Pandemin blev starten för nya hygienrutiner

22 februari 2022 Lästid: 7 min
Sarah Grantzelius, hygienombud på Aspgårdens äldreboende i Söderköping
Basala hygienrutiner – en viktig kompetens. Det tycker hygienombudet och undersköterskan Sarah Grantzelius på Aspgårdens serviceboende. Numera jobbar de systematiskt med dem på Aspegården.

Foto: Peter Holgersson

I Söderköpings äldreomsorg följer numera alla de basala hygienrutinerna. Handsprit och förkläden är lättillgängliga, och en ny kultur har satt sig. Dit har de nått med utbildning, kontroller och uppföljningar.

I mars 2020 gjorde SKR, Sveriges kommuner och regioner, en nationell mätning av hur väl personal följde basala hygienrutiner i kommunal vård och omsorg. Mätningen gjordes med hjälp av observationer på arbetsplatserna.

Det visade sig att bara var femte anställd i Söderköping följde rutinerna på ett korrekt sätt. När kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska (MAS) fick se resultaten blev hon chockad.

Åsa Carlsson, MAS i Söderköping– Jag och förvaltningschefen agerade redan dagen därpå. Vi gjorde två prioriteringar som skulle gälla under hela pandemin: kontinuiteten i bemanningen och de basala hygienreglerna, säger Åsa Carlsson, MAS.

Tog reda på orsaken

Året därpå, i mars 2021, hade Söderköpings kommun resultatet 95 procent i samma mätning. Då var det nationella snittresultatet 68 procent för de 140 kommuner som deltog. Söderköpings egna regelbundna mätningar under året visade att kommunen snabbt nådde de fina resultaten.

Att hon fick ledningen med sig i att prioritera de basala hygienrutinerna var avgörande, poängterar Åsa Carlsson.

– Ska man förändra något som sitter i väggarna hjälper det att högsta ledningen frågar efter det, vecka efter vecka.

Hon började med att ringa runt till äldreboenden och hemtjänst, och hon pratade med både chefer och medarbetare. Efter många samtal stod anledningarna till de låga resultaten klara:

  • Kunskapsbrist
  • En kultur som skapat en nonchalans inför att följa basala hygienrutiner
  • Svårt att få fokus på hälso- och sjukvård i omsorgsförvaltningen, eftersom uppdraget i första hand är omsorg

Åsa Carlsson satte ett mål på 95 procents följsamhet. Hon avsatte också två dagar i veckan till arbetet med öka efterlevnaden av basala hygienrutiner i omsorgen.

Alla fick utbildning

Det första steget var att ordna hygienutbildning för alla anställda. Alla fick gå Socialstyrelsens webbutbildning om basala hygienrutiner i vård och omsorg. Ribban var bergfast och hög: ingen gick in i verksamheten utan utbildning. Hygienombuden fick dessutom gå regionens utbildning för chefer och hygienombud.

– En fördel med pandemin var att det blev vanligare med digitala utbildningar. Tidigare behövde hygienombuden lämna enheten för att gå en kurs, nu blev det enklare att fylla på med kunskap, berättar Åsa Carlsson.

Hygienombud fick utökat ansvar

Cheferna på arbetsplatserna utsåg också fler hygienombud, med uppdrag att påminna kollegor om basala hygienrutiner och klädregler. De kollar saker som att naglarna är kortklippta, att man inte har klocka och att man följer stegen i spritningen: Handsprit först, sen handskar, så handsprit igen. Detta har varit de vanligaste bristerna.

Hygienombuden har dessutom i uppdrag att mäta efterlevnaden. Det gör de genom att välja en viss dag och tid för mätning och då observera i vilken mån kollegorna sköter rutinerna.

Handskar och handsprit finns på plats

Efter tre månader var efterlevnaden uppe i 95 procent på samtliga enheter – från hemtjänst till LSS-boenden. På Aspgårdens serviceboende och vårdboenden ökade efterlevnaden till 100 procent från en mätning till en annan.

Sara Olofsson, enhetschef på Aspgården i i Söderköping.

– Vårt dåliga resultat blev ett wake up-call. Men sen måste man hålla i, om vi släpper på uppmärksamheten dippar resultaten, berättar Sara Olofsson, enhetschef på Aspgården.

Här låg resultatet vid den första mätningen i mars 2020 på 30 procent. Sara Olofsson kallade då in varje medarbetare på samtal för att ta reda på hur de såg på hygienrutinerna och vad de trodde att de låga siffrorna stod för.

Det visade sig delvis vara en organisatorisk fråga. I rummen på vårdboendet finns hyllor uppsatta med handskar och skydd. Så fungerade det inte i boendet med servicelägenheter.

– I serviceboendet har vi strävat efter att undvika institutionskänsla. Men det gav negativa effekter på hygienreglerna. Handspriten kunde finnas i hallen, handskarna någon annanstans och förkläden på en tredje. Efter spritning men före handskar kunde man bli tvungen att ta i ett dörrhandtag.

Numera finns på varje boende en medarbetare som har ansvar för att handsprit, handskar, förkläden och munskydd är lätt tillgängligt i eller precis utanför varje rum.

Påminner i veckobrev och på apt

– Det är viktigt att skapa förståelse för varför vi gör detta, vad konsekvenserna kan bli av att slarva. Jag tror inte vi har förstått vidden av hur viktigt det är att sköta hygienrutinerna, säger Sara Olofsson.

Det är viktigt att skapa förståelse för varför vi gör detta.

Och allt är inte heller så lätt att förstå, påpekar hon: varför ska man ha förkläde när man bäddar? När man duschar någon kan man bli blöt, då åker såklart förklädet på. Särskilt för vikarier har det varit svårt, men ordinarie personal har fått pepp för att våga stötta de nya i vardagen.

– Det kan kännas lite jobbigt att säga till en kollega, men vi pratar om hur viktigt det är. Och vi påminner i varje veckobrev och på varje apt – har resultatet sjunkit vid en mätning, så diskuterar vi vad det står för, säger Sara Olofsson.

Mäter regelbundet

Veckomätningarna har nu blivit månadsmätningar. På Aspgårdens serviceboende och vårdboende ligger resultatet mellan 85 och 95 procents efterlevnad.

Hygienombudet och undersköterskan Sarah Grantzelius konstaterar att det är ett bra resultat.

Sarah Grantzelius, hygienombud på Aspgården i Söderköping

– Efterlevnaden smittar åt båda hållen – den som ser att kollegorna sköter hygienrutinerna bra tar efter. Det svåraste har varit att se till så alla vikarier har koll, men jag tycker ändå att det har gått ganska bra.

Ingen var förberedd på vad som skulle komma, då när pandemin slog till.

– Men hygienrutinerna ska alltid vara en självklarhet, liksom munskydd vid nära arbete, säger Sarah Grantzelius.

Idag är alla inblandade i Söderköping stolta över vad de åstadkommit. Basala hygienrutiner ökar patientsäkerheten och sparar sjukskrivningar. Pandemin blev anledningen till uppryckningen, men vinsterna finns även i en pandemifri vardag.

Jobbar man systematiskt så får man resultat.

Framgångsfaktorerna, som Åsa Carlsson ser det, är stödet från högsta ledningen, och så systematiken: Undersöka, åtgärda, följa upp.

– Jobbar man systematiskt, och gör vad man ska i alla steg, så får man resultat. Så är det alltid.

Sarah Grantzelius och Sara Olofsson på Aspgården, Söderköping

Det här är basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner är åtgärder som ska förebygga vårdrelaterade infektioner. I dem ingår regler för:

  • handhygien
  • skyddshandskar och skyddskläder
  • visir eller munskydd i kombination med skyddsglasögon
  • arbetskläder
  • hår och skägg
  • smycken och bandage på händer och underarmar.

Läs mer hos Socialstyrelsen om basala hygienrutiner

Så här de gjorde i Söderköping

  • MAS och förvaltningsledningen beslöt tillsammans att prioritera hygienrutinerna.
  • De började med att undersöka varför de inte efterlevts.
  • Därefter satte de in åtgärder (fler hygienombud, utbildning, tillgänglighet till handsprit, handskar och förkläden).
  • De började mäta efterlevnaden varje vecka.
  • Nu följer de upp regelbundet: har åtgärderna fungerat? Varför/varför inte?

Text: Marika Sivertsson