Arbetsledarna kan behöva göra extra insatser för att kvälls- och nattarbetande ska få möjlighet att uttrycka sin mening i samband med arbetsmiljöinsatser, menar Kirsten Nabe-Nielsen.

Foto: Köpenhamns universitet

Skiftarbetare måste också med i arbetsmiljöarbetet

Arbetsledarna måste se till att de som arbetar ständig kväll och natt inom äldreomsorgen får lika mycket del av förbättringar av arbetsmiljön som dagarbetande. Det är en slutsats av en dansk studie.

– Natt- och kvällsarbetarna är en minoritet som inte kommer till tals och är mindre synlig, säger Kirsten Nabe-Nielsen, lektor vid Institutet för folkhälsovetenskap vid Köpenhamns universitet

I en tidigare studie för några år sedan har hon tittat på skiftarbetets risker i äldreomsorgen, och i en ny studie var ämnet skiftarbetarna och arbetsmiljöarbetet.

Minimera hälsorisker

Den första studien visade bland annat att natt- och kvällsarbetare i äldreomsorgen var mer utsatta för hot och våld, jämfört med deras kollegor på dagen. Patienttransporter förekom också oftare på kväll och natt. Ibland var vårdgivaren ensam när det hade behövts två. På natten använde man mer sällan tekniska hjälpmedel vid förflyttningar. Ändå upplevde man arbetsbelastningen som mindre.

– Patienterna sover och därmed är kraven lägre, säger hon.

Många av skiftarbetarna i äldreomsorgen väljer att jobba ständig kväll och natt just för lugnet – och för att slippa ha en chef över sig hela tiden.

– Men även om man själv har valt att jobba natt, har man rätt till en god arbetsmiljö!

Det är känt från många studier att skiftarbete medför olika fysiska problem och hälsorisker, som störd dygnsrytm, som det gäller att minimera så gott det går. Och skiftarbetare har ofta låg kontroll och lågt stöd i sitt arbetet, vilket kan ha flera orsaker: De utgör en minoritet på arbetsplatsen. Arbetsplatsmöten äger rum på dagtid, som är de skiftarbetandes fritid. Skiftarbetare har sämre kontakt med arbetsledarna och cheferna.

En nyckelfaktor är förstås att så gott som alla arbetsledare arbetar dagtid.

– Då kan de få en dålig förståelse för arbetet på kväll och natt. Ofta har de bara kontakt per e-post eller telefon med de anställda, säger Kirsten Nabe-Nielsen.

även om man själv har valt att jobba natt, har man rätt till en god arbetsmiljö!

Extra insatser

I den senaste studien ställde Kirsten Nabe-Nielsen frågor till drygt 5 000 kvinnor inom äldrevården, sjuksköterskor, undersköterskor, vårdbiträden och hemtjänstpersonal, varav drygt 40 procent arbetade ständig kväll (från 14–15 till 22–23) eller ständig natt. Frågorna handlade bland annat om aktiviteter för att minska stressen, om inflytande över arbetstiderna och om man hade deltagit i arbetet med att införa nya och förbättrade arbetsmetoder.

De som arbetade kväll och natt upplevde mer sällan än de som jobbade dagtid att något blev gjort för att förbättra deras arbetsmiljö. De hade ofta mindre inflytande över sina arbetstider.

De tillfrågade fick också svara på hur mycket de ansåg att chefen såg till att det fanns utvecklingsmöjligheter, arbetstillfredsställelse, och om chefen kunde planera och lösa problem. Svaren visade att sambandet mellan kvällsarbete och några av problemen med natt- och kvällsarbete kunde man förklara med hur de tillfrågade bedömde ledarskapets kvalitet. Men det går inte att totalt sett slå fast att hur arbetsledarna var påverkade skiftarbetarnas villkor, enligt Kirsten Nabe-Nielsen

Hon sammanfattar sin studie med att arbetsledarna måste vara uppmärksamma på att åtgärder för arbetsmiljön förbättrar för alla grupper. För att åstadkomma detta kan man behöva göra extra insatser för att kvälls- och nattarbetande ska få möjlighet att uttrycka sin mening i samband med arbetsmiljöinsatser. Ett exempel på en sådan insats beskrivs i ett reportage här på Suntarbetsliv, om en nattlig konferens om nattarbete i vården, som Vårdförbundet i  Värmland arrangerade den 18 februari 2016.

Inlägg taggat med:

Delaktighet
Hållbart arbetsliv
Sömn
Text: Eva Ekelöf, 23 februari 2016

Senaste artiklar

Samsyn gör det lättare att vara rektor

Hösten 2019 började rektorerna i Vårgårda arbeta med Chefoskopet. Nu har de en handlingsplan för hur de ska förbättra sina organisatoriska förutsättningar. Den har redan gett effekt. I början av…

”Det handlar om delaktighet på riktigt”

Pappersarbetet har blivit enklare, lärarnas stress har minskat och det har blivit lättare att anmäla kränkningar. Det är några resultat av att Finningeskolan i Strängnäs har varit med i ett…

Digitalt Gilla Jobbet har fokus på corona

Gilla Jobbet är det årliga arbetsmiljöeventet som ingen vill missa. I år är temat hur coronapandemin påverkar hur vi har det på jobbet. Dessutom blir Gilla Jobbet helt digitalt. Så boka in förmiddagen…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?