Nya metoder ska ge bättre digital arbetsmiljö

13 augusti 2019 Lästid: 4 min
Två programmerare tittar på en datorskärm och tänker till.
Systemutvecklare behöver bättre metoder för att kunna bygga en god digital arbetsmiljö. Därför startar nu ett forskningsprojekt som ska bidra till det.

Foto: Maskot/TT

Sjuksköterskor och läkare är två yrkesgrupper som vittnar om krångliga IT-system. Logga in och logga ut, springa till en dator i ett annat rum eller vara tvungen att mata in samma uppgifter flera gånger i olika system. Det här ska ny forskning vid Uppsala universitet försöka råda bot på.

Frågan är hur man kan få med användarperspektivet redan i utvecklingen av nya datorsystem. Hur kan man som systemutvecklare göra rätt från början?

Systemutveckling har funnits som universitetsämne i flera decennier, och längre än så i arbetslivet.

Men metoderna som lärs ut och sedan används har inte riktigt hängt med in i de förutsättningar som gäller numera, enligt Åsa Cajander, professor i människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet.

Forskning visar till exempel att det saknas praktiska metoder för att utveckla datorsystem med arbetsmiljön i fokus.

– När det bara fanns ett IT-system behövde man inte ta hänsyn till hur det skulle samspela med andra system. Sen dess har verkligheten förändrats enormt, säger Åsa Cajander, som leder forskningsprojektet som nu startar och ska pågå i tre år.

Tre metoder ska moderniseras

Nu ska hon och forskarkollegorna vässa de metoder som systemutvecklare använder, så att de passar användarnas behov i dagsläget.

– Vi ska vidareutveckla och bredda tre metoder som redan finns, säger Åsa Cajander.

Den ena metoden går ut på att experter granskar användbarheten utifrån bestämda regler (heuristisk utvärdering). Den andra metoden beskriver typiska IT-användare (”personas”). Sen finns även ”tänka högt”-metoden. Den innebär att användare säger högt vad de tänker när de använder ett IT-system. Då kan systemutvecklarna lyssna och förstå mer om hur själva designen ska se ut och var det till exempel passar bäst att klicka och skriva in text.

Det som skiljer det här forskningsprojektet från många andra är att forskarna även tar fram ett pedagogiskt material, och inte enbart levererar en forskningsrapport.

Men de börjar med att kartlägga den digitala arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården i Region Uppsala.

– Regionen tittar nu på hur primärvården kan ta hjälp av automatisering när invånarna söker vård. Det ska vi följa, och vi hoppas även studera socialtjänsten i Uppsala kommun, som har en virtuell medarbetare.

Skapa större förståelse

Forskarna ska även genomföra workshops med systemutvecklare för att de ska få en större förståelse för hur systemen fungerar för användarna.

– Vi kommer att ha workshops med syfte att diskutera vilka metoder som är användbara i dagens systemutveckling och hur de metoder vi utvecklar inom ramen för projektet kan se ut för att passa in i nuvarande arbetssätt. Alltför många metoder ur forskningsprojekt kommer aldrig till användning i verkliga projekt, och genom dessa workshops försöker vi förhindra att det ska hända denna gång.

Under det sista året ska de ta fram utbildningsmaterialet om metoderna som då har utvecklats. Det vänder sig till systemutvecklare men ska kunna användas av alla som vill skapa användarvänliga IT-system.

Användbart även för chefer och skyddsombud

Chefer och skyddsombud kan ha nytta av utbildningsmaterialet i samband med förändringar inom IT.

Då blir lättare för beställare, chefer och skyddsombud att ställa krav och diskutera de metoder som används i ett IT-projekt. Det kan vara viktigt när ett datorprogram ska anpassas för att stödja arbetet på bästa sätt.

– Utbildningsmaterialet blir ett bra stöd för att kunna peka på metoder som tar upp arbetsmiljöfrågorna, tipsar Åsa Cajander.

Pågår det någon liknande forskning på samma område just nu?

– Inte vad jag vet. Man forskar på metoder för att skapa bättre IT-system, men inte på metoder som inkluderar arbetsmiljöaspekter.

Målet på sikt är att bidra till ett hälsosammare digitalt arbetsliv, till exempel i vården. Men metoderna är inte alls begränsade till vården, utan går att tillämpa brett.

– Vi hoppas att det här ska leda till bättre IT-system, vi kan inte ha det så här dåligt!

Eftersom Åsa Cajander, Marta Larusdottir och de andra forskarna även utbildar systemutvecklare kommer deras studenter också att få lära sig de utvecklade metoderna. Om fem år hoppas hon kunna examinera studenter som lärt sig att baka in arbetsmiljöperspektivet i systemen de utvecklar redan från start.

Foto Åsa Cajander: Mikael Wallerstedt/Uppsala universitet

Fakta om forskningen

Projekt
Systemutvecklingsmetoder för digital arbetsmiljö (STRIA)

Forskare
Åsa Cajander, professor i människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet.
Marta Larusdottir, docent vid Reykjavik University.

Finansiär
AFA Försäkring

Period
2019‒2022

Forskarnas blogg
HTOgroup.org

Text: Anna Norrby