Rehabilitering innebär att stödja en person att återfå hälsan efter sjukdom eller olycksfall. På arbetsplatsen är det arbetsgivaren som har ansvaret att stötta en sjukskriven anställd att återgå i arbete. Det kallas arbetslivsinriktad rehabilitering.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet är grunden för att förebygga ohälsa och olycksfall, och skapa en hållbar arbetsmiljö för alla. Men ibland räcker inte det. Då behöver arbetsgivaren anpassa arbetet för enskilda medarbetare. Anpassningarna kan gälla för
- en medarbetare som riskerar att drabbas av ohälsa och bli sjukskriven – det kallas arbetsanpassning
- en medarbetare som har varit sjukskriven och nu ska börja arbeta igen – det kallas arbetslivsinriktad rehabilitering
Arbetsgivarens ansvar för detta finns reglerat i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om anpassning och rehabilitering från 1994.
Nya föreskrifter inom det här området började gälla den 1 juni 2021. De har mer fokus på att göra anpassningar på arbetsplatsen.
Rehabilitering kräver rutiner och en organisation
Alla arbetsgivare ska ha en plan, rutiner och en organisation för att jobba med arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering på arbetsplatsen. Om det behövs, ska arbetsgivaren samarbeta med Försäkringskassan och andra instanser, till exempel vården.
Planen ska arbetsgivaren följa upp varje år. Det ansvaret kan hen fördela till chefer, arbetsledare eller andra i organisationen.
Ta hjälp av företagshälsovården
Ibland finns det inte tillräcklig kunskap på arbetsplatsen för att arbeta med arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering. Då behöver arbetsgivaren anlita hjälp utifrån, i första hand från företagshälsovården eller annan motsvarande resurs.
Samverka med skyddsombudet
Arbetsgivaren ska samverka om arbetet med planen med organisationens skyddsombud. Ett skyddsombud kan också företräda en enskild anställd vid arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering, om den anställda vill det.
Plan för återgång i arbete
Om en arbetsgivare tror att en anställd kommer att vara sjukskriven i minst 60 dagar från och med sjukperiodens första dag, ska hen ta fram en plan för hur den anställde ska komma tillbaka till arbetet. Det finns några få undantag från det kravet. I största möjliga mån ska den anställde själv vara med och ta fram den planen.
Den här planen behöver arbetsgivaren göra senast dag 30 i sjukperioden. Hen ska också kontinuerligt följa upp och vid behov revidera planen.
I planen ska arbetsgivaren göra ett antagande om när den anställde kan komma tillbaka i ordinarie arbete. Det kan ske utifrån ett läkarintyg eller, om det inte är möjligt, i samverkan med den anställde.
En plan för återgång i arbete kan också vara ett underlag för Försäkringskassans handläggning av ärendet. De kan begära att arbetsgivaren lämnar in planen. Det är Försäkringskassans uppgift att säkerställa att den håller god kvalitet och att arbetsgivaren genomför de planerade åtgärderna.
Rehabilitering på flera sätt
Arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering kan man göra på flera olika sätt i en organisation:
- Organisatoriskt
- Socialt
- Kognitivt
- Fysiskt
- Psykiskt
Genomför med omsorg om alla
Möjlighet till arbetsanpassning gäller alla på arbetsplatsen, och alla behöver känna till processen. Det är också viktigt att man genomför arbetsanpassningar med omsorg om alla som arbetar i verksamheten. En arbetsanpassning för en medarbetare ska inte innebära en ökad risk för någon annan medarbetare.
Arbetsanpassningar kan till exempel handla om:
- En socialsekreterare som under en period arbetar mer med utvecklingsfrågor för att minska mängden klientkontakter.
- En lärare som under en period inte är mentor.
- En administratör som får arbeta hemifrån.
- En handläggare som får ergonomiska hjälpmedel som exempelvis en ståmatta eller ett underarmsstöd.
- En bussförare som får en ergonomiskt utformad och anpassningsbar förarstol.
- En undersköterska som får annat schema för att undvika långa pass.
- Ett sjukvårdsbiträde som inte behöver utföra tunga lyft.
Friska arbetsplatser har bra rutiner
Forskning visar ett samband mellan friska arbetsplatser och ett aktivt arbete med arbetsanpassning och rehabilitering.
Det här är framgångsfaktorer för ett sådant arbete:
- Agera på tidiga signaler
- Ha tydliga och etablerade rutiner
- Ha regelbunden kontakt när någon är sjukfrånvarande
- Ha rutiner för samarbete med andra aktörer
- Lär av erfarenheter
Här hittar du vägledning hos Arbetsmiljöverket om arbetsanpassning och rehabilitering.
Här hittar du Försäkringskassans information om arbetslivsinriktad rehabilitering.
Visste du att...
…arbetsgivaren har en skyldighet att anpassa arbetet till den enskilde arbetstagarens förutsättningar. Det står i Arbetsmiljölagen.
