Arbetsanpassning – vad det är och hur ni gör i praktiken

Ibland behöver arbetet anpassas för att en medarbetare ska klara sitt jobb. Arbetsanpassning ska förebygga ohälsa och underlätta återgång i arbete. Men hur gör man? Vi guidar och ger exempel.

Vad är arbetsanpassning?

Arbetsanpassning betyder att ändra något i arbetet eller arbetsmiljön för att ta vara på någons arbetsförmåga. Det kan handla om att förändra exempelvis arbetsuppgifter, arbetssätt eller arbetstid. Ändringarna är planerade och kan vara tillfälliga eller varaktiga. De ska förebygga att någon blir sjuk eller underlätta återgång i arbete efter sjukfrånvaro.

När är arbetsanpassning aktuellt?

Arbetet behöver anpassas när arbetskraven inte matchar arbetsförmågan just nu, exempelvis

• vid skada
• i samband med svår livshändelse
• vid psykisk ohälsa, som stressrelaterade besvär
• efter sjukfrånvaro

Utgå från arbetssituationen och vad en person klarar respektive inte klarar. Ta gärna hjälp av ett självskattningstest. Det ringar in hur kraven i arbetet upplevs just nu och förmågan i relation till dem.

Arbetsanpassning i 4 steg

Hur gör ni då sedan, i praktiken? Processen med arbetsanpassning ser ut så här:

1. Undersök behovet
Förebyggande via samtal i vardagen, särskilda möten eller medarbetarsamtal. Klargör vem som gör vad av exempelvis chef och arbetsledare.

Vid rehabilitering: via samtal med medarbetaren eller med hjälp av läkarintyg och avstämningsmöte med Försäkringskassan och ibland sjukskrivande läkare.

För att kunna jobba förebyggande behövs en bra social arbetsmiljö och rutiner för att fånga upp tidiga signaler på ohälsa. Det ska ses som en del av det löpande systematiska arbetsmiljöarbetet.

2. Testa olika arbetsanpassningar
Det finns inget facit utan pröva er fram. Se exempel nedan. Pröva att utgå från frågorna Vad, Var, Hur och När.

3. Utvärdera efter en tid
Vad fungerar, vad fungerar inte?

4. Justera om det behövs.

Anpassning inom olika områden

Det går att anpassa inom olika delar av arbetet och arbetsmiljön, beroende på hur arbetsförmågan är nedsatt. Här är exempel på arbetsanpassningar inom olika områden:

Fysiskt

• Minska belastningen med kortare pass eller färre tunga moment
• Använd arbetshjälpmedel av olika slag eller särskild arbetsutrustning
• Underlätta arbete i lugn miljö utan onödiga intryck

Organisatoriskt

• Omfördela eller avgränsa arbetsuppgifter eller ge mer tid för dem
• Lägg in fasta återhämtningspauser, anpassa arbetstiderna
• Begränsa möten, möjliggör mer arbete hemifrån

Psykiskt/kognitivt

• Ge tydligt definierade arbetsuppgifter och möjlighet att arbeta med en uppgift i taget
• Ge möjlighet att växla mellan uppgifter som kräver olika mycket koncentration
• Begränsa digitala aviseringar och deltagande i digitala kanaler

Exempel på arbetsanpassningar

Här är några exempel på vad arbetsanpassning skulle kunna vara för olika yrkesroller:

• En socialsekreterare arbetar en period mer med utvecklingsfrågor för att minska mängden klientkontakter.
• En lärare är under en period inte mentor.
• En administratör får arbeta hemifrån.
• En handläggare får ergonomiska hjälpmedel som en ståmatta eller ett underarmsstöd.
• En bussförare får en ergonomiskt utformad och anpassningsbar förarstol.
• En undersköterska får annat schema för att undvika långa pass.
• Ett sjukvårdsbiträde slipper utföra tunga lyft.

Hur mycket arbetsanpassning?

Arbetsgivaren ska anpassa så mycket och så länge som det är skäligt och som behövs för att en anställd ska kunna fortsätta utföra sina arbetsuppgifter. Exakt hur mycket anger inte regelverket. Men en individuell arbetsanpassning ska inte leda till ökade risker för andra medarbetare. Vid stadigt nedsatt arbetsförmåga kan arbetsanpassningen bli permanent.

Det är viktigt att alla på arbetsplatsen känner till processen med arbetsanpassning och att möjligheten gäller alla medarbetare. Det ökar förståelsen för olika anpassningsåtgärder.