Arbetstider och arbetstidens förläggning är en av många arbetsmiljöfrågor. Hur mycket vi arbetar och under vilka tider spelar roll för vår hälsa på både kort och lång sikt. Men frågan är komplex och forskning pågår.
Arbetstider och återhämtning
För att ha en bra arbetsmiljö räcker det inte att se över arbetstider och schema. Arbetsbelastningen, det sociala stödet, möjligheten att vara delaktig i arbetet, de organisatoriska förutsättningarna i övrigt är också viktiga delar i arbetsmiljön.
Alla behöver återhämtning för att bygga upp ny energi. En viktig återhämtning får vi människor när vi sover, men vi kan också få återhämtning genom att exempelvis växla aktivitet. Återhämtning behövs både under arbetsdagen, mellan arbetspass och vid helg- och semesterledigheter. Människor som får den återhämtning de behöver gör ett bättre jobb och håller bättre i längden.
Trötthet är en risk
Om människor får för lite återhämtning och vila blir vi trötta och då uppstår problem med koncentration och fokus. Det ökar risken för misstag i arbetet. Trötthet behöver därför hanteras som en risk i verksamheter. Både för att arbetet ska kunna utföras säkert och för att medarbetare ska kunna gå hem och känna att de gjort ett bra jobb.
Var beredd att anpassa arbetsuppgifterna
Om arbetsbelastningen varit hög under en period är det särskilt viktigt med återhämtning. Om återhämtningen blivit lidande behöver det finnas möjlighet till enklare arbetsanpassningar, exempelvis om medarbetare behövt jobba dubbelpass. Då är det bra om det finns en möjlighet att ta sig an mer rutinmässiga och mindre krävande arbetsuppgifter.
Möjligheten att påverka
De flesta vill kunna planera sin tid. Det kanske finns barn som behöver hämtas och lämnas, äldre föräldrar som behöver hjälp eller aktiviteter på fritiden som ska planeras in. Då underlättar det om medarbetare får vara delaktiga i planering av schema. Detta gäller särskilt personer som arbetar oregelbundna arbetstider och jobbar skift. Människan vill ha förutsägbarhet i tillvaron, även när det gäller arbetstider.
Möjligheten att påverka schema kan också ha negativa konsekvenser. När människor får önska sina arbetstider och alla inte kan få som de vill, kan det uppstå slitningar i gruppen och risker för den egna hälsan.
Prata om arbetstider hos er
Det är viktigt att prata arbetstider på jobbet – de är en viktig del av arbetsmiljön. Ta tid till dialog och samverkan. Här finns frågor som hjälp.
Frågor för dialog
1. Hur fungerar arbetstidsförläggningen hos oss? Vad fungerar bra – vad fungerar mindre bra?
2. Hur ser ett önskat läge ut när det gäller arbetstider och arbetstidens förläggning utifrån de ramar vi har?
3. Hur kan vi närma oss det önskade läget? Var kreativa kring möjliga åtgärder.
4. Hur hanterar vi trötthet hos oss? Behöver vi utveckla rutiner för hur vi hanterar trötthet?
5. Hur hanterar vi situationer när det är akut brist på personal?
6. Kan vi skapa beredskap för den typen av situationer? Hur?
7. Behöver vi rutiner? Vad ska de innehålla?
Gör så här
Förbered alla genom att läsa igenom den här sidan.
Välj fråga eller frågor som är relevanta för er.
Ta en fråga i taget. Var och en tänker på egen hand först.
Berätta för varandra.
På vilka sätt tycker ni lika? På vilka sätt tycker ni olika?
Behöver ni göra någon förändring? Formulera i så fall vad ni ska testa.
Tänk igenom konsekvenser, vilka resultat ni förväntar er och när.
Gör en plan för arbetet som inkluderar tidplan och även tidplan för uppföljning.
Bestäm vem som gör vad.
Tips för uppföljning
Beskriv förändringen som är gjord, under vilken period och om den faktiskt genomförts.
Vad har hänt? Beskriv de olika indikatorer ni följt före förändringen och efter vid varje definierad tidpunkt.
Analysera - vilka slutsatser kan ni dra?
Bestäm nästa steg.
Se över planen och korrigera det som behövs.
Arbetstider och hälsa
Det finns mycket forskning som visar att arbetstiden spelar roll för hälsan på både kort och lång sikt. Det handlar både om när vi arbetar, hur mycket, med vilken framförhållning och vilka möjligheter till återhämtning som finns. Hur stor påverkan det blir för hälsan beror på omfattningen. Enstaka pass med kort dygnsvila eller ett riktigt långt arbetspass med för lite återhämtning är oftast inte en risk. Men om det pågår över tid uppstår däremot risker.
Människor är olika
Viktigt att komma ihåg är också att människor är olika så vad som fungerar och är bäst för hälsan på individnivå är alltid svårt att uttala sig om. Nattpass är exempelvis extra problematiska för morgonmänniskor och de tidiga morgonpassen är extra problematiska för utpräglade kvällsmänniskor.
Även om människor är olika finns en skyddslagstiftning som gäller för alla. Lagen vill exempelvis säkerställa att människor får tillräcklig vila och återhämtning mellan arbetspass.
Rapportera händelser och tillbud
Rapportera arbetstider och schemaläggning som innebär en risk för hälsa och säkerhet. Då får verksamheten ett bra underlag och kan lättare analysera mönster och se vilka åtgärder som behövs. Det är en viktig del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. IA-systemet, som tagits fram av Afa Försäkring, kan användas för att rapportera händelser och tillbud. Det brukar även finnas egna system i organisationen.
Ett tillbud kan handla om att ett arbetspass inte bemannas enligt plan. Ingen händelse uppstod men det var en risk. En händelse som ska rapporteras kan exempelvis vara en medarbetare som jobbade dubbelpass med mycket koncentrationskrävande arbetsuppuppgifter. Trötthet på grund av hög arbetsbelastning ledde till ett misstag i arbetet som fick allvarliga men ej livshotande konsekvenser.