Med den enkla frågan Vad är viktigt för dig? kan man i vården flytta fokus från diagnoser till vad som är viktigt i en människas liv. Men frågan kan användas i fler sammanhang där man jobbar med människor – och den påverkar också medarbetarna.
Tänk dig att du varit inlagd på sjukhus och just fått komma hem igen. Du kanske är över 80 år, och du kan ha fått rullator för första gången. Livet har blivit förändrat, kanske bara för en tid, kanske för alltid.
Du kämpar med att få på strumporna, och om en stund kommer en sjuksköterska från hemsjukvården och en arbetsterapeut hem till dig. Ni ska prata om vilka stöd du behöver. När ni slår er ned tillsammans får du frågan: Vad är viktigt för dig nu? Ditt svar kan leda till helt andra stöd än förväntat.
Stärker patientens hälsa och förmågor
Den här frågan är central i det som kallas personcentrerad vård. Med frågan Vad är viktigt för dig? flyttas fokus från diagnosen till det som är viktigt i en människas liv. Det handlar om att utgå från vad som är viktigt för patienten – och att planera vård och andra omsorgsinsatser utifrån det.
Målet är att stärka patientens hälsa, förmåga att klara viktiga saker och fungera i sitt liv.
Frågan hjälper även vårdpersonalen att utveckla en relation till brukaren och patienten. Det berättar den norska sjuksköterskan Anders Vege, som är knuten till Oslo universitet och även senior rådgivare vid Helsedirektoratet i Norge, som är en myndighet som motsvarar Socialstyrelsen i Sverige.
Och vad är viktigt för dig just nu?
I Norge började så kallade förbättringsteam att använda frågan Vad är viktigt för dig? runt 2014. Men ganska snabbt märkte de som testade att använda den att det var en alldeles för stor fråga, fortsätter Anders Vege.
– De sa att frågan ´Vad är viktigt för dig?´ skapade en tsunami av krav, förväntningar och önskemål om allt det vi ska göra utöver det vi redan gör, säger Anders Vege.
För att bättre ringa in behoven behövde frågan en tydligare kontext, ett sammanhang, berättar Anders Vege. Därför skruvade de på frågan och landade i några varianter, till exempel:
- När du nu är på sjukhus och ska hem, vad är viktigt för dig då?
- När du nu har kommit hem från sjukhuset, vad är viktigt för dig nu?
En patient som är i livets slutskede kan få frågan ´Vad är viktigt för dig nu?´ flera gånger varje dag.
Anders Vege, sjuksköterska och senior rådgivare Helsedirektoratet i Norge
Liknande frågor kan ställas under en patients hela vårdförlopp, enligt Anders Vege. Ibland kan den behöva ställas med mycket täta mellanrum.
– En patient som är i livets slutskede kan få frågan ´Vad är viktigt för dig nu? flera gånger varje dag.
Svaren visar vägen till rätt stöd
I Norge utvecklade de utifrån frågan även ett formulär med tre påståenden som ringar in vad som är viktigt för patienten. Detta arbetar de med tillsammans med patienten till exempel vid det första hembesöket efter hemkomsten från sjukhuset.
Anders Vege tar ett exempel med en kvinna som vid första samtalet sa att hon kände sig ensam eftersom hon hade förlorat körkortet nu och inte kunde köra ned på stan och träffa vänner. Så hon ville kunna åka dit på annat sätt. Dessutom ville hon gå på gym och träna för att kunna fortsätta städa sitt hem. De svaren blev vägledande för vilket stöd hon fick.
Så här blev påståendena som patienten och förbättringsteamet skrev ned tillsammans vid första samtalet.
- Jag känner mig ensam
- Jag vill bli starkare
- Jag vill kunna städa huset själv
Patienten värderade sedan påståendena med poäng. Fyra veckor senare fick hon samma frågor igen, och på så sätt kunde de mäta hur det gick. De nya poängen blev ett mått på hur det som var viktigt för patienten hade stärkts.
”Vad som är viktigt för mig är att få hjälp med mina hälsoproblem så att jag kan ta hand om min fru.”
Hänger ihop med personcentrerad vård
Även i Sverige används frågan. Här pågår en stor omställning till det som kallas för god och nära vård. Omställningen handlar mycket förenklat uttryckt om att primärvården och kommunen ska samordna sig mycket mer än tidigare, för att ge vård och andra insatser till de som behöver det. En av flera anledningar är den demografiska utmaningen – att andelen äldre blir allt fler i Sverige. Personcentrerad vård ingår som en del i det nya arbetssättet.
”Tror du att jag någonsin kan springa marathon igen?
Vårdcentraler testar modellen
Just nu pågår forskning vid Linköpings universitet om hur vårdcentraler kan ge trygg nära vård till äldre utifrån deras egna önskemål. Totalt är 52 vårdcentraler med i studien Trygg nära vård för sköra äldre, inom forskningsprojektet SAFE – secure and focused primary care for older people.
Fokus för studien är att utveckla ett proaktivt, förebyggande, omhändertagande som kan leda till bland annat bättre kontinuitet, tidigare identifikation av behov och åtgärder, ökad trygghet, färre akutbesök och inläggningar. Det kan ge vinster för både patienterna och vården.
Kontinuitet behövs för att kunna bygga relationer och ta samtalen om vad som verkligen är viktigt.
Anna Segernäs, forskare och specialist allmänmedicin, Region Östergötland
Studien följer hur det går när vårdteam, med vårdcentralerna som nav, inför något som kallas dokumenterade överenskommelser. Det är överenskommelser som patienten och vårdteamet gör tillsammans. Även här används frågan Vad är viktigt för dig?
”Vad som är viktigt för mig är att kunna gå i gräset vid stugan denna sommar”
I överenskommelsen skriver de först ned vilka hälsoresurser patienten har. Exempel på det kan vara att patienten trivs i sin lägenhet och äter bra. Överenskommelsen tar även upp hälsoproblem, till exempel försämrad balans och att det nu är svårt med aktiviteter utanför lägenheten eller sociala aspekter som ofrivillig ensamhet.
De dokumenterar också vilka egenvårdsinsatser patienten själv ska försöka göra. Det handlar om aktiviteter, kost, socialt nätverk och egna kontroller.
Utöver det ingår planering av vårdinsatser och uppföljning och vilka från vården som är ansvariga. De har också målsättningen att involvera närstående när det är möjligt.
Viktigt att få träffa samma personer
Anna Segernäs är specialist i allmänmedicin och verksamhetschef på en vårdcentral i Östergötland. Hon är projektansvarig för studien, som är ett samarbetsprojekt mellan Linköpings universitet, Region Jönköpings län och Region Östergötland. Studien har pågått i två år och är snart klar. Men forskarna ser flera vinster med dokumenterade överenskommelser både för patienten, vården och arbetsmiljön för de som ger vården och omsorgen, berättar hon.
Fasta vårdkontakter med kontinuitet, direktnummer och personcentrerat förhållningssätt är några av de framgångsfaktorer som studien ringar in. Den kontinuitet som det ger är särskilt viktigt, enligt Anna Segernäs.
– Kontinuitet behövs för att kunna bygga relationer och ta samtalen om vad som verkligen är viktigt, säger Anna Segernäs.
Vinster även för arbetsmiljön
Forskarna har även intervjuat läkare och sjuksköterskor, bland annat om hur det här arbetssättet påverkar deras arbetsmiljö. Att arbetet känns meningsfullt lyser igenom, det här är några citat från medarbetare:
”Jag är glad att jag är med i det här projektet, för när jag gör de här överenskommelserna inser jag att de tydliggör för mig vem jag har framför mig, mer i sin helhet.”
”Men jag tänker att om vi inte får med det som personen har i sina tankar, så kommer vi inte långt.”
Den här artikeln bygger på webbinariet Vad är viktigt för dig? som Sveriges Kommuner och Regioner gav i början av juni 2025, och där Anders Vege och Anna Segernäs medverkade. Citaten i kursiv text är hämtade från forskarens presentation på webbinariet.
Visste du att...
Allt fler människor får vård och omsorg i sitt hem.
Socialstyrelsen har ett kunskapsstöd för personcentrerad vård och rehabilitering i hemmet.
