Ett personcentrerat arbetssätt i vården - kan det ge en närmare relation till patienterna och minska samvetsstressen för de anställda? Det är en av de hypoteser som prövas i ett nytt forskningsprojekt.

Foto: Maskot / TT

Personcentrerat arbetssätt - bra för personal?

Personcentrerad vård – kan det minska personalens stress och skapa friskare arbetsplatser? Det ska en grupp forskare undersöka.

Ett personcentrerat arbetssätt innebär att vårdpersonalen utvecklar en plan för vård och behandling tillsammans med patienten. Nu ska forskare ta reda på om den modellen, som ungefär hälften av landets regioner beslutat införa, minskar stress, ger lägre personalomsättning och mindre sjukfrånvaro i vården. Studien genomförs inom hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen.

Gunnel Hensing, professor i socialmedicin och Inger Ekman senior professor i vårdvetenskap, är ansvariga för projektet.

“Fått mycket bättre stämning”

Inger Ekman har tillsammans med kollegor forskat om personcentrerad vård under lång tid, men nästan bara från ett patientperspektiv. Hon har hållit många föreläsningar för vårdpersonal om personcentrering och då har frågan om vad arbetssättet betyder för personalen kommit upp.

Porträttbild på Inger Ekman.– En sjuksköterska berättade för mig att de hade fått mycket bättre stämning sedan de började med ett personcentrerat arbetssätt. Därför är det spännande att vi kan forska om det nu, säger Inger Ekman.

Följer avdelningar

Forskningen är upplagd i flera steg. Först får medarbetarna på avdelningarna som följs fylla i en enkät om sin arbetsmiljö. Den enkäten är till för att forskarna ska kunna se vilka förändringar det nya arbetssättet leder till. Sen kommer ytterligare två enkäter: en när arbetet med att införa personcentrerat arbetssätt är i full gång, och sedan en till när införandet är klart.

Frågar efter hinder och möjligheter

Förutom enkätstudierna ska forskargruppen djupintervjua vårdpersonal för att ta reda på vilka hinder och möjligheter som de upplever att det personcentrerade arbetssättet medför.

Porträttbild på Gunnel Hensing.– Vi vill komplettera bilden från enkäten. Med djupintervjuer får vi med personalens egna ord. Då kan det komma fram sådant som vi forskare kanske inte tänkt på, säger Gunnel Hensing.

De ska dessutom undersöka om ett personcentrerat arbetssätt gör att sjukfrånvaron sjunker. Studien om sjukfrånvaro gör de med hjälp av offentlig statistik från Västra Götalandsregionen.

– Vi tittar inte på individnivå, utan på genomsnittet av sjukfrånvaron på kliniken. På så sätt kan man följa hur sjukfrånvaron förändras över tid när man inför ett nytt arbetssätt, säger Gunnel Hensing.

Undersöker introduktion av nytt arbetssätt

På vilket sätt kan modellen minska stress? Forskarna har en hypotes.

– Ett personcentrerat arbetssätt kanske inte minskar belastningen i form av antal patienter eller mängden arbetsuppgifter. Men genom att utveckla partnerskap med patienten får man en närmare relation och det skulle kunna minska den etiska stressen, säger Gunnel Hensing.

skulle kunna minska den etiska stressen

Hon tror att den här forskningen kan vara intressant för både chefer och skyddsombud inom hälso- och sjukvården.

– Det finns mycket forskning om arbetsmiljö som sådan, men inte så mycket om hur introduktionen av nya arbetssätt påverkar de anställdas hälsa.

Inger Ekman och Gunnel Hensing hoppas att resultatet från forskningen ska vara till hjälp för sjukhus och regioner som planerar att införa ett mer personcentrerat arbetssätt.

Text: Anna Norrby, 05 maj 2020

Relaterade verktyg

  • OSA-utbildningen

    Gemensam bas för chefer och skyddsombud

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

Senaste artiklar

De har utvecklingssamtalen på gående fot

Promenadmöten kan fungera utmärkt för samtal på en arbetsplats. På Marbäcks förskola i Svedala har man både utvecklingssamtal och avstämningssamtal på gående fot. Det blir ett mer avslappnat och givande…

“Nu kan jag vara nära mina medarbetare”

Bollebygds förvaltningar har blivit mer chefstäta. Rektor Linda Andersson har numera ansvaret för två förskolor istället för tre. Arbetsglädjen har ökat, liksom förmågan att vara en närvarande chef. Hon tackar Chefoskopet för det. Det…

Kasam: så skapar de känsla av sammanhang

Hur kan man göra arbetsvardagen mer begriplig, hanterbar och meningsfull? Det har chefer och medarbetare jobbat tillsammans med i Strömsunds kommun. Resultatet har bland annat blivit ett öppnare samtalsklimat och…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

  • Prehabguiden

    Vägledning för arbetsanpassning och rehabilitering

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?