Mer digital teknik i äldreomsorgen skulle kunna öka kvaliteten och göra jobben lättare. Samtidigt finns flera hinder på vägen. En utredare tittar nu bland annat på vilket stöd som omsorgspersonal behöver vid digitalisering.
Välfärdsteknik inom äldreomsorgen kan vara digitala lås och trygghetslarm, sensorer som känner av rörelser eller kameror som ersätter tillsyn på natten. Digital teknik kan också användas vid exempelvis vårdplanering eller journalföring.
På andra delar av arbetsmarknaden har digitalisering och användning av robotar förändrat många jobb. Inom äldreomsorgen har tekniken inte fått så stort genomslag ännu.
– Tekniken finns redan, men den är meningslös om vi inte vet vad vi ska använda den till, sa Peter Larsson, seniorrådgivare på Sveriges Ingenjörer, på ett seminarium nyligen.
Peter Larsson leder en statlig utredning om välfärdsteknik i äldreomsorgen, som den förra regeringen tillsatte hösten 2018. Han presenterade uppdraget på ett seminarium anordnat av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS.
Besöker tio kommuner
Under utredningens gång planerar han bland annat att besöka tio kommuner och prata med personer som berörs av välfärdsteknik – från kommunalråd till undersköterskor på äldreboenden.
Utredningsarbetet utgår från tanken att ökad digitalisering skulle kunna ge bättre livskvalitet för de äldre och bromsa kostnaderna för äldreomsorgen. Digitalisering skulle samtidigt kunna göra personalens arbete lättare och minska stressen.
Tekniken bör användas för att stärka de enskilda vårdtagarnas integritet, frihet och möjlighet till aktivitet, sa Peter Larsson. Men ofta framställs det som att stora metalliska robotar ska ersätta omsorg och mänsklig närvaro.
– Det fördummar debatten om välfärdsteknik, sa han.
Identifiera hinder
En uppgift för utredningen är att identifiera vad som hindrar en bredare användning av välfärdsteknik. Det kan vara att det saknas lagstiftning, eller att lagregler krockar. Socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen är särskilt aktuella när det gäller de här frågorna.
Dessutom är många aktörer inblandade och det kan finnas brister i organisation och samordning.
Utredningen ska identifiera vilket stöd som personalen kan behöva när ny teknik ska införas. I uppdraget ingår även att föreslå hur stödet ska se ut, och vem som ska ge det.
Kompetensutveckling behövs
De utmaningar som välfärdssektorn står inför kräver både teknik och kompetens, konstaterade Peter Larsson. Det är viktigt att satsa på kompetensutveckling för de medarbetare som redan är anställda.
Den kommunala sektorn kan också lära sig mycket av andra branscher, där digitaliseringen har kommit längre, menade han.
Vid seminariet deltog även bland andra Lenita Granlund, andre vice ordförande för Kommunal. Personalen bejakar ny teknik, och ser att den kan vara till nytta, sa hon. Men de måste få vara delaktiga när tekniken införs.
– Man hade kunnat komma mycket längre, och hittat smartare lösningar, om man hade börjat på golvet, där jobbet görs, sa Lenita Granlund.
Delaktighet och strategi
Hon beskrev att tre av fyra medlemmar använder någon form av ny teknik på jobbet dagligen. Men de flesta av dem var inte involverade då den infördes.
Det är vanligt att teknikinitiativ kommer uppifrån. Ofta styrs de inte av behoven, utan av att en viss teknik finns tillgänglig, menade hon. Därmed löser inte satsningarna de problem som personalen tycker är viktigast, till exempel i arbetsmiljön.
Kommuner bör tänka mer strategiskt kring digitalisering i välfärden, ansåg Lenita Granlund.
– Det är ganska mycket av lapptäcken i det som införs, sa hon.