Läkare sitter vid skrivbord och skriver på dator, sedd i profil.

När journalerna blir tillgängliga via nätet påverkar det vårdpersonalens sätt att skriva, visa en ny studie. De tänker mer på patientens reaktioner och oroar sig för att utsättas för hot och våld.

Foto: Maskot/TT

Nätjournaler ställer nya krav på vårdpersonal

Nätjournaler kan öka patienternas delaktighet och insyn i vården. Men det nya arbetssättet påverkar också arbetsmiljön i vården negativt. Personalen är osäker på vad de ska skriva och anser att risken för hot och våld ökar. Det visar nya forskningsresultat från Lunds universitet.

En viktig del i digitaliseringen av sjukvården är införandet av nätjournaler. I nästan alla landsting och regioner kan nu patienter logga in med e-legitimation på 1177.se och se sin journal på nätet.

– Det ställer nya krav på vårdpersonalen och kan leda till problem vad gäller arbetsbelastning och arbetsmiljö, säger Gudbjörg Erlingsdóttir, universitetslektor och docent i arbetsmiljöteknik vid Lunds tekniska högskola.

Hon och doktorand Lena Petersson presenterade delresultat från en studie om e-hälsotjänsters påverkan på vårdpersonalens arbetsmiljö vid ett seminarium på AFA Försäkring den 7 september. Bland annat har forskarna gjort tre stora enkätundersökningar i Region Skåne.

Nätjournaler förändrar arbetssätt

Kanske mest intressant i forskarresultaten är hur nätjournaler påverkar hur vårdpersonalen skriver journaler. Exempelvis uppgav 62 procent av de psykologer som svarade på enkäten inom vuxenpsykiatrin att de är mindre uppriktiga i sin dokumentation sedan införandet av e-journal. Vårdpersonalen uppger att de tänker mer på vad de skriver, inte alltid vågar skriva vad de tänkt och inte längre skriver in patienternas reaktioner.

– Vi ser det som alarmerande att man inte skriver in allt. Vart tar den informationen vägen? Det är ett arbetsmiljöproblem och kan innebära risker i patientsäkerheten, sa Gudbjörg Erlingsdóttir.

Upplever ökad utsatthet

Bekymmersamt är också att en del anger att e-journaler påverkar risken för att bli utsatt för hot och våld. Var fjärde psykolog ansåg att risken ökade.

– Enligt frisvar från enkäten så skriver man i stället kortfattat och vagt för att inte provocera våldsbenägna personer, vilket kan ge ett sämre informationsunderlag i journalen, sa Lena Petersson.

Samtidigt visar enkätsvaren att flera är positiva till journaler via nätet. Bland sjuksköterskorna tycker minst fyra av tio att det generellt är en bra idé.

gudbjörg erlingsdottir ler, närbild rakt framifrån– Det finns nog förhoppningar om att det kan bli bra med e-journal men man vet inte riktigt hur. Vi ser ett stort behov av riktig diskussion om hur journalsystemen ska användas, vad som ska skrivas, hur det ska skrivas och för vem. Det tar energi i vardagen för vårdpersonalen att inte veta, sa Gudbjörg Erlingsdóttir och efterlyste fördjupade studier av hur e-journaler ändrar sättet att skriva journaler.

Olika regelverk i landstingen

I dag väljer landstingen själva vilken information patienten får ta del av. Vissa tillgängliggör långt bakåt i tiden, andra kortare tid. Det är också skillnad på hur snabbt journalanteckningarna läggs ut – direkt eller med viss fördröjning.

Personalens stress ökade när de behöver signera anteckningar som direkt blir tillgänglig i e-journalen. Det ställer krav på personalen att sekretesspröva samtidigt som de skriver journalanteckningarna om patienterna omedelbart kan läsa sin journal.

Ett annat arbetsmiljöproblem kan vara dålig synkning mellan journalsystemet och landstingens andra digitala system.

Informationsbehov när nätjournaler införs

Forskarna har också undersökt hur personalen i vuxenpsykiatrin i Region Skåne fick information om att nätjournaler införs. Arbetsplatsträffar var den vanligaste informationskanalen, därefter främst intranät, e-post och samtal med kollegor.

– Den stora spridningen visar att det är viktigt för arbetsgivaren att informera på flera olika sätt. Det skiljer sig också åt beroende på profession hur man tar till sig informationen, sa Lena Petersson.

Inte så stor patientpåverkan

Enkätsvaren visar även att vårdpersonalen tycker att nätjournalerna haft betydligt mindre påverkan på patienterna än vad man trott. De anger till exempel att de i lägre grad tror att patienter oroar sig, kommer ihåg sin vårdplan bättre eller litar mer på vårdpersonalen än vad de trodde inför införandet av nätjournaler.

Möjligen känner inte alla till sin e-journal eller använder den inte. En annan möjlighet är att personal och patienter inte pratar om huruvida patienterna har läst sin journal eller inte.
Men journaler via nätet är här för att stanna. Målbilden som landsting och regioner enats om är att alla invånare från 16 år om tre år (2020) ska ha tillgång direkt till all sin journalinformation i landstingsfinansierad hälso- och sjukvård och tandvård via e-tjänsten Journalen.

Pröva Suntarbetslivs checklista för digital arbetsmiljö.

Text: Jeanette Neij, 12 september 2017

Senaste artiklar

Rektorn som tar hand om föräldrarnas skäll

Till personalen accepterar vi enbart hövliga samtal. Det är skolledaren Mikael Lindbergs budskap till elevernas föräldrar. Den som är arg och behöver skälla på någon får ringa till rektorn. Samtal…

Allt fler rehabkoordinatorer i primärvården

Den som blir sjukskriven för stressrelaterade besvär behöver ofta stöd för att komma tillbaka till jobbet. På allt fler vårdcentraler inrättas nu rehabkoordinatorer för att samordna de insatser som kan…

Trygghetsarbete i vården vid gängkriminalitet

En uppgörelse mellan kriminella gäng. Ett skott eller knivhugg. SOS får alarm, skickar ambulans. Kanske dumpas den skadade vid akuten. Vårdpersonalen vet – det här kan bli stökigt, till och…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?