Lärande i arbetet, färre medarbetare per chef och fler personalkategorier – så vill Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting få fler att stanna kvar i äldreomsorgen.
Drygt var fjärde anställd i äldreomsorgen tror inte att de jobbar kvar om tre år. De saknar framför allt utvecklingsmöjligheter. Det visar en ny undersökning från Kommunal.
Kommunal har undersökt vad som får äldreomsorgsanställda att vilja stanna eller lämna sitt yrke. Under våren 2017 svarade drygt 6 500 av Kommunals medlemmar i äldreomsorgen på frågor om arbetsvillkor, motivation och vilja att stanna i yrket.
– Om fler av dem som jobbar i äldreomsorgen väljer att sluta blir rekryteringsbehovet större. Det var bakgrunden till undersökningen, säger Tobias Baudin, ordförande för Kommunal.
Han var en av dem som deltog när Kommunal presenterade sin rapport 1 mars i Stockholm.
Behövs utvecklingsmöjligheter
Undersökningen visar att yngre oftare vill lämna jobbet i äldreomsorgen. Yngre är generellt rörligare på arbetsmarknaden, men det kan också tolkas som att de ser små framtidsutsikter i yrket.
– Det är ett bekymmer att det arbetet ses som ett genomgångsyrke, säger Caroline Olsson, sektionschef på SKL:s avdelning för arbetsgivarpolitik.
– Vi behöver skapa tydligare karriärvägar och utvecklingsmöjligheter under ett helt yrkesliv. Där kan vi göra mycket mer. Vi kommer att behöva rekrytera så många nya medarbetare att vi behöver tänka nytt, konstaterar hon och nämner bland annat att skapa utrymme för lärande under arbetsdagen och möjlighet att jobba på andra avdelningar.
Hon nämner också den avsiktsförklaring om kompetenshöjning inom äldreomsorgen som SKL och Kommunal skrev på i april förra året, där de bland annat ska verka för mer specialistutbildning för undersköterskor. Regeringen har också tillsatt två miljarder extra per år under 2016–2018 för extra bemanning i äldreomsorgen.
Över hälften av dem som vill lämna äldreomsorgen anser att de har små möjligheter att utvecklas i sin yrkesroll, enligt Kommunals undersökning.
Motivationen väldigt hög
Närmare två av tre anställda vill ändå jobba kvar i äldreomsorgen. Och arbetsmotivationen är hög. Även bland dem som vill lämna känner sig nästan alla motiverade i arbetet.
Samtidigt visar Kommunals undersökning att de som vill sluta upplever andra problem än möjlighet till utveckling och karriär. Fyra av fem anser att arbetet är psykiskt ansträngande. Lika många upplever jäkt och har svårt att ta rast. Bland dem som vill sluta var det också vanligare att inte kunna påverka sin arbetsbelastning.
– Stress har stor betydelse för intentionen att lämna yrket på sikt. Nästan dubbelt så många bland dem som vill lämna yrket säger att de har svårt att hinna med arbetet på utsatt tid, säger Yeshiwork Wondmeneh, utredare på Kommunal.
Tidigare forskning har också visat att höga krav tillsammans med små resurser hänger ihop med vilja att lämna sin anställning.
Färre anställda per chef
Dubbelt så många av dem som vill sluta saknar också stöd från sin chef.
– Ett rimligt antal medarbetare är det som våra chefsmedlemmar lyfter fram som viktigast, säger Veronika Magnusson, ordförande för Vision, som också fanns med när rapporten presenterades.
Visions riktmärke är högst 25 medarbetare per chef. Sju av tio chefer i äldreomsorgen har idag ansvar för minst 30 medarbetare och många har betydligt fler, enligt en undersökning som Vision gjort. Caroline Olsson, SKL, påpekar att det pågår ett arbete med chefstätheten ute i kommunerna.
Samtidigt har nya styr- och datasystem gjort att den tid som medarbetarna lägger på dokumentation har ökat.
– Att hitta andra personalkategorier som kan avlasta undersköterskor så att de kan ägna sig åt det som de är utbildade för är också viktigt, konstaterar Caroline Olsson, enhetschef på SKL.
Kommunal lyfter bland annat fram legitimation för undersköterskor som ett sätt att höja statusen på yrket och få fler att vilja stanna i äldreomsorgen.