Så blir vi nöjda på jobbet

Vad gör att vi är nöjda på jobbet? Är vi egentligen produktiva på distans? Och vad finns det för orosmoln kring AI? Det är några av de frågor som undersökts bland tio tusen svenskar. Svaren presenterades på ett seminarium i Almedalen.

– Vi är nöjda på jobbet. Det var en liten nedgång under året efter pandemin men nu har siffrorna gått upp igen.

Så inledde Johan Parmler, VD på Svenskt Kvalitetsindex, ett seminarium under Almedalsveckan på temat ”hur mår vi på jobbet”. Den frågan har SKI precis undersökt bland 10 000 svenskar.

Ledning viktigast

I sina undersökningar har Svenskt Kvalitetsindex kommit fram till att det finns sex faktorer, som bidrar till att skapa nöjda och motiverade medarbetare. De är, rankade från ett till sex:

1. Ledning och organisation
2. Arbetets innehåll och mening
3. Påverkan och inflytande
4. Social arbetsmiljö
5. Närmaste chef
6. Psykologisk trygghet

– Ledningen ligger på plats ett. Det handlar om att leda organisationen på ett effektivt sätt, så att medarbetarna känner sig rättvist och jämställt behandlade. Det sade Isabel Simon, analytiker på SKI.

Oroliga att AI tar över jobben

I den senaste undersökningen, från 2024, har de också ställt frågor om AI; både till chefer och medarbetare.

– 18 procent av medarbetarna använder AI i sitt dagliga arbete. Till exempel för översättning, textbearbetning, textgenerering och programmering.

Trots det så saknas det strategier för AI-arbetet, för att till exempel hantera risker.

– Det visade sig att bara en tredjedel av cheferna hade en tydlig AI-strategi.

Bland de svarande finns det också en oro att AI kommer ta över jobben. En femtedel av alla tillfrågade är oroliga att ersättas av AI. I kommuner och regioner är siffran dock betydligt lägre än i privat sektor.

– Totalt en tredjedel av cheferna tror att antalet anställda kommer att minska på grund av AI.

Distansarbetare mest nöjda

Ytterligare en del av undersökningen handlar om distansarbete. Ungefär hälften har ett arbete som inte går att utföra på distans. Totalt var det fyra av tio som distansjobbade i någon mån.

– De som jobbar på distans är mer nöjda med sin arbetssituation. Ju mer man distansjobbar desto nöjdare är man. De mest missnöjda är de som skulle kunna jobba på distans men som inte gör det. Det sade Lovisa Svensson, projektledare på SKI.

62 procent av distansarbetarna hade regler för distansarbetet. Och 68 procent upplevde att reglerna efterlevs.

– Man är mer nöjd på de arbetsplatser där man anser att reglerna följs. Rättvisefrågan är jätteviktig.

Hur går det då med produktiviteten på distans? Det beror på vem man frågar.

– Man upplever att man själv är lika produktiv på distans – men att kollegorna är mindre produktiva. Cheferna upplever dock att medarbetarna är mindre produktiva på distans.

Ledarskapet viktigast

Den sista delen av seminariet var ett panelsamtal på temat ”vad är viktigast för att medarbetare ska trivas på jobbet”?

– Ledarskapet är inte svaret på allt men det är det absolut viktigaste. Det är en möjliggörare som lägger grunden till alla övriga faktorer. Det sade Isabel Simon på SKI.

Samtidigt måste chefen få förutsättningar för att göra det viktiga jobbet, genom att till exempel få tid frigjord.

– Unga på jobbet vill lära sig mycket. Man kan vinna jättemycket på att koppla ihop dem med äldre kollegor, så att de inte behöver fråga chefen hela tiden. Det sade Emil Adén på Universum, som gör egna undersökningar av arbetslivet. Han fortsatte:

– Vi behöver också anpassa ledarskapet. En ny medarbetare behöver något helt annat än en som har jobbat i flera decennier.

Duktiga chefer ser tidiga signaler

Suntarbetslivs VD Karin Hagman deltog också under panelsamtalet:

– Man måste ha ett mänskligt ledarskap. Medarbetare vill bli sedda, och lyssnade på. Nu handlar inte ledarskap om att vara specialist på arbetsuppgifterna, utan om att vara bra ledare.

Det gäller alltså att inte bara befordra duktiga medarbetare uppåt tills de blir chefer, utan om att se till att ledarna har ledarskapsutbildning.

– Det som duktiga chefer gör är till exempel att se tidiga signaler på ohälsa. En chef som är specialist på arbetsuppgifterna ser ofta inte ohälsa innan det brister i leveransen, medan de som är duktiga på att vara chefer kan reagera redan när en medarbetare till exempel slutar möta ens blick eller svara på mejl. Det vinner vi jättemycket på.