Så är det dags att återgå till arbetsplatserna för många kontorsarbetare. Men inget är sig riktigt likt. Normer har brutits upp och vi har en chans att skapa ett nytt slags arbetsliv. Så hur ska det se ut?
För en del är det rena kosläppet när restriktionerna lyfts, andra vill hellre bita sig fast i arbetshörnet hemma. Turligt nog finns det något för alla i återgången till gemensamma arbetsplatser – på de flesta håll kommer någon form av hybridarbete att ta vid, där den fysiska och den digitala arbetsplatsen förenas.
Det viktigaste nu är att arbetsgivare skapar riktlinjer
– Det viktigaste nu är att arbetsgivare skapar riktlinjer för det, att man inte bara låta det rulla på som det har gjort under pandemin och tänker att vad bra, folk är nöjda. Arbetsgivaren behöver tänka på sitt ansvar för arbetsmiljön.
Det konstaterar Lars von Ehrenheim, tidigare kansliråd vid arbetsmarknadsdepartementet.
Han var en av flera sakkunniga och forskare som deltog på Afa Försäkrings webbinarium ”Nya tider väntar på kontoret”, den 15 oktober.
Arbetsgivarens ansvar gäller även hemarbete
Hybridarbetssättet påverkar arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön i hemmet. Hemarbete går inte att betrakta som tillfälligt i de fall man avgör att det ska ske en eller två dagar i veckan. Ont i ryggen av att sitta vid köksbordet? Tänk på att du har rätt till justerbar stol, arbetsbord och bra belysning till din arbetsplats i hemmet.
– Det är bara att utgå från arbetsmiljölagen och arbetsmiljöverkets föreskrifter. Det finns inget undantag för hemarbete eller distansarbete. Om hemarbetet är tillfälligt behöver man inte leva upp till kraven. Men en distansarbetsdag i veckan är inte tillfälligt, sa Lars von Ehrenheim.
En digital hästspark in i framtiden
I tider av stora förändringar blir utmaningen att upprätthålla det systematiska arbetsmiljöarbetet. En spaning under seminariet var att stora byråkratiska organisationer som exempelvis banker och myndigheter passar på att göra sig av med dyr lokalyta.
Magnus Svartengren, professor på Arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet, påpekade att förändringarna i arbetslivet beror på pandemin, på yttre faktorer.
– Vi har fått en digital hästspark in i framtiden, och det finns enorma rationaliseringsvinster att göra. Samtidigt har arbetsmiljön förändrats dramatiskt utan att vi hängt med. Vi behöver fundera över vad arbete står för, för individen. Varför gör vi förändringar, på vems villkor, vad vill vi uppnå? Om vi funderar över det, så är det här en fantastisk möjlighet.
Planera för det systematiska arbetsmiljöarbetet
Vilka faktorer är då viktiga för att det systematiska arbetsmiljöarbetet ska fungera i tider av förändring? Det har forskaren Victoria Wahlström vid Umeå universitet tittat närmare på.
Hon har varit med och gjort en studie om övergången från cellkontor till aktivitetsbaserade kontor i Örnsköldsviks kommun. Forskarna undersökte både den fysiska arbetsmiljön i den nya situationen, och hur förändringen påverkade arbetsmiljöarbetet.
Börja med en aktivitetsanalys
– I vår studie kunde vi se att man inte hade planerat för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Rutinerna fanns inte på plats. Det var otydligt hur man skulle anmäla brister, vem som var ansvarig för att fatta beslut och åtgärda, och hur man skulle få återkoppling, berättade hon.
Så kan ni börja
Se till att det systematiska arbetsmiljöarbetet inte faller mellan stolarna vid en förändring, rådde hon. Här är hennes främsta tips för det:
- Börja med en aktivitetsanalys. Hur mycket är medarbetarna på arbetsplatsen, hur mycket på ett annat ställe? Vad gör man den tiden då man är på plats – vilka arbetsuppgifter finns, vilka ytor behövs?
- Titta på variationen mellan olika grupper. Vissa avdelningar kan ha behov av flera enskilda rum på grund av sekretess i samtal med klienter. Andra kan ha medarbetare som ständigt är i rörelse och bara behöver kolla mejl. Ytterligare andra har rutinmässiga arbetsuppgifter som passar för permanenta arbetsplatser.
- Titta på variationen mellan individer. I alla organisationer finns medarbetare med olika funktionsvariationer: tinnitus, smärta, stressproblematik. Här behövs en kartläggning så att det står klart vad man behöver ta hänsyn till i planeringen av det framtida arbetet.
