Oupptäckt corona största smittrisken

16 juni 2020 Lästid: 5 min
Kvinna som tvättar händerna. Smittspridning
Den största risken för personal är att bli smittad av kollegor eller patienter som inte själva vet om att de bär på viruset. Därför måste man bli bättre på allt som begränsar smittan, säger forskaren Carl-Johan Fraenkel.

Foto: Maskot / TT

När coronaviruset sprids inom vård och omsorg sker det inte primärt på avdelningar med konstaterat smittade patienter –­ ­utan på helt andra platser, bland personer som inte vet om att de är sjuka. Därför är det viktigt att fortsätta hålla avstånd och sköta hygienen. Det sade Carl-Johan Fraenkel vid ett seminarium arrangerat av AFA Försäkring.

I början av juni arrangerade AFA Försäkring ett seminarium med titeln ”Smittspridning, riskbedömning och åtgärder på arbetsplatsen”. En av deltagarna var Carl-Johan Fraenkel, överläkare och specialist i infektionsmedicin och vårdhygien vid Skånes universitetssjukhus.

Carl-Johan FraenkelHan sade att coronaviruset mycket sällan sprids till personal på covidavdelningar, där man följer rutiner för att undvika smitta. Den största risken för personalen är istället att bli smittad av kollegor eller patienter som inte själva vet om att de bär på viruset. Därför tycker han att alla inom vården måste bli bättre på allt som begränsar smittan.

– Vi måste höja nivån på allt. Håll avstånd och tänk på skyddsåtgärder.

Droppar vanligaste smittvägen

Carl-Johan Fraenkel har undersökt hur viruset sprids – om det är via kontakt eller om det är luftburet, och om det i så fall sker via ”stora” droppar eller via mindre luftburna så kallade aerosoler. Och slutsatserna tyder på att den dominerande smittvägen är via droppar, som sprider sig någon meter bort från den smittade.

Det är därför det är så viktigt att hålla avstånd. Men det gör också skillnad till exempel hur man pratar med varandra. Ju mer man höjer rösten, desto mer droppar sprider man. Dessutom spelar det roll hur man står vänd.

– Det mesta av dropparna rör sig framåt. Därför kan det vara bättre att stå bredvid den man pratar med. Utomhus kan man också tänka på vindriktningen.

Jakob LöndahlDet sade Jakob Löndahl, docent i aerosolteknologi vid Lunds Tekniska Högskola, på samma seminarium. Han har forskat på samma ämne.

– Vi behöver också en kultur där vi korrigerar varandra, och där vi inte slappnar av. Det gäller att ta det här på allvar och vara försiktiga.

Börja i rätt ände

För att undvika smittspridning kan man använda sig av en åtgärdstrappa med fyra nivåer av skydd mot covid19.

  1. Eliminera källan till spridning. Om inga smittsamma personer finns i närheten behövs inga åtgärder.
  2. Förhindra emission, det vill säga spridning av smitta från källan. Det kan ske genom barriärer nära källan, som skärmar och munskydd.
  3. Avskilj källan från omgivningen. Det kan ske genom organisatoriska åtgärder – till exempel att man befinner sig i olika rum – men även med hjälp av till exempel ventilation.
  4. Förhindra imission, det vill säga att man får i sig smittan. Här ingår till exempel barriärer i form av skyddskläder, skyddshandskar, visir, andningsskydd och munskydd.

Mats BohgardTrappan presenterades av Mats Bohgard, seniorprofessor vid Ergonomi och aerosolteknologi vid Lunds Tekniska Högskola.

Han tycker att man ska arbeta systematiskt med åtgärderna, och börja med att försöka hindra att smitta sprids från källan. Det sista steget, med skyddsutrustning, såg han snarast som en nödlösning och sista åtgärd.

När man väl har kommit dit att man måste använda skyddsutrustning, gäller det dock att se till att det finns tillräcklig kunskap bland personalen.

– Det är viktigt att se till att det finns beredskap i form av kompetens. Där har vi sett att det finns brister.

Han menade att det inte är svårt att sätta på sig skyddsutrustning, men att alla måste lära sig det. Det finns till exempel filmer på Youtube där man kan lära sig att göra det rätt.

Arbetsgivarens ansvar

Det är arbetsgivarens ansvar att se till att personalen använder utrustningen på rätt sätt. Det är också arbetsgivarens ansvar att se till att göra riskbedömningar i samband med coronaviruset. Det poängterade Pernilla Wiebert, yrkeshygieniker vid Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm.

Pernilla Wiebert– Det kan kännas som en svår eller nästan omöjlig uppgift för arbetsgivaren att göra den här riskbedömningen. Men där vill jag slå ett slag för företagshälsovården, som jag tycker är underutnyttjad. Företagshälsovården kan ta ett mycket större ansvar och en mer aktiv roll. De måste utbilda sin personal och se till att de klarar av den här utmaningen.

Hon avslutade också med ett medskick till alla arbetsgivare.

– Jag vill understryka att coronaviruset är en allvarlig arbetsmiljörisk. Ingen ska behöva bli sjuk på jobbet.

Bilder på forskare är tagna av: Tove Smeds, Lunds Universitet, Torbjörn Uhlin, och Sarah Wiklund, CAMM.

Forskning om smittspridning

Jakob Löndahl har fått 3 672 000 kronor av AFA Försäkring för att forska på smittspridning. Han ska:

  • undersöka hur smittspridning av virus kan ske via luft på infektionskliniker
  • utvärdera skyddsåtgärder
  • ta fram en kort utbildning om luftburen smitta

Läs mer i artikeln Ny studie om coronasmitta i vården

Stöd för arbetsgivare i coronatider

Arbetsmiljöverkets föreskrifter för arbetsgivare:

AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete. Lägger grunden för en god arbetsmiljö. Beskriver bland annat arbetsgivarens ansvar för riskbedömningar,

AFS 2018:4 om smittrisker. Om förebyggande åtgärder och om hur man ska agera ifall tillbud ändå sker.

Stöd vid riskbedömning:

Stöd vid riskbedömning till chefer inom äldrevård och hemtjänst, Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm.

Företagshälsovården

Text: Anna Wettergård