Stressigt och många etiska dilemman – men också en ökad sammanhållning och engagemang. Nu får vårdpersonal berätta om sitt arbete under coronakrisen, i ett nytt forskningsprojekt.
Coronapandemin har lett till en unik arbetssituation inom vården. Arbetet på vissa avdelningar är mycket pressat, anställda är oroliga för smitta och de kan behöva ta etiskt svåra beslut. Det kommer in mycket ny personal och personal lånas in till intensivvård från andra delar av vården. Många verksamheter genomför också snabba omorganiseringar.
Sociologen och riskforskaren Erika Wall låter vårdpersonalen berätta om sitt arbete under pandemin.
– Syftet med berättelserna är att analysera arbetssituationen under coronakrisen. Jag vill hitta sätt att låta vårdpersonal komma till tals med sina egna ord, säger Erika Wall.
Hon genomför timslånga intervjuer med chefer, medarbetare, läkare, undersköterskor och andra vårdanställda.
Alla som vill får delta. Hon gör inget urval utifrån yrke, arbetsställe inom vården eller liknande. De intervjuade berättar i detalj om sin senaste arbetsdag och är anonyma när resultaten presenteras. Målet är att intervjua 25 personer. När detta skrivs har Erika Wall hunnit med 16 intervjuer.
Svårt att kommunicera
Många av de vårdanställda berättar om etiska dilemman. Det kan handla om huruvida man exempelvis ska tillåta besök av anhöriga till svårt sjuka patienter eller göra hembesök trots smittorisk. Det finns en stor oro för att sprida smittan vidare.
Intervjuerna visar också hur arbetet mot smittspridning påverkar och försämrar kommunikationen. Inte minst mellan personalen. Man kanske behöver få till ett telefonsamtal med andra i arbetsteamet inifrån en sal med coronasmittade iförd full skyddsutrustning. Ambulanssjukskötare måste kommunicera via kommunikationsradio med föraren, iförd skyddsmask, eftersom luckan till föraren är stängd för att förhindra smitta.
– Besöksförbudet påverkar också och gör det mycket svårare att möta patienters och anhörigas behov. Det kan vara svårt att ge bra vård utan att prata med de anhöriga, säger Erika Wall.
Ökad sammanhållning
Men många av de intervjuade vittnar också om ökad sammanhållning, kämpaglöd och att man går in för fullt i arbetet.
Erika Wall har noterat att anhöriga spelar en stor roll i materialet.
– Man pratar väldigt mycket om de anhöriga och har olika bilder av dem. Man talar om deras behov, om dem som informationsbärare, om dem som problem och så vidare.
Man pratar väldigt mycket om de anhöriga.
Syftet med studien är att personal som hamnar i liknande situationer i framtiden ska kunna få bättre stöd. Det kommer ju nya kriser i framtiden.
– Än så länge är det för tidigt att säga hur materialet kan användas ute i verksamheterna. Men jag hoppas kunna rapportera vilka behov personalen har i en sådan här situation till dem som har möjlighet att påverka, till exempel arbetsgivare och myndigheter.
Rapport redan till sommaren
För att resultaten ska komma till nytta snabbt är hon mån om att sprida dem redan under själva krisen. Så fort intervjuerna är klara i slutet av april skriver hon en populärvetenskaplig rapport som kan spridas till exempelvis arbetsgivare innan sommaren. Men det är inte bara inom vården som forskningsprojektet kan få betydelse eftersom det visar på anställdas behov under plötsliga och stora omorganisationer.
– Resultaten kan få betydelse även i andra sammanhang. Det behöver inte handla om smittspridning. Nu ställs ju exempelvis hela verksamheter om med utomstående personal som tas in samtidigt som kunskap är knuten till de fasta arbetsteamen.