Hur kan det nya coronaviruset smitta i vården? Det undersöker svenska forskare i ett nytt projekt. Svaren kan förändra rekommendationerna för skyddsutrustning vid sjukhusvård av patienter med covid-19.
Just nu diskuteras mycket om att vårdpersonal riskerar att smittas av det nya viruset när de tar hand om covid-19-patienter. Det finns också misstankar om att vårdanställda kan få allvarligare sjukdom om de utsätts för höga virusmängder. Andra patienter på sjukhusen riskerar också att smittas.
Men frågan är inte bara vad som är tillräcklig skyddsutrustning. Det är också avgörande att kunna slippa onödiga skydd som försvårar arbetet och ökar arbetsstressen. Munskydd och stängda dörrar gör det svårare att kommunicera med patienter och kollegor. Kostnaderna är höga för skydden som dessutom kan vara svåra att få tag på.
– Det är viktigt att ta reda på detta inte minst för dem som arbetar i vården. För dem är det skönt att veta både när de behöver skyddsutrustning och vilken utrustning de inte behöver, säger Jakob Löndahl, docent i aerosolteknologi vid LTH och ansvarig forskare bakom studien.
Mäter virus ute i vården
Hittills saknas forskning om hur coronaviruset beter sig och hur det kan spridas med luften i sjukvården. Därför ska forskarna i det nya forskningsprojektet ge sig ut på infektionsavdelningar, intensivvård och akutmottagningar. Där ska de mäta virusmängder i luften under olika arbetsmoment. Dessutom ska de ta prover på ytor. Eftersom det behövs ny kunskap snabbt kommer de att släppa resultaten av undersökningarna successivt och så fort de kan.
– Normalt hade vi inte presenterat något på två-tre år. Nu hoppas vi få fram de första resultaten redan om några veckor, säger Jakob Löndahl.
Tack vare ny teknik och möjlighet att bland annat mäta små mängder av virusets arvsmassa har det blivit möjligt att studera smittspridning av virus via luft. Forskarna använder teknik de tagit fram för tidigare undersökningar, bland annat en studie om hur vinterkräksjukevirus och influensa sprids i vården. Den studien pågick när coronasmittan började spridas under våren.
Nu har forskarna fått möjlighet att fokusera nästan helt på covid-19. På grund av smittskyddsåtgärderna är det i princip den enda smitta som finns på infektionsklinikerna just nu. Äldreomsorgen undersöks inte i studien, men resultaten blir intressanta även för dem.
Små droppar kan vara luftburna länge
En vanlig föreställning som spridits i media är att det nya coronaviruset är en droppsmitta och därför beter sig annorlunda än en luftburen smitta. Reglerna för social distansering bygger på det, att dropparna med virus faller till marken nära en person som hostar eller nyser. Men det är inte så enkelt, menar Jacob Löndahl.
– Man kan inte ha droppsmitta utan att det också finns mindre aerosolpartiklar, små droppar som kan vara luftburna under flera sekunder och ibland dagar i luften. Det är av många skäl svårt att dra en gräns mellan en droppsmitta och en luftburen smitta, konstaterar han.
En hel del arbetsmoment och behandlingar inom vården skulle kunna skapa så kallade aerosoler som sprids med luften och som viruset fäster vid. Ett exempel är de olika hjälpmedel som hjälper svårt coronasjuka att andas: ventilatorer och syrgasutrustning.
Kan leda till nya rekommendationer
Forskarna ska även utvärdera de skyddsåtgärder som vårdpersonalen idag använder vid vården av coronasmittade patienter. Det kan leda till mer träffsäkra rekommendationer om hur personalen kan skydda sig och andra patienter.
– Skyddsåtgärderna bestäms ju av vilka smittvägar viruset har. Hittar vi höga koncentrationer av virus i luften på avdelningarna så kommer det att påverka rekommendationer om exempelvis munskydd. Hittar vi inget virus alls i aerosolform bör kanske andra typer av smittskydd få större uppmärksamhet, säger Jakob Löndahl.