Rektorer vill ha tydligare regler kring sin yrkesroll. Många känner sig pressade av motstridiga krav i jobbet. De efterlyser också bättre stöd i exempelvis HR- och IT-frågor.
Tre av fyra skolledare i Sverige uppfattar sin hälsa som bra eller mycket bra. Men omkring en fjärdedel är så belastade att de ligger i riskzonen för att utveckla psykisk ohälsa, om inte arbetssituationen förändras.
Forskare vid Lunds universitet och Umeå universitet har i ett nyligen avslutat projekt studerat hur rektorer och andra skolledare har det på jobbet och vilka lösningar de själva ser på sina arbetsmiljöfrågor.
– Jag vill inte låta alarmistisk, men det här är verkligen något att ta på allvar.
Det säger projektledaren Roger Persson, vid Institutionen för psykologi och Avdelningen för arbets- och miljömedicin, bägge vid Lunds universitet.
I studien svarade omkring 2 000 skolledare på två enkäter (2018 och 2019). Arbetsplatserna – från förskola till vuxenutbildning – var spridda över landet. Både kommunala och fristående enheter ingick.
Forskarna gjorde också kompletterande gruppintervjuer.
Ytterligare ett led i projektet var elva digitala workshopar, där sammanlagt 275 skolledare deltog.
Konflikt mellan olika krav
Det som belastar skolledare är framför allt rollkonflikter, det vill säga att de utsätts för motstridiga krav i yrkesrollen.
– Det de uppfattar som utmanande är slitningar mellan administrativt arbete och verksamhetsutveckling, att inte hinna träffa sina medarbetare till exempel, säger Roger Persson.
Bristande resurser var en annan belastning som många tog upp.
Vissa kände sig pressade av rollen som buffert mellan medarbetarna och högre nivåer i organisationen. Andra beskrev att de blev ”containrar” för medarbetares frustration och stress. Ganska få kände att de fick tillräckligt med stöd från sina egna chefer.
Många förväntningar
Rektorernas yrkesroll är bred och komplex. Staten och huvudmannen (ofta en kommun/ett friskoleföretag) ställer krav och har förväntningar, liksom elever, föräldrar, medier och samhället runt omkring.
De många förväntningarna både inspirerar och belastar, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling, Umeå universitet. Rektorerna upplevde ofta konflikter mellan förväntningar från olika håll.
Som rektor hamnar du i ett spänningsfält
– Du måste tillgodose ett besparingskrav från politikerna i nämnden, samtidigt som du har föräldrar som kräver extra resurser till sina barn. Som rektor hamnar du i ett spänningsfält som inte går ihop, säger han.
Förslag på förbättringar
I workshopparna lyfte rektorerna upp sådant som skulle underlätta arbetssituationen.
Vissa förslag riktas till politiker på riksnivå. Många rektorer önskade till exempel tydligare statlig reglering av rektorsuppdraget. Skollagen säger idag att rektor har mandat att leda och samordna det pedagogiska arbetet, och avgöra hur enheten ska organiseras. Men lagen ger stort utrymme för lokala tolkningar.
Ett annat önskemål var ökad statlig ekonomisk styrning av skolan.
Andra förslag riktas till politiker på lokal nivå, eller till kommuner/friskolor i deras roll som arbetsgivare. Rektorerna ville till exempel ha färre – men mer långsiktiga – mål för skolan.
De beskrev även problem som kan uppstå då ledningsfunktioner centraliseras. Ibland finns nu två nya chefsnivåer mellan rektorn och skolchefen.
– Om alla dessa chefer drar åt samma håll blir det väldigt bra. Om de drar åt olika håll blir det problematiskt, särskilt för rektorn, säger Ulf Leo.
Önskar mer stöd och service
Rektorerna efterlyste bättre stöd från organisationen i frågor som rör personal, kvalitet och IT. De menade att stödfunktionerna ibland skapar extra administration, genom att begära in onödiga uppgifter.
Ett annat förslag var ett tak för antalet medarbetare per chef. Rektorerna önskade sig också medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar som handlar om deras egen arbetssituation.
I workshopparna tog de även upp vad de själva kan göra för att förbättra arbetssituationen. Det var bland annat att:
- hålla på gränsen mellan arbete och fritid, för att få återhämtning
- delegera mera
- dela ledarskapet med en kollega
- se till att få kollegialt stöd från andra rektorer.
