Kontorsarbete – så får ni in mer rörelse i vardagen

31 maj 2022 Lästid: 4 min
Kvinna och man promenerar i vårsol
Organisationen kan göra mycket för att få in mer rörelse under arbetsdagen. Se till att det finns viss möjlighet att styra sin tid själv, och ta en del möten utomhus under en promenad!

Foto: Johnér Bildbyrå

Kontorsanställda sitter för mycket i jobbet. Men det finns en del som organisationen kan göra för att öka den fysiska rörligheten under arbetsdagen. Det visar en ny kunskapsöversikt.

Vi svenskar sitter mycket. Var femte svensk sitter minst tio timmar om dygnet enligt den senaste Nationella folkhälsoenkäten, som görs vartannat år av Folkhälsomyndigheten. Att inte röra på sig tillräckligt ökar risken för bland annat muskelbesvär, diabetes och hjärtkärlsjukdom.

Den kunskapen i kombination med att allt fler har stillasittande arbeten har gjort att stillasittande dykt upp som en ny arbetsmiljöfråga.

I en ny kunskapsöversikt har två forskare undersökt hur mycket kontorsanställda sitter under sin arbetstid. De har också sett närmare på hur arbetsgivaren kan påverka stillasittandet. Det handlar om åtgärder som riktar sig till alla anställda, och som forskning har visat fungerar.

Lagom är bäst

Forskningsstudierna baserar sig inte på vad de anställda uppger. Det har visat sig att det är vanligt att såväl överdriva som underskatta hur mycket man sitter och rör på sig. Istället har sittande och aktivitetsnivå mätts med så kallad accelerometer — en liten bärbar mätare för rörelse och fysisk belastning.

Frågan är dock vad som är en lagom aktivitetsnivå.

David_Hallman porträtt– Långvarigt stillasittande har lyfts fram som en ny faktor i arbetslivet. Man har sett att det har samband med vissa hälsorisker. Men långvarigt stående och hög fysisk aktivitet är också kopplade hälsorisker. Då är ju frågan vad som är hälsofrämjande och hur man ska använda sin tid för att främja hälsa, säger David Hallman, docent vid Högskolan i Gävle och en av forskarna bakom kunskapsöversikten.

Finns rekommendationer att följa

WHO, Folkhälsomyndigheten med flera har kommit med riktlinjer för hur mycket vi ska röra på oss varje dag. Fast de handlar även om fritiden. Förra året kom dock europeiska arbetsmiljöbyrån EU-OSHA med rekommendationer om fysisk aktivitet under arbetet. Enligt deras riktlinjer bör vi sitta högst 60 procent av arbetstiden, stå 30 procent och vara fysiskt aktiva under minst 10 procent av den tid vi arbetar.

Forskningsstudierna i kunskapsöversikten visar att kontorsanställda inte riktigt når upp till det målet. De sitter lite för mycket, i genomsnitt ungefär 70 procent av arbetstiden. Och de är fysiskt aktiva under endast cirka 8 procent av tiden de arbetar.

Svend_Erik_Mathiassen– I flertalet av studierna, tjugo av tjugosex stycken, ligger de över 60 procent i sittande, säger Sven Erik Mathiassen, professor vid Högskolan i Gävle, ytterligare en av forskarna bakom kunskapsöversikten.

Organisationen påverkar

Det var stora skillnader i aktivitetsnivå mellan de 26 studier som mätte aktiviteten hos kontorsanställda. Forskarna såg inte att skillnaderna berodde på exempelvis köns- eller åldersfördelningen på arbetsplatserna.

Olikheterna verkade snarare bero på organisatoriska skillnader mellan arbetsplatserna. Exempelvis vilken syn chefer hade på betydelsen av att röra på sig under arbetsdagen eller hur arbetsplatserna var utformade.

Räcker inte med höj- och sänkbara bord

I en andra del av översikten tittade de bägge forskarna på effekten av organisatoriska åtgärder för mer fysisk aktivitet och mindre stillasittande.

Införande av höj- och sänkbara bord visade sig leda till att kontorsanställda står upp mer och sitter mindre. Men effekten avtar efter ett tag och med tiden blir det allt färre som höjer sina bord och ställer sig upp och jobbar.

Att övergå till så kallade aktivitetsbaserade kontor har också en viss effekt både på stillasittande och fysisk aktivitet. Aktivitetsbaserade kontor innebär att man delar in kontoret efter arbetsuppgifter istället för att medarbetarna har fasta arbetsplatser. Kontoret har tysta rum, gemensamma lagerrum, mötesrum, rum för skrivare och så vidare. Sådana kontor har en positiv effekt både på sittande och fysisk aktivitet.

Genomgången av forskningsstudierna visade dock att kombinationer av organisatoriska åtgärder – exempelvis inköp av höj- och sänkbara bord, workshops och föreläsningar om nyttan med fysisk aktivitet – har allra bäst effekt.

Läs också Suntarbetslivs artikel Så förebygger ni stillasittande på jobbet

Om kunskapsöversikten

Kunskapsöversikten Fysisk (in)aktivitet i kontorsmiljöer presenterades under ett webbinarium som AFA Försäkring höll den 30 maj.

Kunskapsöversikten publiceras tidigt under hösten 2022. Då kan du ladda ned den gratis här 

Översikten ingår i en skriftserie av vetenskapliga rapporter som kallas Arbete och hälsa. De ges ut av Göteborgs universitet och finansieras av AFA Försäkring.

Så kan ni få in mer rörelse på kontoret

  • Sätt fokus på organisationen och arbetsmiljön. Inte på att enskilda individer ska ta sig i kragen och bli aktiva.
  • Tänk på hur arbetssituationen påverkar. Om man har väldigt hög arbetsbelastning till exempel, så sitter man antagligen mer.
  • Ge de anställda större möjlighet att själva bestämma över sin arbetssituation. Då blir det möjligt att ta pauser och variera sin arbetsställning.
  • Inför höj- och sänkbara arbetsstationer.
  • Man sitter och står mest på kontor. Vad som behövs är fysisk aktivitet. Det är en utmaning att få till, men inte omöjligt. Man kan till exempel ha promenadmöten.

Källa: David Hallman, docent vid Högskolan i Gävle

Håll kroppen i rörelse - tips från ett annat webbinarium

Här är fler tips för att få till mer rörelse på kontoret!

  • Skapa ett rörelsebibliotek med motionscyklar, balansplattor, bollar och liknande.
  • En illustration av en figur som gör vardagsgymnastik.Ge möjlighet till korta avbrott genom att göra om gängse mötestider: ett möte kan vara 55 minuter istället för 60, det ger utrymme för ett par övningar i rörelsebiblioteket. Eller bara några knäböj, om inget bibliotek finns.
  • Bra cykelparkeringar, tjänstecyklar och möjlighet att byta om på arbetsplatsen är också främjande.

Källa: Victoria Wahlström, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, från ett seminarium Afa Försäkring oktober 2021.

Text: Michael Nyhaga