Hur kan vi skydda arbetsmiljön och hälsan vid nästa stora virussmitta? Det handlar inte bara om att skydda fysiskt från smitta, utan också om den sociala arbetsmiljön. En ny rapport från Mynak visar på lärdomar och tips för framtiden.
Vården är en av de verksamheter där arbetsmiljön påverkades akut av covidpandemin. Det var mycket stress, långa arbetspass och traumatiska upplevelser för vissa medarbetare. För andra anställda innebar pandemin att de skulle jobba hemifrån, ofta utan ergonomiska hjälpmedel och med nya tekniska lösningar för distansarbete.
Genom att dra lärdomar från den perioden kan vi få en mer hållbar arbetsmiljö när nästa viruskris kommer.
Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, höll ett webbinarium om pandemin och arbetsmiljön 17 mars. Där presenterades bland annat en ny kunskapssammanställning, som handlade om hur arbetsmiljö, arbetsmiljöarbete och hälsa påverkas vid epidemier och pandemier orsakade av coronavirus.
I kunskapssammanställningen har forskarna även tagit med studier av arbetsmiljö och andra coronavirus – som SARS och MERS. Även om smittspridningen med SARS och MERS inte blev lika omfattande som för covid så är de samma slags virus. De kommer också att komplettera sammanställningen senare, med fler forskningsresultat.
Påverkade personalens psykiska hälsa
Forskarna bakom kunskapssammanställningen har gått igenom 95 studier av smitta med coronavirus och arbetsmiljö. 85 av dem gäller hälso- och sjukvården. I praktiken handlar alltså sammanställningen om den sektorn.
De flesta studier som berörde arbetshälsa undersökte personalens psykiska hälsa. Studierna visade att vissa saker påverkar den psykiska hälsan negativt under viruspandemier:
- att arbeta med smittade och misstänkt smittade
- höga krav i arbetet
- brist på skyddsutrustning
- brist på kompetens
- brist på socialt stöd på arbetsplatsen
- upplevelsen av att andra undviker en för att man arbetar med sjuka och smittade
Många har fått lära sig nya saker
Nästan alla forskningsstudier i översikten är från andra länder. Forskarna bakom den anser dock att de är giltiga även för Sverige.
– Vi såg en stor samstämmighet mellan studierna, säger Anna Nyberg, universitetslektor vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet och huvudansvarig för kunskapssammanställningen.
De kunde också se att pandemin haft positiva effekter för många anställda.
– Man har fått lära nytt och utvecklats i sin yrkesroll, så det är inte bara negativt, säger Anna Nyberg.
Det gäller inte minst de som arbetat hemma och fått lära sig tekniska lösningar för distansarbete.
Men lärandet är beroende av hur det ser ut i organisationen. Det handlar bland annat om organisationskultur och förändringsbenägenhet.
Anette Nylund, analytiker på Mynak, deltog också på webbinariet. Hon har skrivit en rapport om arbetsmiljöarbetet på företag under pandemin.
– Organisationen skapar förutsättningar för lärande. Har man jobbat på bra med det så har man bättre förutsättningar i ett krisläge, konstaterar hon.