Vad är det som styr utvecklingen av arbetslivet? Och hur kan man se till att en bra arbetsmiljö följer med in i det nya? Möt forskare som berättar – och få koll på deras hetaste frågor just nu.
Eskilstuna kommun ville få ner den höga sjukfrånvaron i äldreomsorgen. Den hade bitit sig fast på omkring 11 procent och inget verkade ändra på det, trots flera olika insatser för de anställda.
– Vi ville börja jobba med ohälsan och dra upp den med rötterna, säger Annika Claesson, hr-strateg från Eskilstuna kommun. Och vi ville jobba forskningsbaserat och höja vår kunskap.
Kommunen startade ett samarbete med Mälardalens universitet. Hösten 2023 bjöd hr och forskare tillsammans in politiker, ledande tjänstemän och fackliga representanter till ett par workshops om arbetsmiljön i äldreomsorgen. Vilka insatser på organisatorisk nivå skulle kunna göra verklig skillnad?
Resultatet blev att politikerna beslutade om två stora insatser under fyra år.
- Att anställa fler chefer för att ner antalet medarbetare per chef
- Att öka grundbemanningen i äldreomsorgen.
– Den här arbetsgivaren har tagit modiga beslut. Vad blir effekten av de här åtgärderna? Det vet vi inte riktigt än. Vi kommer att följa projektet, säger Ulrika von Thiele Schwarz, professor i företagsekonomi.
Forskningsprogram om arbetsliv
Det här var ett av de forskningsprojekt som forskare berättade om under heldag med Forte i centrala Stockholm den 24 oktober. Temat för dagen var arbetslivsforskning. Den statliga forskningsfinansiären Forte har ett tioårigt program på tema arbetsliv, och intresset var stort för dagen – över 100 personer deltog; chefer, skyddsombud, politiker och andra.
Projekten som Forte finansierar är ofta konkreta och handlar om arbetets vardag. Här är ett par av dem som forskare presenterade.
Flexibelt arbete – möjlighet och utmaning
Sverige är ett av de länder där man jobbar på distans i störst utsträckning. Men hur mycket är lagom att jobba på distans? Kanske högst två dagar i veckan, om man lyssnar på Gunnar Bergström, professor i arbetshälsovetenskap.
Han undersöker hur arbetsmiljön påverkas av distansarbete, och jämför ett par arbetsgrupper som jobbar på distans högst två dagar i veckan, med en grupp som jobbar på distans tre eller fler dagar i veckan. Deltagarna är medarbetare i kommuner, myndigheter och företag.
– De som jobbar mycket på distans har mindre tillit till sin ledning, upplever att de har mindre inflytande över sitt arbete, och känner sig mindre sedda av ledning. De upplever också att stödet från kollegorna minskar, säger han.
Lärares arbete sker mycket på lärplattformar
Digitaliseringen har påverkat också lärarnas arbetsmiljö. Idag styrs en stor del av deras arbete av de lärplattformar man använder på i princip alla skolor. På plattformarna undervisar man, dokumenterar och håller kontakt med elever och föräldrar.
Det innebär ett ofta fragmenterat arbete med dålig kontroll över den egna arbetstiden, menar forskaren Annika Bergviken Rensfeldt, som undersöker lärares digitala arbetsmiljö.
Fler som jobbar strategiskt
Ett annat forskningsprojekt handlar om byråkratiseringen av offentliga organisationer. Allt fler jobbar med strategiska frågor inom till exempel hr, it och kommunikation. Samtidigt blir det färre som jobbar med själva kärnverksamheten. Hur har det blivit så? Ett forskningsprojekt har undersökt den utvecklingen i Sverige och Nya Zeeland.
En orsak kan vara att många varor och tjänster finns på en kommersiell marknad, menar Patrik Hall, professor i statsvetenskap. Det påverkar myndigheter och andra organisationer som bland annat behöver lägga tid på att upphandla tjänster.
– Efter en period av mer marknadisering av verksamheter brukar följa en period av politiska krav på mer kontroll. Då behövs fler anställda för att utföra det kontrollarbetet, säger Patrik Hall.
Att styra sjukvård med siffror
Modern sjukvård styrs i hög grad av siffror. Charlotta Levay, lektor i företagsekonomi, har lett ett forskningsprojekt om vad som händer för patienter och medarbetare när man använder siffror som styrmedel.
– Siffror ger ökad auktoritet och en känsla av objektivitet, säger hon.
Forskarna följde arbetet på en njurenhet, och såg att tre olika mått styrde mycket av arbetet på avdelningen. Det påverkade både patienter och medarbetare.
Ett mått gällde själva njurfunktionen hos patienterna. Patienterna upplevde det som ett stort individuellt ansvar att sköta sig för att kunna hålla sig friska. Måttet användes också för att styra patientströmmar och fördela arbetet på avdelningen.
Ett annat mått gällde hur bra personalen följde basala hygienrutiner och klädregler för hygien. Den siffran lade mycket individuellt ansvar på personalen att följa rutinerna och skymde delvis sikten för en diskussion om organisatoriskt stöd för att följa reglerna.
Man kan i alla organisationer då och då behöva reflektera över vilka siffror som man använder, menade Charlotta Levay. Vad är det vi mäter och utvärderar med siffrorna? Hur påverkar siffrorna olika aktörer i verksamheten?
Visste du att...
Forte är ett forskningsråd och en myndighet under Socialdepartementet.
Varje år förmedlar Forte cirka 800 miljoner kronor till forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd.
De har sju forskningsprogram, som startade 2017.
Ett av dem gäller arbetslivet.