Det sker mycket forskning inom arbetsmiljöområdet, och mycket av slutsatserna samlas i kunskapsöversikter. Men det gäller att vara på tårna när man tar till sig slutsatserna, för det finns fällor att gå i. I en rapport, som släpptes våren 2020, kan man läsa om vad som är viktigt att tänka på.
– En kunskapsöversikt är en sammanställning av den kunskap som finns gällande en viss frågeställning. De finns på många olika nivåer – från läroböcker på lågstadienivå upp till sammanställningar i vetenskapliga studier.
Det säger Bengt Järvholm, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet. Han har skrivit en rapport om kunskapsöversikter på arbetsmiljöområdet, på uppdrag av AFA Försäkring.
Öka förståelsen
Kunskapsöversikter inom arbetslivsområdet kan till exempel ha som syfte att utvärdera olika metoder för att förebygga hörselskador. Eller att avgöra om man blir sjuk av att exponeras för ett visst ämne.
– Meningen med min rapport är att öka förståelsen för vad en kunskapsöversikt är, fortsätter han.
I rapporten vänder han sig till personer som inte själva är forskare, men som ibland läser kunskapsöversikter. Det kan till exempel vara skyddsombud eller personal vid företagshälsovården. Syftet är att beskriva och problematisera översikterna, så att läsaren kan bedöma deras trovärdighet. Ett annat syfte med rapporten är att skapa förståelse för termer och metoder som är vanliga.
Många olika källor
På arbetsmiljöområdet kommer det ut kunskapsöversikter om arbetsmiljö från flera håll. Några av de vanligaste svenska avsändarna är:
- Arbetsmiljöverket
- Myndigheten för arbetsmiljökunskap, MYNAK
- Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU
- Den vetenskapliga skriftserien ”Arbete och hälsa” som ges ut av Göteborgs universitet
- Forskare som publicerar särskilda kunskapsöversikter
- Doktorander som publicerar kunskapsöversikter i sina avhandlingar
Andra som ger ut kunskapsöversikter som kan vara relevanta är:
- Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB),
- Kemikalieinspektionen
- Naturvårdsverket
- Boverket
- Livsmedelsverket
Se upp med avsändaren
Kunskapsöversikterna har ofta en viss målgrupp, och alltid en avsändare. Och det är här man som läsare kan börja dra åt sig öronen, säger Bengt Järvholm.
– En del säger att de ger det slutliga svaret. Men två personer som gör kunskapsöversikter på samma område kan komma fram till olika slutsatser. Den som gör en översikt gör alltid ett antal bedömningar. Man gallrar till exempel bland studier som ska ingå i översikten, och väger dem olika tungt.
Hur ska man då bedöma olika kunskapsöversikter?
– Man får titta på varifrån den kommer, och vem som beställt den. Finns det intressen bakom, eller någon baktanke med att den görs? Kunskap är ju makt, och vill man påverka kan man ta fram en kunskapsöversikt.
Betrodda källor
Om man inte är ”någorlunda haj” på att bedöma kunskapsöversikter, är det enklast att vända sig till betrodda källor, som de som nämns i texten här ovan.
Däremot, tycker Bengt Järvholm, ska man inte stirra sig blind på hur många studier som är sammanställda i översikten.
– Om det bara finns tre studier på området, och alla visar samma sak, kan det var tillräckligt underlag för en kunskapsöversikt.