På arbetsplatsen bör man sträva efter en familjevänlig kultur, som går utöver formella riktlinjer och rutiner, säger Constanze Leineweber.

Foto: Per Leineweber

Balans eller obalans mellan arbetet och familjelivet?

När medarbetare har inflytande i arbetet och tycker att arbetsplatsen är familjevänlig, upplever färre konflikt mellan arbete och privatliv. Det säger Constanze Leineweber, Stressforskningsinstitutet.

På ett arbetsmiljöseminarium som Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet arrangerade, i samarbete med SACO och SKL, talade hon om arbetsbelastning och balans mellan arbete och familj. Eller privatliv om man så vill – alla lever ju inte familjeliv.

Det här är en fråga som säkert kommer att diskuteras på många arbetsplatser framöver, i samband med Arbetsmiljöverkets föreskrifter om OSA (organisatorisk och social arbetsmiljö) och vad den säger om ohälsosam arbetsbelastning. Kolla gärna i Suntarbetslivs verktyg OSA-kompassen!

I hemmet och på jobbet

En gång i tiden när jordbruket dominerade både bodde och arbetade de flesta på sin bondgård. De funderade förmodligen inte på någon balans mellan arbete och familjeliv, sa Constanze Leineweber inledningsvis. Med industrialiseringen lämnade många män hemmet för att arbeta, och många kvinnor tog vanligtvis hand om barn och hushållsarbete. Från 1960–70-talen blev allt fler kvinnor yrkesarbetande, andelen ökade snabbt från 60 till 80 procent.

– Idag är rollerna för kvinnor och män inte lika självklara och i många familjer uppstår exempelvis diskussioner om vem som ska vara hemma för vård av barn, sa Constanze Leineweber. Många kan bestämma när och var de ska jobba. Kvinnor vi har intervjuat berättar om hur de lämnar jobbet för att hämta barn i förskolan redan vid tretiden – men från åttatiden jobbar de några timmar till, för att få ihop till en hel arbetsdag.

Tre störningar

Resurserna i tid och ork är begränsade och utgångspunkten för den forskning som finns i de här frågorna är att arbete och familj i vissa avseenden är oförenliga och hamnar i konflikt: arbetsrollen försvårar engagemanget i familjerollen – och omvänt.

– Det är bra att ha flera roller. Det ger flera möjligheter till att få uppmuntran som stärker självkänslan, och som gör att man känner att man har ett värde, sa Constanze Leineweber. Rollerna i arbetet och privatlivet kan också berika varandra. Energi och färdigheter jag får i ena sfären, kan jag ha glädje av i den andra. Om det går bra på jobbet och jag har fått beröm, kanske jag kommer hem gladare. Den chef som har det bra hemma, kan bättre ta hand om sina medarbetare.

Det är svårt att säga hur många som upplever en konflikt, men enligt en studie är det runt tio procent som gör det, för det mesta eller hela tiden. Det vanligaste är att man talar om att arbetet stör familjelivet. Men motsatsen finns också.

Det finns tre typer av störningar, som handlar om tid, belastning och beteende:

  • Tid: långa dagar och skiftarbete inskränker på samvaro med barn, och fritidsaktiviteter. Vård av sjukt barn kan göra att man missar ett viktigt jobbmöte.
  • Belastning: Man blir irriterad och trött. Constanze Leineweber tog som exempel läraren som går hem efter otrevliga samtal med chefen och jobbiga elever, och hemma inte orkar vara den glada och lyssnande föräldern. Skilsmässa och sjuka föräldrar slukar ork, man kan inte prestera för fullt på jobbet.
  • Beteende: Detta är inte lika uppenbart. Constanze Leineweber hämtade ett lite udda exempel från Sound of music: pappan officeren överförde sitt beteende från sitt arbete på umgänget med barnen, med visselpipa och uppställning på led! Exempel på motsatsen: en person kan inte skilja på sin föräldraroll och hur hen beter sig i förhållande till yngre anställda.

Risker och samband

Det finns tydliga samband mellan hög belastning och ökad risk för arbete-familjekonflikt. Det kan vara belastning i form av många timmar, övertid, skiftarbete, men också en belastning som handlar om att arbetet är psykiskt påfrestande till sitt innehåll. Man kan exempelvis se en ökad risk när vårdanställda har ett ansvar för andra, som de inte kan stänga av och på hur som helst.

– I familjen är barn en riskfaktor, särskilt om det är många barn. Utbildning och position spelar viss roll. Högre utbildning och jobb som chef ökar konfliktrisken, sa Constanze Leineweber. Forskningsresultaten är tvetydiga när det gäller kön. En del visar att det inte finns någon skillnad. Andra tyder på att kvinnor i högre grad upplever att det finns en konflikt.

Vilken kontroll som du har över din arbetstid kan påverka, till exempel om du kan välja när du tar paus, så att du kan gå ett ärende eller ringa ett telefonsamtal när det finns en telefontid att passa. Och naturligt nog blir det lättare konflikt om du har låg kontroll över när du ska arbeta, eller om din kontroll sjunker från en högre nivå, konstaterade Constanze Leineweber.

Statens stöd och individens egna krav

Obalans mellan arbetsliv och privatliv kan få konsekvenser för den fysiska och psykiska hälsan, för hur vi beter oss, för våra attityder – och för vårt jobb.

Exempel på konsekvenser är sjukfrånvaro, konsumtion av sömnmedel, mentala svårigheter och i värsta fall utmattningsdepression. Tidspress gör att man inte har (inte tar sig) tid att motionera. Det är vanligare att kvinnor uppger sämre självskattad hälsa som en konsekvens, medan män oftare uppger att de dricker mer.

– En följd av det finns en obalans kan vara att man känner mindre tillhörighet till organisationen som man arbetar i och funderar på att lämna jobbet – eller faktiskt gör det. Man presterar också sämre, sa Constanze Leineweber.

– Vad kan man då göra, och vem ska göra det? Är det individen, staten, eller arbetsgivaren? Kanske har alla tre ett ansvar.

I Sverige finns många former av stöd för ett bra samspel mellan arbete och privatliv, i form av exempelvis förskola, föräldraförsäkring, ledighet för vård av sjukt barn, rätt till kortare arbetstid för småbarnsföräldrar. Om man jämför med andra länder finns det också mindre av konflikt här. Men med många möjligheter ökar även förväntningarna.

Som individer kan vi se över kraven vi själva ställer på oss – det kan bli mycket: heltidsarbete, karriär, roligt jobb, motionera, ta hand hemmet och laga mat, vara engagerad förälder som hjälper barnen med läxor och följer med på fritidsaktiviteter, själv odla något fritidsintresse, vårda parrelationen…

– Allt ryms kanske inte inom dygnets 24 timmar. När det blir svårt att välja blir man lätt frustrerad över alla förväntningar som man inte kan leva upp till, sa Constanze Leineweber.

På arbetsplatsen bör man sträva efter en familjevänlig kultur, som går utöver formella riktlinjer och rutiner

Vad arbetsgivaren kan göra

Sist men inte minst – arbetsgivaren. Enligt diskrimineringslagens tredje kapitel, femte paragrafen, om ”aktiva åtgärder”, ska arbetsgivaren ”underlätta för både kvinnliga och manliga arbetstagare att förena förvärvsarbete och föräldraskap”. Och enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, nionde paragrafen, ska ”arbetsgivaren se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som de tilldelar arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning” (läs mer i OSA- kompassen om nionde paragrafen).

Det är viktigt att skapa familjevänliga förutsättningar, som exempelvis flexibla arbetstider. Men det är ännu viktigare med den informella arbetsmiljön och det informella organisationsklimatet, berättade Constanze Leineweber. Det kan till exempel visa sig i hur småbarnsföräldrar blir bemötta när de går ner i arbetstid. Och här spelar den närmaste chefen en viktig roll.

På arbetsplatsen bör man sträva efter en familjevänlig kultur, som går utöver formella riktlinjer och rutiner, förklarade hon. Studier visar att där man både har inflytande i arbetet och tycker att organisationen är familjevänlig, är det färre som upplever konflikt mellan arbete och privatliv. Constanze Leineweber pekade avslutningsvis ut fyra grundpelare för hur en chef kan ge en anställd stöd för att få balans:

  • Emotionellt stöd – lyssna och visa förståelse för de anställdas krav från arbete och familj.
  • Praktiskt stöd – exempelvis flexarbetstid.
  • Fungera som rollmodell: gå själv gå hem i hyfsad tid, och var själva föräldralediga, vabba och så vidare.
  • Arbeta kreativt med hur man ska hantera balansen jobb/privatliv. Lyssna noga på förslag från de anställda.
Text: Mats Utbult, 20 april 2016

Senaste artiklar

”Alla har rätt till en trygg arbetsmiljö”

Sexuella trakasserier kan förekomma på alla sorters arbetsplatser. Det visade Metoo-uppropen hösten 2017. Nu finns ett digitalt verktyg till hjälp för att förebygga sexuella trakasserier. Verktyget har tagits fram av…

De testar nytt sätt att mota stress

En ny arbetstidsmodell som ska ge återhämtning och mer variation. Det prövar Södra Älvsborgs sjukhus. På en avdelning har sköterskorna schemalagd kompetens­utveckling och personlig utveckling upp till 20 procent av…

Konsten att lyckas med heltid

Alla ska kunna leva på sin lön. Men hur få ihop heltid till alla på ett vettigt sätt? Tänk nytt och brett, satsa på samverkan och bli bra på schema­planering.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Leende mörkhårig kvinna vid bord under möte med kollegor på kontor, socialsekreterares arbetsmiljö.

Socialtjänsten kryar på sig

Socialsekreterares arbetsvillkor har förbättrats. Nationella satsningar och ett brett arbete tycks nu ge resultat. Det visar preliminära forskningsresultat. – När...