Forskare: Så kan ni mäta er organisationshälsa

9 september 2026 Lästid: 4 min
Sammanfattning av artikeln

Forskare tar nu fram ett sätt att mäta organisationshälsa – hur arbetsplatsen mår.

Metoden bygger på hur arbetsgruppen svarar i medarbetarenkäten.

80 procent av arbetsgruppen ska tycka att de har organisatoriska friskfaktorer.

Om resultatet blir lägre får man ta reda på varför och stärka de friskfaktorer som behövs.

Två medarbetare i daglig verksamhet samtalar framför planeringstavla.
Att hinna med sina arbetsuppgifter i tid. Det är en viktig friskfaktor inom vård och omsorg. Nu har forskare tagit fram ett sätt att mäta om arbetsgruppen har sina friskfaktorer på plats.

Foto: Johnér

Sammanfattning av artikeln

Forskare tar nu fram ett sätt att mäta organisationshälsa – hur arbetsplatsen mår.

Metoden bygger på hur arbetsgruppen svarar i medarbetarenkäten.

80 procent av arbetsgruppen ska tycka att de har organisatoriska friskfaktorer.

Om resultatet blir lägre får man ta reda på varför och stärka de friskfaktorer som behövs.

Hur kan man mäta en organisations friskfaktorer? För två år sedan startade forskning om just det. Här får du koll på metoden som de testar.

Friskfaktorer är tillstånd i en organisation som gör att medarbetare mår bra och presterar på arbetet. Om man i organisationen strävar efter att stärka friskfaktorerna är det samtidigt ett sätt att förbättra arbetsmiljön. Det arbetet kan gå till på många olika sätt.

En arbetsgrupp kan till exempel använda verktyget Friskfaktorlabbet för att skatta hur de ligger till med friskfaktorerna. Då kan man också komma överens om vad man vill förbättra. Och ett mått på organisationshälsa kan visa om det arbetet lett till de förbättringar som man önskar.

Friskfaktorerna är samtidigt knutna till styrningen och ledningen av arbetet. Därför används även uttrycket ”organisatoriska friskfaktorer”.

För att en arbetsplats ska fungera behöver en stor andel av medarbetarna kunna prestera och inte uppleva större hälso- och arbetsmiljöproblem.

 

Elin Forsell, forskare vid Umeå universitetElin Forsell forskar om hur man kan mäta organisatoriska friskfaktorer.

Måttet som visar organisationshälsa

Men hur vet man hur väl friskfaktorarbetet lyckas och vad som kan vara ett lämpligt nästa steg? När kan man säga att en organisation mår bra, är frisk och har det som kallas för organisationshälsa?

Nu har forskare kommit en bra bit till att ta fram ett mått för när man har uppnått organisationshälsa. Som en del i detta har de ringat in vilka mätbara organisatoriska friskfaktorer, som ofta återfinns i medarbetarenkäten, som kan användas för att screena och följa upp hur arbetsplatsen mår.

Det här är forskarnas mått på vad som kännetecknar en arbetsplats med organisationshälsa:

  • Minst 80 procent av medarbetarna i en arbetsgrupp behöver skatta att de i hög utsträckning har tillgång till de organisatoriska friskfaktorerna i sitt arbete för att arbetsplatsen ska betraktas ha organisationshälsa.

Så tog de fram måttet

Elin Forsell är psykolog och doktorand vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa på Umeå universitet. Hon forskar inom MORFAR-projektet, som leds av Jens Wahlström. MORFAR står för Mätbar organisationshälsa genom friskfaktorer som leder till hållbar arbetsmiljö.

Hur kommer det sig att ni valde måttet 80 procent?

– Vi tog hjälp av representanter från tre kommuner och två regioner i Sverige för att sätta den här gränsen på 80 procent. Bland annat var uppfattningen att för att en arbetsplats ska fungera behöver en stor andel av medarbetarna kunna prestera och inte uppleva större hälso- och arbetsmiljöproblem. Vi behövde sätta en gräns, men den gränsen säger inte allt, säger Elin Forsell.

Man behöver också förstå vad som ligger bakom måttet för organisationshälsa i den egna arbetsgruppen, berättar hon.

– Säg att verksamheten får ett resultat på 50 procent. Då behöver man ta reda på mer om vad det beror på, ge stöd och stärka de friskfaktorer som spelar in. När man gjort det kan man mäta igen, följa och se om insatserna haft effekt och om det skett förändringar.

Viktiga friskfaktorer för organisationshälsa

Rent praktiskt har forskarna använt data från flera års medarbetarenkäter i en mellanstor svensk kommun. De har analyserat tre verksamhetsområden: Skola och utbildning, Vård och omsorg, och Service, miljö och samhällsbyggnad.

Det visade sig att sammanhanget, kontexten, spelar stor roll för vilka friskfaktorer som bygger organisationshälsa. Så här såg det ut för de tre verksamhetsområdena:

Förskola, skola och utbildning

  • Ledarskap: att chefen kan leda mot gemensamma mål
  • Rimliga kvantitativa krav, det vill säga att hinna med sina arbetsuppgifter i tid

Vård och omsorg

  • Rimliga kvantitativa krav, att hinna med arbetsuppgifter i tid
  • Ledarskap: att målen följs upp och utvärderas

Service, miljö och samhällsbyggnad

  • Kvalitet i arbetet: relevant kompetens för att utföra arbetet
  • Inflytande i hur arbetet utförs
  • Rolltydlighet: att medarbetaren är insatt i arbetsplatsens mål

– Att hinna med arbetsuppgifter och måluppfyllnad är avgörande i mer människonära yrken, säger Elin Forsell.

Projektet hoppas att kunskapen kan bidra till att identifiera arbetsplatser som behöver stöd. Metoden kan göra det möjligt att följa utvecklingen över tid och uppmärksamma förändringar.


Få koll på friskfaktorer!

Friskfaktorer är faktorer som gör att vi trivs, mår bra och presterar väl på jobbet. Titta på en film tillsammans – få bättre koll på vad friskfaktorer handlar om och reflektera över hur det ser ut i er verksamhet. Gruppaktiviteten tar bara 20 minuter och passar fint på arbetsplatsträffen.
Kika på aktiviteten nu.


Nu testas sättet att mäta i fler organisationer

Nästa steg för forskarna är att undersöka om de mätbara organisatoriska friskfaktorerna är generaliserbara, om det går att tillämpa även i andra organisationer. Medarbetarenkäter från två andra kommuner och två regioner kommer att analyseras. Skälet är att forskarna vill se om det är samma faktorer som är av betydelse där, för att arbetsplatser ska ha organisationshälsa.

Det här berättade MORFAR-projektet vid en årskonferens i september 2026 för Afa Försäkrings forskningsprogram Friskfaktorer – inom kommuner, regioner och kommunala företag.

På konferensen deltog alla de nio projekt som ingår i programmet. De forskar om allt från hur kommuner och regioner kan strukturera arbetsdagen för att främja återhämtning, till hur man kan skapa långtidsfriska arbetsplatser inom socialtjänsten.

Programmet har genomfört två av tre år och börjar kunna visa preliminära resultat. Vid konferensen berättade projekten om hur det gått så här långt, och hade dialoger i smågrupper.

Verktyg och stöd

Vilka är friskfaktorerna?

Tidigare forskning har ringat in åtta friskfaktorer:

  • Rättvis och transparent organisation
  • Närvarande, tillitsfullt och engagerat ledarskap
  • Delaktighet och inflytande
  • Kommunikation och återkoppling
  • Prioritering av arbetsuppgifter
  • Kompetensutveckling hela arbetslivet
  • Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) i vardagen
  • Tidiga insatser och arbetsanpassning

Vill du veta mer om friskfaktorer?

Läs artikeln Så får ni en friskare arbetsplats – 8 säkra sätt

Här är alla projekt som ingår i forskningsprogrammet

FoU-programmet Friskfaktorer – inom kommuner, regioner och kommunala företag pågår 2024–2027 och finansieras av Afa Försäkring. Syftet är att bidra till långsiktigt friska, hållbara och attraktiva arbetsplatser.

Det här är projekten:

Mätbar ORganisationshälsa genom Friskfaktorer som leder till hållbar ARbetsmiljö – MORFAR-projektet
Jens Wahlström, Umeå universitet

Nya perspektiv på framtidens hälso- och sjukvård – hur utformas ett attraktivt arbete?
Åsa Tjulin, Mittuniversitetet

Kan politiken utgöra en organisatorisk friskfaktor i kommunal verksamhet?
Thomas Andersson, Högskolan i Skövde

När är det bäst att stressa? Hur kommuner och regioner kan strukturera arbetsdagen för att främja återhämtning
Tina Sundelin, Stockholms universitet

Hållbara arbetsplatser: Organisatoriska friskfaktorers roll i engagerade, tillfredsställda och friska sjuksköterskor genom hela yrkeslivet
Ann Rudman, Högskolan Dalarna

Långtidsfriska arbetsplatser inom socialtjänsten. Hur skapas och vidmakthålls en hälsofrämjande arbetsmiljö?
Pia Tham, Uppsala universitet

Läraravlastande yrkesroller – en friskfaktor för lärare? En mixed-metodstudie om implementering och effekter av avlastande yrken på lärares arbetshälsa
Lydia Kwak, Karolinska Institutet

Från årliga mätningar till dagliga förbättringar: Utvärdering av en metod för uppgradering av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Marta Roczniewska, Karolinska institutet

Kommunikationskapabilitet: Betydelser av flödande kanaler för röst, lyssnande och återkoppling för välbefinnande och utveckling av hållbart arbete
Lotta Dellve, Göteborgs universitet

Anna Norrby.
Text: Anna Norrby
Kontakt: [email protected]