Hur kan man mäta en organisations friskfaktorer? För två år sedan startade forskning om just det. Här får du koll på metoden som de testar.
Friskfaktorer är tillstånd i en organisation som gör att medarbetare mår bra och presterar på arbetet. Om man i organisationen strävar efter att stärka friskfaktorerna är det samtidigt ett sätt att förbättra arbetsmiljön. Det arbetet kan gå till på många olika sätt.
En arbetsgrupp kan till exempel använda verktyget Friskfaktorlabbet för att skatta hur de ligger till med friskfaktorerna. Då kan man också komma överens om vad man vill förbättra. Och ett mått på organisationshälsa kan visa om det arbetet lett till de förbättringar som man önskar.
Friskfaktorerna är samtidigt knutna till styrningen och ledningen av arbetet. Därför används även uttrycket ”organisatoriska friskfaktorer”.
För att en arbetsplats ska fungera behöver en stor andel av medarbetarna kunna prestera och inte uppleva större hälso- och arbetsmiljöproblem.
Måttet som visar organisationshälsa
Men hur vet man hur väl friskfaktorarbetet lyckas och vad som kan vara ett lämpligt nästa steg? När kan man säga att en organisation mår bra, är frisk och har det som kallas för organisationshälsa?
Nu har forskare kommit en bra bit till att ta fram ett mått för när man har uppnått organisationshälsa. Som en del i detta har de ringat in vilka mätbara organisatoriska friskfaktorer, som ofta återfinns i medarbetarenkäten, som kan användas för att screena och följa upp hur arbetsplatsen mår.
Det här är forskarnas mått på vad som kännetecknar en arbetsplats med organisationshälsa:
- Minst 80 procent av medarbetarna i en arbetsgrupp behöver skatta att de i hög utsträckning har tillgång till de organisatoriska friskfaktorerna i sitt arbete för att arbetsplatsen ska betraktas ha organisationshälsa.
Så tog de fram måttet
Elin Forsell är psykolog och doktorand vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa på Umeå universitet. Hon forskar inom MORFAR-projektet, som leds av Jens Wahlström. MORFAR står för Mätbar organisationshälsa genom friskfaktorer som leder till hållbar arbetsmiljö.
Hur kommer det sig att ni valde måttet 80 procent?
– Vi tog hjälp av representanter från tre kommuner och två regioner i Sverige för att sätta den här gränsen på 80 procent. Bland annat var uppfattningen att för att en arbetsplats ska fungera behöver en stor andel av medarbetarna kunna prestera och inte uppleva större hälso- och arbetsmiljöproblem. Vi behövde sätta en gräns, men den gränsen säger inte allt, säger Elin Forsell.
Man behöver också förstå vad som ligger bakom måttet för organisationshälsa i den egna arbetsgruppen, berättar hon.
– Säg att verksamheten får ett resultat på 50 procent. Då behöver man ta reda på mer om vad det beror på, ge stöd och stärka de friskfaktorer som spelar in. När man gjort det kan man mäta igen, följa och se om insatserna haft effekt och om det skett förändringar.
Viktiga friskfaktorer för organisationshälsa
Rent praktiskt har forskarna använt data från flera års medarbetarenkäter i en mellanstor svensk kommun. De har analyserat tre verksamhetsområden: Skola och utbildning, Vård och omsorg, och Service, miljö och samhällsbyggnad.
Det visade sig att sammanhanget, kontexten, spelar stor roll för vilka friskfaktorer som bygger organisationshälsa. Så här såg det ut för de tre verksamhetsområdena:
Förskola, skola och utbildning
- Ledarskap: att chefen kan leda mot gemensamma mål
- Rimliga kvantitativa krav, det vill säga att hinna med sina arbetsuppgifter i tid
Vård och omsorg
- Rimliga kvantitativa krav, att hinna med arbetsuppgifter i tid
- Ledarskap: att målen följs upp och utvärderas
Service, miljö och samhällsbyggnad
- Kvalitet i arbetet: relevant kompetens för att utföra arbetet
- Inflytande i hur arbetet utförs
- Rolltydlighet: att medarbetaren är insatt i arbetsplatsens mål
– Att hinna med arbetsuppgifter och måluppfyllnad är avgörande i mer människonära yrken, säger Elin Forsell.
Projektet hoppas att kunskapen kan bidra till att identifiera arbetsplatser som behöver stöd. Metoden kan göra det möjligt att följa utvecklingen över tid och uppmärksamma förändringar.
Få koll på friskfaktorer!
Friskfaktorer är faktorer som gör att vi trivs, mår bra och presterar väl på jobbet. Titta på en film tillsammans – få bättre koll på vad friskfaktorer handlar om och reflektera över hur det ser ut i er verksamhet. Gruppaktiviteten tar bara 20 minuter och passar fint på arbetsplatsträffen.
Kika på aktiviteten nu.
Nu testas sättet att mäta i fler organisationer
Nästa steg för forskarna är att undersöka om de mätbara organisatoriska friskfaktorerna är generaliserbara, om det går att tillämpa även i andra organisationer. Medarbetarenkäter från två andra kommuner och två regioner kommer att analyseras. Skälet är att forskarna vill se om det är samma faktorer som är av betydelse där, för att arbetsplatser ska ha organisationshälsa.
Det här berättade MORFAR-projektet vid en årskonferens i september 2026 för Afa Försäkrings forskningsprogram Friskfaktorer – inom kommuner, regioner och kommunala företag.
På konferensen deltog alla de nio projekt som ingår i programmet. De forskar om allt från hur kommuner och regioner kan strukturera arbetsdagen för att främja återhämtning, till hur man kan skapa långtidsfriska arbetsplatser inom socialtjänsten.
Programmet har genomfört två av tre år och börjar kunna visa preliminära resultat. Vid konferensen berättade projekten om hur det gått så här långt, och hade dialoger i smågrupper.
Mer om aktuell forskning om friskfaktorer
Här är fler av Suntarbetslivs artiklar om Afa Försäkrings forskningsprogram om friskfaktorer:
När politiken blir en friskfaktor för chefer
Tidpunkten för stress kan påverka din återhämtning
När kommunikationen flödar får vi saker att hända
Vad får sjuksköterskor att trivas på jobbet?
Nytt sätt att mäta hur arbetsplatsen mår
