För att komma tillrätta med stress måste det fungera både på jobbet och hemma. Med metoden vardagsrevidering tar man ett helhetsgrepp på sin situation. De som testat tycker att de har lärt sig hur de kan förbättra sin arbetsmiljö, visar forskning.
I Halland fick 42 kvinnor som var långtidssjukskrivna på grund av stressrelaterad ohälsa möjlighet att testa det nya rehabiliteringsprogrammet vardagsrevidering, i stället för att få traditionell handläggning vid Försäkringskassan. Drygt en tredjedel av deltagarna var anställda i kommun- eller landstingssektorn och målet var att de skulle börja arbeta igen.
Under ledning av två arbetsterapeuter träffades kvinnorna i grupp och analyserade sin egen vardag både i hemmet och på arbetet. Därefter praktiserade de på den egna arbetsplatsen. Deltagarna i gruppen försökte hitta strategier för att komma tillrätta med bristerna i hem- och arbetsmiljön. Förändringarna genomfördes och utvärderades i små steg.
– Största delen av tiden ägnas åt arbetsmiljön, men rehabiliteringen börjar på hemmaplan. Det är svårt att göra ett bra jobb om inte livet hemma fungerar tillfredsställande, säger arbetsterapeuten Lena-Karin Erlandsson vid Lunds universitet, som skapat metoden vardagsrevidering.
I sin doktorsavhandling studerade hon hur vardagen påverkar vår hälsa. Det är den forskningen som ligger till grund för den nya rehabiliteringen.
Steg 1: Fokus på sysslorna i hemmet
De första fem veckorna ägnar gruppen sig åt hemmiljön. Deltagarna får lära sig att se vad de gör och inte gör, hur de gör det och vilka känslor som är kopplade till det. För att få syn på sådana saker har de hjälp av bland annat miniföreläsningar, dagböcker, frågeformulär och olika övningar.
Utifrån analysen identifierar de vad de behöver förändra och planerar hur de ska göra det. Sedan testar de detta genom hemläxor och följer upp resultatet vid nästa gruppträff. I utvärderingen ställer de sig frågor som:
- Gick det att göra så och ledde det mot målet?
- Varför fungerade det inte?
- Hur kan man göra i stället?
– I det här steget spelar gruppen en viktig roll. Deltagarna delar med sig av sina erfarenheter och tipsar varandra. Det stärker tron på den egna förmågan när man lyckas med en liten förändring, säger Lena-Karin Erlandsson.
Steg 2: Fokus på arbetsplatsen
Därefter flyttar gruppen fokus till arbetsplatsen de följande fem veckorna. Där gör man i princip samma sak – deltagarna analyserar vad som fungerar bra, vad som inte gör det och försöker hitta och testa strategier för att förändra. Här har de hjälp av att ställa frågor som:
- Vad har jag för arbetsuppgifter?
- Hinner jag med dem eller blir jag avbruten hela tiden?
- Tar jag pauser? När?
Precis som i hemmet formulerar man sedan strategier för vad man vill förändra och hur.
– Det mest verksamma är att man själv analyserar sin situation. Om man själv kommer fram till vad man vill förändra, så har man mycket mer kraft när man pratar med chefen, jämfört med om man har med sig en person som ska vara någon sorts expert, säger Lena-Karin Erlandsson.
– Experten kan aldrig ha samma erfarenhet från arbetsplatsen och arbetsuppgifterna. Därför är det bättre att ge den enskilda individen resurser att själv förändra och ta beslut.
Steg 3: Praktik på den egna arbetsplatsen
Sista fasen i programmet är sex veckors praktik på den egna arbetsplatsen då man får prova att genomföra de förändringar man planerat. Dessförinnan får deltagarna bjuda in anhöriga, chefer och kollegor till ett möte för att förankra förändringsarbetet.
– Arbetspraktiken är viktig för att minska risken för att man ska komma tillbaka till den arbetssituation man blev sjuk ifrån. Om man insjuknar en andra gång minskar förutsättningarna för att återgå i arbete, säger Lena-Karin Erlandsson.
Hon påpekar att idén bakom vardagsrevidering kan tyckas simpel och självklar. Men det är inte lätt att få syn på hur vardagen verkligen ser ut. Vad du gjorde i morse eller på jobbet, vad du inte hann med och vad du lyckades trycka in. Och hur det påverkar din hälsa varje dag och i det långa loppet.
det gäller att se att det finns massor med färger i den grå vardagen
– I Sverige pratar vi om den grå vardagen, men det gäller att se att det finns massor med färger i den. Det är vardagen vi lever i. Vi kan inte bygga vår hälsa på en semestervecka vid Medelhavet eller en trevlig julafton, säger Lena-Karin Erlandsson.
När hon följde upp hur det gått för kvinnorna i Halland så fann hon att fler hade börjat arbeta eller minskat sin sjukskrivningsgrad, jämfört med de som fick vanlig handläggning vid Försäkringskassan.
Verktyg för att påverka sin arbetsmiljö
En annan arbetsterapeut vid Lunds universitet, Birgitta Wästberg, har i sin avhandling studerat hur kvinnorna i Halland upplevde arbetsmiljön innan och efter vardagsrevideringen. Alla rapporterade om ett bättre arbetsklimat på jobbet. Uppföljningar både ett halvår och ett år senare förstärkte den positiva bilden.
Gruppdeltagarna var särskilt nöjda med att de kunde påverka innehållet i arbetsuppgifterna och hade tillräckligt med tid för att hinna med dem. Det gjorde att de kände att de kunde leva upp till de förväntningar som arbetsgivaren och arbetskamraterna hade på deras arbetsinsats. Dessutom kunde de prioritera att göra stimulerande saker på fritiden.
– Jag tror att det handlar om att det skett en inre process, som gjort dem mer medvetna om sin situation – samtidigt som de har fått verktyg att påverka sin arbetsmiljö på ett positivt sätt. Nu kan de sätta gränser, upplever att andra lyssnar på dem och att de får stöd, säger Birgitta Wästberg.
Bättre att förebygga
Lena-Karin Erlandsson tycker att resultaten de funnit hittills är positiva. Men hon påpekar att det fortfarande behövs mer forskning, till exempel på män.
– Det bästa är naturligtvis om det går att förebygga stress, i stället för att rehabilitera när det redan har gått för långt, säger hon.
