Hur mycket vi sover påverkar troligen både hälsan och livslängden. Forskare ska nu undersöka skillnader mellan arbetare och tjänstemän när det gäller arbetsvillkor, sömn, och dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. De vill veta om personer som har fysiskt tunga arbeten behöver sova mer än andra.
Det är inte bra för hälsan att sova för lite, det har tidigare forskning visat. Sju timmars sömn per natt anses ofta vara det bästa, men sömnbehovet varierar beroende på bland annat ålder och kön.
Sömnen påverkas också mycket av arbetsvillkoren, konstaterar Torbjörn Åkerstedt, professor i psykologi vid Karolinska institutet. Han leder ett nytt forskningsprojekt som ska studera skillnaderna mellan arbetare och tjänstemän närmare. Han och hans kolleger ska försöka ta reda på vilken betydelse stress och fysisk belastning har för sömnbehovet och om längden på sömnen påverkar sjukdom och dödlighet.
Skillnader mellan yrken
– Det borde rimligen kunna finnas olikheter mellan arbetare och tjänstemän när det gäller stress och fysisk belastning, som påverkar sömnlängd och överlevnad, säger Torbjörn Åkerstedt. Det är vår huvudidé, att den arbetsrelaterade sömnlängden kan kopplas till skillnader i förväntad livslängd mellan olika grupper.
Arbetare skulle alltså kunna behöva mer sömn än tjänstemän, på grund av belastningen i jobbet. Och bristen på sömn och återhämtning skulle kunna förklara att personer i arbetaryrken genomsnittligen är sjukare och lever kortare.
Studien kommer att bygga på data som samlades in redan på 1990-talet. Då svarade omkring 40 000 personer på en mängd frågor om sina sovvanor, och om olika arbets- och livsstilsfaktorer. Uppgifterna kommer att kopplas ihop med statistiska uppgifter om till exempel deras yrken, och analyseras i relation till det så kallade dödsorsaksregistret, där orsaken till dödsfall framgår.
– Vi ska titta speciellt på hjärt- och kärlsjukdomar och cancer, eftersom det är de största diagnoskategorierna, säger Torbjörn Åkerstedt.
Forskarna kommer även att studera skillnaderna mellan män och kvinnor. De ska göra separata analyser av vården, som ju är en starkt kvinnodominerad bransch. Inom vården – liksom inom delar av industrin – finns arbetsscheman som ger mindre utrymme för sömn mellan arbetspassen. I vissa fall ligger de rätt långt ifrån det som, enligt tidigare forskning, är det bästa för återhämtningen.
Kan helgsömn kompensera?
Går det att ta igen den sömn man missar på vardagar, genom att sova länge under veckoslutet? Det är en annan aspekt som ska tas upp i studien.
– Vi tror att en del som rapporterar kort sömn under arbetsveckan kompenserar genom att sova längre på helgen, säger Torbjörn Åkerstedt. Frågan är om det räcker för att eliminera effekterna av den korta sömnlängden. Det vet vi inget alls om, för det har ingen tittat på tidigare.
När projektet är klart hoppas han kunna säga något om hur många timmars sömn man generellt behöver, i olika slags arbeten.
Rekommendationerna skulle kunna innebära att vissa yrkesgrupper behöver sova mer, medan andra klarar sig med mindre. Riskgrupper kan behöva vara särskilt noggranna med sin sömn.
– Det kan finnas grupper som absolut inte bör slarva med sömnen, säger han.
Arbetsförhållanden kan behöva ändras
Om resultaten visar på stora skillnader mellan olika yrken, behöver man också göra något åt förhållandena på arbetsplatserna, menar Torbjörn Åkerstedt.
– Vi har grund för att tro att arbetsförhållandena påverkar sömnen. Om det också leder till högre dödlighet, som man inte kan kompensera för med normalt sovande, ja, då måste man göra något åt arbetsförhållandena.
Men det kan förstås också bli så att forskarna inte hittar de samband som de förväntar sig, betonar Torbjörn Åkerstedt.
– Då kan vi gå ut och säga: Oroa er inte, det spelar ingen roll. Det kanske vore ännu bättre, säger han.