Kvinna vid hylla med pärmar.

Arbetsuppgifter som ligger utanför din yrkesroll eller som är onödiga kan påverka hälsan negativt. Sekreteraruppgifter är exempel på sysslor som fler utför idag när många sekreterare rationaliserats bort.

Foto: Pexels/Andrea Piacquadio

"Ska jag verkligen göra det här?" Om onödiga arbetsuppgifter

Extra arbetsuppgifter som ligger utanför yrkesrollen kan påverka både arbetsmiljön och hälsan. Hur då? Och var förekommer det många sådana illegitima arbetsuppgifter? Det ska ett nytt forskningsprojekt undersöka.

Lärare undervisar, sjuksköterskor vårdar och läkare undersöker, ställer diagnos och behandlar. Men arbetsdagarna för dessa och andra yrkesgrupper innehåller även annat än kärnuppgifter. Forskningen kallar det för illegitima arbetsuppgifter och har delat in dem i onödiga eller oskäliga sysslor.

En onödig uppgift kan exempelvis vara att behöva lägga in värden på flera ställen i osynkade datasystem. En oskälig uppgift är något som ligger utanför yrkesrollen, exempelvis om en undersköterska tvingas ta medicinskt ansvar för en patient eller om en lärare agerar vaktmästare.

– Vårt huvudfokus kommer att vara människonära yrken, som lärare, sjukvårdspersonal och socialsekreterare. Kanske jämför vi även med andra yrken för att se om det är dessa grupper som upplever flest illegitima arbetsuppgifter, säger Constanze Leineweber, forskare och docent i psykologi vid Stockholms universitet.

Olika syn på illegitima arbetsuppgifter

Hennes forskningsprojekt har tilldelats fyra miljoner kronor och ska pågå i tre år. Syftet är att undersöka hur olika yrkesgrupper ser på illegitima arbetsuppgifter och hur sådana uppgifter kan påverka hälsan.

– Man kan tänka sig att oskäliga uppgifter betyder olika för olika grupper. Jag som forskare kanske heller inte tänker likadant som en sjuksköterska om vad som ingår i rollen.

Utgår från långtidsdata

Studien utgår från data om hälsoförhållanden på svensk arbetsmarknad som samlas in av Stressforskningsinstitutet sedan 2006. Sedan 2018 har enkätfrågor om illegitima arbetsuppgifter inkluderats i studien vid tre tillfällen.

– Det ger oss möjlighet att titta under en längre tidsperiod. Vi kan då lättare skilja ut om illegitima arbetsuppgifter ger ohälsa men också se om det även kan vara tvärtom – att man kan tycka att uppgifter är onödiga om man har ohälsa, säger Constanze Leineweber.

Vi reagerar olika starkt

– Det blir också intressant att se om det finns individuell variation. Man kan tänka sig att det skiljer sig mycket åt hur oskäliga arbetsuppgifter påverkar självkänslan. Vissa reagerar väldigt starkt. Kanske känner man att man inte har kompetensen eller tiden och undrar om det verkligen är min arbetsuppgift. En annan fråga är om män reagerar mer än kvinnor på oskäliga arbetsuppgifter för att vi fostras olika.

En ytterligare fråga gäller hur covidpandemin påverkade förekomsten av illegitima arbetsuppgifter. Constanze Leineweber nämner exempelvis att sjukvården fokuserade mer på sjukvård när det inte fanns tid att fylla i papper och dokument.

– Jag har hört att vissa upplevt det som positivt. Sedan behöver man se om olika grupper påverkats olika. Jag kan tänka mig att lärare i stället fick fler uppgifter, som hybridundervisning.

Fler illegitima arbetsuppgifter

Blir det svårt att utföra kärnverksamheten kan det skapa frustration och på sikt ohälsa.

Det finns fler aspekter som påverkar förekomsten av illegitima arbetsuppgifter. Constanze Leineweber nämner att många stödpositioner har dragits ned eller försvunnit i arbetslivet, exempelvis sekreterare och vaktmästare. Samtidigt måste någon ändå skriva recept, boka möten och byta glödlampor. Förutom slimmade organisationer kan personalbrist medföra att man behöver utföra arbetsuppgifter som kanske ligger utanför ens roll. Digra dokumentationskrav är en annan faktor. Även om det ingår i arbetsuppgifterna kan det ge mindre tid för kärnuppgifterna.

– Ta lärare vars huvuduppgift är att lära barnen men där mycket tid går åt till möten och att fylla i blanketter. Känner man då att det blir svårt att utföra kärnverksamheten kan det skapa frustration och på sikt ohälsa, säger hon.

Tillbaka till kärnverksamhet

Constanze Leineweber hoppas att resultaten från studien ska hjälpa till att visa vad man skulle kunna göra för att förbättra, utveckla policier och organisera arbetet på ett bättre sätt, särskilt i kontaktyrken inom välfärden.

– Om vi kan visa att illegitima arbetsuppgifter är en riskfaktor så kanske det kan leda till att arbetet organiseras så att det blir mer attraktivt att arbeta som lärare och sjuksköterska. Och att fler vill stanna i yrket när de får arbeta med sina kärnuppgifter.

Text: Jeanette Neij, 31 oktober 2022

Relaterade verktyg