kvinna i vårdklöäder sitter vid skrivbord och skriver koncentrerat på dator

Ny digital teknik förändrar arbetssätt och arbetsmiljö för sjuksköterskor. Ny forskning visar att det finns både fördelar och nackdelar för dem att digitalt övervaka patienter på distans.

Foto: Johnér Bildbyrå

Plus och minus för arbetsmiljön med mer digital vård

Ny forskning visar att vårdpersonal kan uppleva arbetsmiljön som bättre när de använder digital teknik för att övervaka patienter på distans. Detta trots att arbetsbelastningen ökar.

Digital teknik blir allt vanligare inom vården, inte minst som ett sätt att hålla koll på patienters medicinska värden. Med den nya tekniken förändras arbetssätt och arbetsmiljö. Det kan innebära både fördelar och nackdelar för de sjuksköterskor som arbetar med systemen. 

Sjuksköterskorna får svårare att planera sin arbetstid, kraven ökar, liksom arbetsbelastningen. Samtidigt kan sjuksköterskorna tack vare den digitala tekniken ge bättre vård, vilket gör att även arbetstillfredsställelsen ökar.

Gudbjörg Erlingsdottir– Det vi sett i vår analys är komplext. Saker som är bra för patienten gör att vårdpersonalen känner sig nöjd, och då accepterar de ökande krav och ibland minskad kontroll, säger Gudbjörg Erlingsdóttir, docent vid Lunds universitet.

Två digitala system

Hon har lett forskningsprojektet ”Mellan pod och patient” där forskarna undersökt hur det har fungerat att införa två olika digitala system i vården. Med hjälp av systemen kan sjuksköterskor övervaka patienter på distans, i hemmet. Frågorna som ställs projektet är: Hur har personalens arbetssätt förändrats, och hur har det påverkat deras arbetsmiljö? 

De två system som undersökts har olika funktioner. Vad de heter vill forskarna inte avslöja. Det första systemet kallas i projektet för ”podden”. Det innebär att patienter som är kroniker eller har instabil hälsa själva kan rapportera in sina värden i systemet, och de kan chatta med personalen om de vill. 

Personalen blir starkt beroende av hur patienten sköter sin del av systemet:

– Patienten ska till exempel väga sig, ta blodtryck, och berätta hur de rört på sig. De väljer själva hur de rapporterar. En del gör det vissa veckodagar, andra bara när något värde förändras, berättar Gudbjörg Erlingsdóttir.

Värdena överförs automatiskt

Det andra systemet, som kallas ”paddan”, bygger på en tidigare rutin där patienter med njursvikt som vårdas med dialys i hemmet rapporterar sina värden på papper. Istället för pappersrapporterna används nu en läsplatta. Via den överförs värdena automatiskt med blåtand vid varje dialystillfälle, och patienten kan också chatta och skicka bilder. Här vet sjuksköterskorna vilken mängd data som kommer och när den kommer.

Systemen är inte sammankopplade med journalsystemen, så värdena behöver överföras manuellt, vilket blir ett merarbete. Likaså innebär den stora mängden data att fler frågor uppstår. Sjuksköterskorna tar ofta kontakt med patienterna över telefon för att följa upp förändringar, och fler åtgärder vidtas för varje patient. 

Följer patienterna i realtid

Fördelarna är tydliga, till dem hör att det går att övervaka många patienter samtidigt på skärmen. Båda systemen innebär att sjuksköterskorna kan följa patienterna i princip i realtid, samtidigt som de kan ta fram grafer över de olika värdena under lång tid tillbaka. I podden  färgkodas värdena också efter angelägenhet – det syns tydligt vilka patienter som snabbt behöver åtgärd, och vilka som klarar sig utan.

Många lyfte fram att de lär känna patienterna bättre

Lena Petersson– Många lyfte fram att de lär känna patienterna bättre. De har mycket kontakt med dem i de digitala systemen och de får dagliga uppdateringar av värden som man ibland kanske fick uppdaterade med flera månaders mellanrum, berättar Lena Petersson, universitetslektor vid Högskolan i Halmstad och forskare i projektet.

Personalen uppskattade främst följande:

  • Den översikt, både över patienter och över tid med trendkurvor, som skapas i systemen
  • Att de baserat på informationen i systemen kan förebygga komplikationer och inläggningar
  • Att de är bättre förberedda för patientmöten
  • Den förbättrade relation de upplever att de får till patienterna

Minussidan är också tydlig: Patienterna kan ta kontakt när som helst under dygnet, veckans alla dagar. De vet i och för sig att de inte kan förvänta sig ett svar förrän vårdpersonal har loggat in i systemet. 

Det är stressande när de vet att ingen är på plats

– Men i fråga om det första systemet känner sjuksköterskorna att de behöver visa att de har läst patienternas kommunikation, för att motivera dem till att fortsätta rapportera in sina värden. Det är stressande när de vet att ingen är på plats, och de går ofta in och tittar, säger Gudbjörg Erlingsdóttir.

Tidsåtgången blir oförutsägbar

Dessutom vet sjuksköterskorna i det första systemet aldrig vad de möts av när de loggar in i början av en arbetsdag. Uppgifterna i det digitala systemet kan ta fem minuter att utföra, eller de kan ta tre timmar. Ännu mer oförutsägbart blir det efter en helg. För att inte tala om efter en långhelg. 

Eftersom samtliga sjuksköterskor i projektet också arbetade på mottagningen på de sjukhus eller vårdcentraler som deltog blev arbetet i de båda olika vårdprocesserna svårt att planera.

– Det går inte att säga att det inte fanns tid, de digitala systemen ingick i arbetsuppgifterna. Men det skapade en osäkerhet att inte veta hur mycket tid som skulle krävas till dem, säger Gudbjörg Erlingsdóttir.

Komplexa resultat

Båda forskarna ser de organisatoriska bristerna som viktiga att uppmärksamma och möjliga att åtgärda med bland annat genomtänkt bemanning. Samtidigt påpekar Gudbjörg Erlingsdóttir att en av de viktigaste upptäckterna i projektet är den komplexitet som visade sig i resultaten: trots vissa minus ifråga om arbetsmiljön, var sjuksköterskorna mycket nöjda med de digitala systemen.

– Även arbetstillfredsställelse har betydelse för arbetsmiljön. Det behöver vi ta hänsyn till i tolkningen av hur personalen upplever övergången till ett digitalt arbetssätt.

Fotograf för bilden på Gudbjörg Erlingsdottir är Erik Andersson
Fotograf för bilden på Lena Petersson är Magnus Karlsson

Text: Marika Sivertsson , 19 april 2022

Relaterade verktyg