Undersköterskan Maria Larsson (till vänster) gillar pekplattan med medicinlistan som hon använt ett par månader. Hon och den ansvariga sjuksköterskan Ulrika Solstad hittar även saker som borde kunna förbättras.

Foto: Roland Cox

Håller rätt på medicinerna på äldreboendet med hjälp av pekplattan

Pekplattan har tagit sig in på ett demensboende i Norrtälje. De gamla handskrivna medicinlistorna på varje rum är borta. Nu laddar man listan elektroniskt och den som har glömt att ge medicin i rätt tid får en påminnelse. Plattan ökar patientsäkerheten och minskar stressen.

‒ Det är ett bra verktyg. Sen finns det småsaker man skulle vilja justera så att det blir fullt ut smidigt, tycker Maria Larsson, undersköterska.

Hon arbetar på på äldre- och demensboendet Eneberg i Norrtälje,  inom TioHundra, ett vårdbolag som  landstinget i Stockholm och Norrtälje kommun äger gemensamt. Både vård och omsorg finns alltså under samma hatt.

Utvecklingsavdelningen på vårdbolaget och facket låter genomgående nöjda med att de gamla handskrivna listorna försvinner. Den allmänna uppfattningen tycks vara att pekplattan ger en rad fördelar som säkrare medicinering, lugnare arbetsmiljö och bättre kontakt med patienterna.

Systemet heter egentligen MCSS, Medication and care support system, men omnämns till vardags med namnet på företaget Appva som utvecklar och servar plattorna.

Vinterfredag på Eneberg

Det är tyst och lugnt på Eneberg denna vinterfredag. Det klirrar från köket och i det gemensamma vardagsrummet sitter några boende i skenet av fuskbrasan som sprakar på den stora teven på väggen.

Maria Larsson har använt Appva i några månader. Hon och boendets sjuksköterska Ulrika Solstad visar förändringen. Tidigare låg medicinlistor på papper i varje bostadsrum. När ordinationerna ändrades fick boendets sjuksköterska gå runt och ändra.
På varje lista framgick vilken medicin som den patienten skulle ha vid vilket klockslag. Maria Larsson och de sköterskor och biträden som har medicinansvar på delegation gav medicinen och satte sin signatur på listan. Ulrika Solstad samlade in listorna med några veckors mellanrum, kontrollerade om några missar gjorts och såg till att listorna skannades och sparades.

Sköts i dator på expeditionen

Ulrika Solstad sätter sig numera på sin expedition och uppdaterar medicinering och scheman på en vanlig dator. I samma stund uppdateras pekplattorna ute på avdelningen, där det bor tio äldre som vårdas av ungefär lika många anställda, dygnet runt.

På plattan syns ordinationerna i rader på en lista som visar klockslag och vilka boende som ska ha medicin. Det blir som ett arbetsschema som varje personal får upp när passet börjar.

‒ Det här känns säkrare, tycker Ulrika Solstad.

Sjuksköterskan delegerar

Sjuksköterskan har rätt att dela ut medicin och kan sedan delegera den rätten till undersköterskor och vårdpersonal. Ansvaret ligger dock ändå kvar hos henne.

‒ Med det gamla systemet skulle jag gå in till varje patient och ändra, och om jag glömde det så fick patienten inte medicinen.

Nu är det bara bemyndigad personal som får upp medicineringen på sina listor.

Om Maria Larsson ute på avdelningen nu råkar glömma att ge en patient medicin ett visst klockslag och inte klickar en bekräftelse så rödmarkeras den raden på hennes platta.

‒ Då ser man att något är vajsing, säger hon.

Att slippa springa runt och administrera ger mer tid för annat.

Signal till sjuksköterskan

Delas medicinen ändå inte ut så går en signal till systemet inne hos Ulrika Solstad. Istället för att missar upptäcks med några veckors fördröjning så syns de direkt. Varje personal som börjar sitt pass loggar in och får sin egen lista.

När en vårdanställd kliver av passet och en annan kollega loggar in så syns det om någon medicin inte delats ut. På det sättet underlättas överlämningen.

Maria och Ulrika passar på att prata med Malin Alenius som är med vid besöket. Hon är chefsapotekare och den på utvecklingsavdelningen som jobbar med att introducera plattorna.

200x300malinaleniuscox

‒ Vi ska inte bara hoppa på det nya, vi ska kvalitetssäkra och utvärdera, understryker Malin Alenius, chefsapotekare.

Maria Larsson gillar plattan och har förslag på förbättringar. Hon jämför med papperslistan, där det gick att notera skälet till att en viss medicin inte gavs. Det kan vara att patienten sover eller är bortrest, men i den elektroniska motsvarigheten finns bara alternativen ”vill inte” och ”kan inte”.

‒ Det kan vi se till att lösa, det är jättebra att vi får veta, säger Malin Alenius och får bifall från Maria Larsson och Ulrika Solstad.

Appva gör det också smidigare att beställa påfyllning av mediciner. Att slippa springa runt och administrera ger mer tid för annat.

‒ För de boende, för människan. Det ska ju inte bara vara medicin och tvättning, säger Maria Larsson.

Appva har testats i ett par år hos ett 60-tal patienter i olika boenden. Personalen ute på boendena hade länge önskat något bättre än de gamla papperslistorna.

‒ Det gick inte att förbättra det systemet, helt enkelt. Det fanns en väldig frustration bland sjuksköterskorna, en stress över att se att fel uppstod och ändå ansvara för att det skulle vara rätt, säger Malin Alenius.

Stress att glömma ge medicin

‒ Omsorgspersonalen kände också stress, de kunde komma hem efter jobbet och undra om de hade kommit ihåg att ge en patient insulin. Det kan ju vara livsavgörande mediciner.

En forskningsstudie har gjorts på försöket i Norrtälje. Den visar att den upplevda risken för fel hade minskat signifikant, liksom oron hos anställda över om de gett en dos eller ej.

Systemet är lokalt på varje boende, ”missarna” syns bara hos sjuksköterskan där. Tekniken gör det lättare att följa upp, se om en viss patient vägrar ta läkemedel ofta eller att en viss sköterska inte fungerar bra med en viss patient.

Trots datorernas intåg så tycks ändå personalen inte känna sin integritet utmanad.

‒ Tvärt om så verkar det öppna upp för en bättre dialog, säger Malin Alenius på utvecklingsavdelningen.

Smarta system som underlättar

Även personalföreträdarna är positiva. Lotta Svenander är ordförande i Kommunal i Norrtälje, som organiserar undersköterskor och vårdbiträden. Hon sitter i den lokala och centrala samverkansgruppen i TioHundra.

‒ När ny teknik införs gör vi en riskbedömning för arbetsmiljön. Upplevelsen från den stora massan medlemmar är att Appva är bra. Det kan finnas synpunkter på delar, men utrustningen minskar stressen, säger Lotta Svenander.

Ingalill Sundström, förtroendevald i sjuksköterskornas Vårdförbundet, hoppas att Appva ska avlasta.

‒ De senaste 15 åren har den administrativa bördan ökat hela tiden. När man kan hitta smarta system som underlättar så är det bra. Sjuksköterskorna i äldreomsorgen är ofta väldigt ensamma med många patienter. Om det blir säkrare att delegera till undersköterskorna så blir det mindre oro för sjuksköterskan.

Fler vill ha pekplattan

Snacket har gått och fler vill vara med. Nu är planen att införa Appva vid alla cirka tio äldreboenden och dessutom inom socialpsykiatrin och hemtjänsten. Sammanlagt berörs vård och omsorg för 1 000 patienter.

Just nu räknar man på hur många surfplattor som behöver köpas in. För den rörliga hemtjänsten ska Appva istället finnas som en app i mobiltelefonen.

Chefsapotekaren Malin Alenius ser generellt positivt på digitalisering inom vården, dit den har kommit senare än i andra branscher. Malins kollega Katarina Sjöström på utvecklingsavdelningen ser en styrka i att behov och utformning har vuxit underifrån.

‒ Personalen har sett bristen. Det är viktigt, annars kan införande av ny teknik ses som ytterligare en belastning i arbetsmiljön, säger hon.

Malin Alenius:

‒ Företagen ser business i det här, på gott och ont. Då gäller det att se till att det är kvalitetssäkrat, att det utvärderas så att det är säkra och korrekta verktyg som används. Vi ska inte bara hoppa på det nya.

Hon jämför med de rigorösa kontrollerna som sker innan nya läkemedel introduceras.

‒ Jag tror att vi behöver system för att kontrollera även digitala behandlingsstrategier och hjälpmedel. Det finns tusentals hälsoappar. Hur ska man kunna välja, frågar sig Malin Alenius.

Text: Roland Cox, 28 februari 2017

Senaste artiklar

Se stressen i tid – testa dig själv

Hur är det med den osunda stressen? Nu lanserar Suntarbetsliv verktyget Stress och balans där du kan göra ett test för upplevd stress. Genom att se symptomen i tid går…

Förskolan fick fart på sitt arbetsmiljöarbete

Mer vi-känsla, bättre bemötande och gladare prat. En förskola i Nacka kommun tog avstamp i Suntarbetslivs verktyg Vår arbetsmiljö och förbättrade samarbetet på arbetsplatsen. – Nu finns en större förståelse…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Träningsklädd vinna ligger på yogamatta på gräsmatta med höstlöv, tema utmattningssyndrom. stress

9 myter om utmattningssyndrom

Varför blir vi utmattade och hur kommer vi tillbaka? I dag vet forskarna en hel del om utmattningssyndrom. Arbetsplatser behöver...