digitala vårdmöten

Nätläkare. Det blir allt vanligare att läkare och patienter möts digitalt. Nu ska en studie undersöka hur det påverkar läkarnas arbetsmiljö.

Foto: Maskot / TT

Digitala vårdmöten - en arbetsmiljöfråga

Det blir allt vanligare att läkare och patienter möts digitalt istället för vid traditionella läkarbesök i primärvården. Hur påverkar det läkarnas arbetsmiljö? Än så länge finns ingen forskning om det, men nu har den första studien dragit igång.

Privata vårdgivare var först på banan med digitala primärvårdsmöten. Men nu kommer regionerna efter och allt fler vårdcentraler erbjuder patienterna direktkontakt med läkare genom videosamtal eller chatt. Mötet mellan läkare och patient sker ofta i en app i mobilen eller surfplattan.

För patienterna har digitala vårdbesök gjort det enklare att snabbt träffa en doktor och dessutom slippa ta sig fysiskt till mottagningen. För läkarna innebär den här utvecklingen både möjligheter och risker, och det är just det som forskarna nu ska undersöka.

Porträttbild på Per Nilsen.– Vi ska undersöka digitala vårdmöten ur läkarperspektiv, men studerar även hur primärvården påverkas av den här förändringen. Arbetsmiljön står i fokus, men projektet är lite bredare än så.

Det säger Per Nilsen som är professor i samhällsmedicin och leder det tvärvetenskapliga forskningsprojektet som finansieras av AFA Försäkring.

Djupintervjuer med nätläkare

En del av forskningen sker i form av djupintervjuer med ett 30-tal läkare som arbetar med digitala vårdmöten. De som intervjuas är läkare anställda antingen av regioner eller verksamma som digitala läkare hos privata aktörer.

– I intervjuerna berättar de om hur de upplever sin arbetsmiljö i den vanliga primärvården och deras erfarenheter av digitala patientmöten.

De får även frågor om vad deras patienter anser om att träffa läkaren digitalt.

Djupintervjuerna, som genomförs av doktoranden Hanna Fernemark som själv är läkare i primärvården, är alltså redan igång.  Den slutgiltiga analysen av intervjuerna är inte klar, men Per Nilsens spaning är att digitala vårdmöten tagits emot rätt positivt av de läkare som provat på det.

– Arbetsmiljömässigt upplever jag att de överlag är positiva, även om nackdelar också framkommer.

Han tror att deras positiva inställning kan ha en koppling till att läkarkåren av tradition är en profession med stor autonomi.

läkaren kan styra arbetet mer

– Med New Public Management har läkarna fått en mer styrd tillvaro. Nu kommer digitala vårdmöten som gör att läkaren kan styra arbetet mer själv och kanske delvis jobba hemifrån. Det kan vara ganska lockande. Men det är förmodligen inget man vill göra på heltid, men kanske som komplement till traditionellt arbete i vården, säger Per Nilsen.

Både plus och minus för läkarna

Ett annat exempel på förändring är att samtalen med patienterna blir kortare än vid fysiska besök, och att det ger mer luft i systemet, enligt Per Nilsen. Han menar samtidigt att arbetet kan bli en utmaning för läkarnas kompetensutveckling. Det beror på att digitala vårdmöten oftast handlar om enklare åkommor.

– Läkare liksom alla andra yrkesutövare behöver komma utanför sin komfortzon för att utvecklas. Vi behöver möta nya utmaningar som gärna bör vara lite svårare hela tiden. Om du då för det mesta möter relativt enkla fall så kommer du inte utveckla din kompetens. Det har några varit inne på i intervjuerna.

Stor enkät med tusentals läkare

Hösten 2020 ska forskarna även göra en enkätundersökning i samarbete med Statistiska centralbyrån, SCB. Den ska skickas till ett slumpmässigt urval av 3 000 primärvårdsläkare i Sverige.

Då undersöker forskarna bland annat läkarnas arbetstillfredsställelse, arbetsrelaterad stress, förändringströtthet, uppfattningar om vårdens förändringar och illegitima arbetsuppgifter.

– Vi frågar om intentioner att sluta eller byta jobb, och efter i vilken utsträckning de har provat på att jobba digitalt och uppfattningar om detta.

Per Nilsen har lång erfarenhet av forskning, men det här projektet avviker från det han är van vid.

– Vi forskar på ett rörligt mål eftersom verksamheten förändras samtidigt som vi beforskar det. Forskare vill gärna ”kontrollera” det vi studerar, men projektet är spännande eftersom man måste vara på tårna för att följa och fånga utvecklingen.

Resultatet från forskningen kommer bland annat att publiceras i vetenskapliga tidskrifter och vävas in i utbildningar för vårdpersonal.

Text: Anna Norrby, 03 februari 2020

Relaterade verktyg

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

Senaste artiklar

Nu kan ni få Bättre möten

Ingen vill sitta på möten där bara en pratar, eller där deltagarna inte törs säga vad de tycker. Nej, det man vill ha är möten som är effektiva och meningsfulla,…

Luleås förskolor satsar på sina äldre anställda

Vad behöver äldre medarbetare för att stanna kvar längre i yrkeslivet? För förskolepersonalen i Luleå är det stöd och kompetensutveckling inom IT. Och de har själva hittat flera enkla och…

Så ska sjuktalen ned i tre kommuner

Suntarbetslivs resursteam ger stöd för att skapa friska arbetsplatser där medarbetarna trivs och mår bra. Vindeln, Söderhamn och Orust är tre av de kommuner som tagit vara på möjligheten att…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?