När ledarskapet blir passivt och destruktivt – en dold arbetsmiljörisk

8 december 2025 Lästid: 3 min
Sammanfattning av artikeln

36 procent av arbetstagarna upplever att deras chef ofta eller alltid beter sig destruktivt.

Passivt destruktivt ledarskap är vanligast. Det kan till exempel vara att chefen är frånvarande, otydlig eller inte tar beslut.

Även aktivt destruktiva beteenden förekommer, som att chefen är hotfull, orättvis eller arrogant.

Dessa beteenden påverkar arbetsmiljön negativt och kan leda till psykisk ohälsa, låg tillit, minskad prestation och hög personalomsättning.

Destruktivt ledarskap handlar oftast inte om chefens personlighet, utan om bristande förutsättningar i arbetet.

För att förebygga destruktivt ledarskap behöver organisationer ge chefer goda förutsättningar och arbeta systematiskt med arbetsmiljön.

En äldre man i kostym jobbar ensam inne på ett kontor bakom en glasvägg.
Passivt ledarskap kan vara destruktivt – och eftersom det ofta är subtilt är det svårt att sätta fingret på det. Det gäller att jobba med chefens förutsättningar för att förebygga problemet.

Foto: Johnér Bildbyrå

Sammanfattning av artikeln

36 procent av arbetstagarna upplever att deras chef ofta eller alltid beter sig destruktivt.

Passivt destruktivt ledarskap är vanligast. Det kan till exempel vara att chefen är frånvarande, otydlig eller inte tar beslut.

Även aktivt destruktiva beteenden förekommer, som att chefen är hotfull, orättvis eller arrogant.

Dessa beteenden påverkar arbetsmiljön negativt och kan leda till psykisk ohälsa, låg tillit, minskad prestation och hög personalomsättning.

Destruktivt ledarskap handlar oftast inte om chefens personlighet, utan om bristande förutsättningar i arbetet.

För att förebygga destruktivt ledarskap behöver organisationer ge chefer goda förutsättningar och arbeta systematiskt med arbetsmiljön.

Tycker du att din chef är konflikträdd, undfallande eller rörig? Passivt, destruktivt ledarskap är en arbetsmiljörisk – som sällan beror på chefens personlighet. Forskaren Mats Reinhold vet hur det kan förebyggas.

– Chefen är arrogant, eller orättvis. Hen kan vara hotfull, bestraffa, sätta överkrav. Men också vara egoinriktad och falsk – vilket till exempel kan vara att ta andras arbete och presentera det som egna prestationer.

mats reinhold.Forskaren Mats Reinhold berättar om exempel på destruktivt ledarskap, under ett seminarium arrangerat av Institutet för stressmedicin i Västra Götalandsregionen.

Att till exempel vara orättvis eller hotfull räknas som aktivt destruktivt. Men betydligt vanligare är passivt destruktiva beteenden.

– Det är när chefen är frånvarande, undflyende, inte tar några beslut. Men det kan också vara att vara osäker, otydlig och rörig i sina beteenden.

Vanligt i svenskt arbetsliv

Han förklarar att för att något ska räknas som destruktivt ledarskap ska det ske över tid, vid upprepade tillfällen, och upplevas som hindrande, hotfullt eller destruktivt av medarbetaren.

Och det är oroväckande vanligt. Mer än en tredjedel av alla arbetstagare upplever att deras närmaste chef ofta eller alltid utövar någon sorts destruktivt ledarskap. Och det får konsekvenser, som till exempel:

  • Psykisk ohälsa
  • Minskad prestation
  • Låg tillit till ledaren
  • Ökad personalomsättning

– Det finns alltså goda grunder till att vilja förstå varför chefer blir destruktiva – både på grund av hur vanligt det är, och på grund av konsekvenserna både för medarbetarna och cheferna.

Svårare att ta tag i subtila beteenden

De passiva beteendena, som är mer subtila, är ofta svåra att ta tag i.

– De kan vara svårare att sätta fingret på, att identifiera. Det kan vara svårt att förstå varför jag som medarbetare mår som jag gör. De påverkar mer lågintensivt, och det kan ta längre tid.

Det är med andra ord en dold arbetsmiljörisk, som det finns god anledning att sätta ljuset på i organisationen.

– Var förberedd: vad gör vi om det här uppstår? Hur kan vi upptäcka det tidigt? Det bör ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Var förberedd: vad gör vi om det här uppstår? Hur kan vi upptäcka det tidigt?

Beror på chefens förutsättningar

Men vad beror det på? Det beror knappast på att chefen skulle vara narcissist eller psykopat, vilket vi har berättat om i den här artikeln.

Nej, betydligt oftare beror det på chefens förutsättningar. Mats Reinhold berättar om tre olika aspekter som kan förklara ett destruktivt ledarskap.

– Dels finns en social inlärning, att det finns en kultur i organisationen. Att man har sett andra chefer agera på ett visst sätt.

– Det kan också finnas hot mot chefens identitet. Om jag som chef till exempel inte når de resultat som organisationen förväntar sig, om jag blir triggad av en medarbetare, eller blir illa behandlad av en högre chef – då kanske jag agerar på ett sätt som inte är konstruktivt.

– Det kan också bero på begränsad självreglering. När man till exempel har hög arbetsbelastning eller är trött, och inte kan härbärgera sin egen stress, kan det leda till att man agerar destruktivt.

När man till exempel har hög arbetsbelastning eller är trött kan det leda till att man agerar destruktivt.

Manliga chefer mer sårbara för omotiverade medarbetare

Spelar det någon roll om chefen är man eller kvinna? Svaret är att det har en väldigt begränsad påverkan. Men några aspekter skiljer sig åt.

– Chefer som är män verkar vara mer sårbara om de upplever att deras personal är omotiverad. Det är vanligare hos män som är chefer att det leder till aktivt destruktiva beteenden, jämfört med hos kvinnor som är chefer.

Det spelar också roll om chefen och medarbetarna har samma kön.

– Om de har samma kön så ökar viljan att säga upp sig om chefen agerar destruktivt.

Vaccinet är goda förutsättningar

Vad är då vaccinet mot destruktivt ledarskap?

– Jobba proaktivt med frågorna. Ge chefer så bra förutsättningar som möjligt att vara bra chefer. Då kan man undvika mycket av de dåliga beteendena.

.

Tips för hur organisationen kan förebygga destruktivt ledarskap

  • Säkerställ god arbetsmiljö för chefer. Rimlig arbetsbelastning, tydliga chefsuppdrag, och inte för hög stress över tid.
  • Skapa rutiner för att identifiera och följa upp chefer som agerar oönskat.
  • Ge stöd till chefer som inte fungerar. Till exempel stresshantering eller omställning.
  • Jobba med organisationsstrukturer och arbetssätt, och försök förstå vad häri som kan skapa stress.
  • Gör det ni kan för att medarbetarna ska må bra och vara motiverade. Chefer som upplever att medarbetarna är omotiverade är extra sårbara för att utveckla destruktiva ledarskapsbeteenden.
  • Var tydlig vid till exempel delegering, så att inte chefen delegerar bort uppgifter på ett sätt som gör att hen uppfattas som passiv.
  • Öka medvetenheten om frågan i till exempel ledarträning.

Kort om forskningen kring destruktivt ledarskap.

Den forskning som Mats Reinhold jobbat med består av tre delstudier.

Två av studierna bygger på enkätdata insamlade i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB) och omfattar representativa urval av anställda respektive ledare från den svenska arbetsmarknaden.

Den sista studien genomfördes med registerdata tillsammans med enkätdata från både ledare och medarbetare från en kommun i södra Sverige. Det som forskarna tittade på i registerdatan var geografisk spridning, okvalificerad personal, sjukfrånvaro och kontrollspann (antal anställda per chef).

Forskningen har bedrivits vid institutionen för psykologi, Umeå universitet.

Här kan du läsa en guide som Mats Reinhold och hans forskarkollegor har skapat, utifrån sin forskning.

Ledarskap är en friskfaktor

En illustration med en bockmarkering på.Närvarande, tillitsfullt och engagerat ledarskap är en så kallad friskfaktor – det vill säga något som forskare har konstaterat hänger ihop med friskare medarbetare.

Här är exempel på hur det kan se ut om friskfaktorn om ett närvarande ledarskap fungerar bra:

  • Alla tydliggör vad de behöver för att klara uppdrag och nå mål.
  • Chefer besöker arbetsplatser regelbundet.
  • Chefer och medarbetare för dialog om mål, vad som konkret behöver göras för att nå dessa, följer upp regelbundet och utvärderar utfört arbete.
  • Skyddsombud och chef pratar tillsammans om vilka beteenden som skapar tillit och engagemang på arbetsplatsen.
  • Ledningen diskuterar och utvecklar regelbundet chefers individuella och organisatoriska förutsättningar
  • HR tar fram och utbildar i material som kan användas för att öka engagemanget hos medarbetare.

I Suntarbetslivs verktyg Friskfaktorlabbet kan du läsa om friskfaktorn ledarskap. Ni på arbetsplatsen kan även göra en självskattning för att se hur det står till med friskfaktorerna hos er!

Skapa förutsättningar för era chefer med Chefoskopet

Ikon med glasögon.Suntarbetslivs verktyg Chefoskopet är framtaget för att kartlägga och stärka chefers förutsättningar.

Här sätter ni ljuset på det som behöver förbättras – och hittar lösningar tillsammans.

Ni får också lära er vad som behöver finnas på plats för att chefer ska kunna vara bra ledare.

Verktyget är kostnadsfritt och framtaget av fack och arbetsgivarorganisationer i samverkan.

Kika in i Chefoskopet här!

En kvinna går längs en gata medan hon pratar i mobiltelefon.

Anna Wettergård.
Text: Anna Wettergård
Kontakt: [email protected]