Vissa anställda är så trötta efter arbetsdagen att de inte kan återhämta sig till nästa arbetspass. Då kan det finnas risk för sjukdom, olycksfall och sänkt kvalitet i arbetet. Nu utvecklar forskare ett instrument, som man ska kunna använda för att uppskatta sitt eget återhämtningsbehov.
De flesta av oss brukar nog vara lite trötta mot slutet av arbetsdagen. Det är i sig inget fel. Men om man bygger upp en så stor trötthet att man inte hinner återhämta sig innan det är dags att gå till jobbet igen, då ökar risken för ohälsa i framtiden.
Det konstaterar Kerstin Wentz, legitimerad psykolog och forskare vid Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
– Tydlig trötthet efter arbetsdagen är en signal som förutsäger längre sjukdom i framtiden. Om man har ett förhöjt behov av återhämtning ökar också risken för olyckor, och för att kvaliteten i arbetet sjunker lite, säger Kerstin Wentz. Man ska kunna återhämta sig mellan arbetspassen.
Personer som under dagen har byggt upp ett högt behov av återhämtning kan känna sig överbelastade och sakna energi när de kommer hem från jobbet. De kan bli ovanligt irriterade och vilja dra sig undan från andra. Sömnsvårigheter, huvudvärk och andra symptom på ohälsa kan också förekomma.
Återhämtningsbehov i olika yrken
I ett pågående forskningsprojekt undersöker Kerstin Wentz och hennes forskarkollegor behovet av återhämtning i olika åldrar och yrkesgrupper.
I studien ingår arkitekter, ingenjörer, hemtjänstpersonal, snickare och sjuksköterskor på akutsjukhus, sammanlagt cirka 1 600 personer. De följs under två års tid genom en återkommande och omfattande enkät. Där svarar de på frågor om bland annat sin hälsa, möjligheterna till återhämtning och olika förhållanden i arbetet.
Vissa arbetsförhållanden har särskilt stor betydelse för behovet av återhämtning, enligt forskarna. Det är sådana som hänger ihop med kraven och resurserna i arbetet
Känslan av att inte kunna göra ett bra jobb på sin arbetsplats ökar behovet av återhämtning. Det samma gäller högt arbetstempo och höga känslomässiga krav.
Möjligheten att själv styra över pauser och raster minskar återhämtningsbehovet, liksom stöd från kollegor.
Verktyg för skattning
Utifrån enkätsvaren utvecklar forskarna ett webbaserat verktyg för att uppskatta återhämtningsbehovet efter arbetet. Avsikten är att tidigt kunna upptäcka riskabla obalanser och förebygga stressrelaterad ohälsa. Verktyget ska kunna användas inom företagshälsovården och primärvården, och även av enskilda medarbetare, som vill få en bild av sin situation. Det bygger på ett liknande, som används i Nederländerna.
– Tanken är att få fram ett slags gränsvärde för hur trött man kan vara utan att det blir en risk, säger Kerstin Wentz.
Hon räknar med att det slutliga gränsvärdet kommer att ligga ganska lågt på poängskalan.
Den som använder skattningsverktyget kommer att få en färgsignal – röd, gul eller grön – som ger en vink om hur det står till med återhämtningsbehovet.
Rött, gult eller grönt
Rött innebär att medarbetaren både har ett högt behov av återhämtning och en alltför belastande arbetssituation. Det signalerar en hög risk för hälsan. Rådet blir då att prata med sin chef, skyddsombudet och arbetsgruppen om hur situationen kan förändras, förklarar Kerstin Wentz.
Behovet av återhämtning efter jobbet kan minskas av att man får möjlighet att återhämta sig under arbetsdagen.
– Man behöver se över förutsättningarna för återhämtning, till exempel möjligheten att ta pauser eller sänka arbetstempot, säger hon. Forskare inom området betonar att ett stressigt jobb urholkar våra möjligheter att återhämta oss.
Gult är ett slags varning och finns i två versioner. Signalen kan betyda att arbetsbelastningen är ohälsosamt hög. Det innebär en hälsorisk, även om personen fortfarande är pigg. Eller så signalerar den gula färgen att hen är alltför trött efter arbetet – av andra skäl. Det kan vara arbetsförhållanden som verktyget inte fångar upp, eller faktorer i privatlivet.
Grönt pekar på rimlig belastning och återhämtning.
Fyll på med trevligheter
Det är viktigt att fylla på med återhämtning regelbundet, för att inte bygga upp ett för högt behov.
– Man kan inte lagra återhämtning, eller skjuta upp den till påsk. Man behöver gå ner i varv, genom pauser under arbetsdagen, eller efter arbetet. När man lägger sig på kvällen ska stresshormonerna ha gått ner till normal nivå.
Sömn är ”återhämtningens flaggskepp”, beskriver Kerstin Wentz. Men återhämtning efter jobbet är också sådana aktiviteter som på olika sätt fyller på resurserna.
– Till exempel socialt umgänge, en kreativ hobby eller bara att titta på teve och bläddra fritt bland kanalerna. Det är positiva saker, som inte har något obligatoriskt över sig.
