Nya socionomer byter ofta jobb

29 september 2020 Lästid: 4 min
Ung blond leende kvinna fotograferad utomhus i uppsatt hår, med rött hårband och iklädd beige jacka.
Vill använda sin kompetens. Många nyutexaminerade socionomer i studien upplevde att de inte kunde utföra ett gott socialt arbete. Det bidrar till en hög personalomsättning inom yrket.

Foto: Jörgen Wiklund / TT

Många nyutbildade socionomer byter jobb flera gånger under sina första år i yrket. De kan ha tre anställningar, eller ännu fler, de fem första åren. Rörligheten beror främst på arbetsmiljö och arbetsvillkor, visar en ny studie.

Hur ser de första åren på arbetsmarknaden ut för nyexaminerade socionomer? Hur uppfattar de sina arbetsvillkor och sin arbetsmiljö?

Den sortens frågor har forskare vid Örebro universitet undersökt i en studie. Där svarade 583 socionomer som tog examen 2012 på en enkät om jobbsituationen efter fem år.

Rörligheten bland de nyutbildade är mycket hög, visar enkäten. År 2017 var ungefär en femtedel kvar på sin första arbetsplats. Av de övriga hade en klar majoritet (drygt 70 procent) haft minst tre arbeten under femårsperioden.

Höga krav och liten kontroll

De flesta byten berodde främst på missnöje med förhållandena i arbetet, konstaterar Anders Bruhn, professor i socialt arbete.

– De nyutbildade pressas vidare från arbetsplats till arbetsplats, på grund av dåliga arbetsvillkor och dålig arbetsmiljö, säger han.

Socialtjänsten stack ut som särskilt problematisk. I slutrapporten beskriver forskarna läget som ”alarmerande”.

Även inom andra områden framstår arbetsmiljön som svår.

Av de nyutbildade som hade bytt arbete minst en gång, uppgav sju av tio att det hade att göra med brister i organisation, arbetsmiljö eller yrkesvillkor. De beskrev höga krav, hög arbetsbelastning och att de hade liten kontroll över sitt arbete.

I många fall fick de inte någon rejäl introduktion i arbetet. När det fanns mentorer hade de inte alltid tid avsatt för sitt uppdrag.

Svårt att kunna arbeta professionellt

Många av de nya socionomerna upplevde att de inte kunde utföra ett gott socialt arbete.

Två typer av motiv var särskilt viktiga när de valde socionomutbildningen. De handlade dels om viljan att hjälpa andra och förbättra samhället, dels om att yrket ger goda möjligheter till jobb och utveckling. Under utbildningen lärde de sig att yrket förutsätter långsiktigt arbete med relationer.

Det handlar mycket om det professionella handlingsutrymmet

– Under tre och ett halvt års utbildning får de en professionell identitet. De skolas in i vad ett professionellt socialt arbete innebär, säger Anders Bruhn. Sedan kommer de ut och möter en verklighet som ser helt annorlunda ut.

Ofta saknas förutsättningar för långsiktigt och förebyggande arbete, fortsätter han.

– Det handlar mycket om det professionella handlingsutrymmet. De vill känna att de kan göra en gedigen insats, inte bara släcka brasor.

Oerfarna kollegor och chefer

Den stora personalomsättningen gör att de nyutbildade inte alltid får det stöd de behöver. Den närmaste chefen har kanske bara arbetat några år i yrket. Ofta är även arbetskamraterna oerfarna och har ont om tid.

Samtidigt finns det förstås arbetsplatser som fungerar bra, betonar han.

För att få en djupare bild intervjuade forskarna 22 av de färska socionomerna. Då fick de höra om att många hade sökt sig bort från arbetsplatser med tuffa villkor. Flera beskrev dock att de på sin nuvarande arbetsplats kunde arbeta mer långsiktigt, i linje med sin profession.

Samtal i cirkel gav stöd

I en delstudie genomförde forskarna regelbundna träffar med 16 nyexaminerade och nyanställda socialsekreterare i en kommun. Häften arbetade med försörjningsstöd, hälften med frågor som gällde barn och ungdomar.

Deltagarna träffades på arbetstid under ett och ett halvt år. De diskuterade frågor som hängde ihop med att de var nya i yrket.

I samtalen kom fram hur viktigt det var för de nyutbildade att ha en chef som lyssnade, och som stöttade dem uppåt i organisationen då det behövdes. Att kunna få råd av erfarna kollegor var ett annat positivt inslag.

Känner trohet till yrket

Trots att studien ger en mörk bild, vill forskarna lyfta fram ett positivt resultat också.

De allra flesta av de nya socionomerna var kvar i yrket efter de första fem åren. De ansåg att utbildningen hade gett dem rätt kvalifikationer och att de arbetade med den typ av frågor som de tänkt sig.

– Att de inte har lämnat fältet tycker jag är väldigt positivt, säger Anders Bruhn. De känner en trohet till yrket och professionsuppdraget. Där finns verkligen något att bygga på!

Om studien

Projekt
Att ta mark i professionen. En studie av socialsekreterare i etableringsfasen mellan utbildning och yrkesliv

Projektledare
Anders Bruhn, professor i socialt arbete

Organisation
Örebro universitet

Projekttid
2017-2020

Finansiär
AFA Försäkring

En huvudrapport från projektet kommer snart att publiceras i skriftserien Arbetsliv i omvandling

Teamets betydelse för socialsekreterare

Medarbetare som upplever att de är en del av ett team och som har en chef med rätt förutsättningar, trivs bättre på jobbet och vill oftare stanna i yrket. Det visar forskning om arbetsmiljön för socialsekreterare.

Prata forskning på jobbet – använd Forskning på 5 om teamets betydelse för socialsekreterare.

Forskning på 5 är starten på ett viktigt samtal om hur ni vill utveckla ert jobb.
Här hittar du mer om verktyget Forskning på 5.

    Text: Margareta Edling