En robot till kollega kan bli både stjälp och hjälp

22 november 2022 Lästid: 4 min

Vill ni ha en robot som kollega? Det kan vara till stor hjälp och avlastning. Men prata ihop er ordentligt innan ni bestämmer er – det finns en del oväntade nackdelar med robotar på jobbet. Ett nytt forskningsprojekt ska nu undersöka hur robotar påverkar arbetsmiljön.

Ungdomar på bibliotek med robot
Robotar kan vara kul att få in på en arbetsplats. Men man behöver tänka igenom noga hur de kan påverka arbetsmiljön för medarbetarna. Gör en ordentlig riskanalys tillsammans innan ni fattar beslut.

Foto: Johnér

Robotar är programmerade maskiner som utför mer eller mindre avancerade och automatiserade arbetsuppgifter. Det kan till exempel vara ett datorprogram som svarar på frågor i en chatt, en så kallad chattbot. Eller ett datorprogram som fattar beslut om försörjningsstöd i socialtjänsten.

Eller det vi vanligtvis förknippar med ordet ”robot”: en rörlig maskin som liknar en människa som man kan kommunicera med och som kan utföra fysiska arbetsuppgifter. I Japan har sådana robotar blivit ganska vanliga inom vård och omsorg.

Svenska kommuner testar bland annat duschrobotar och på marknaden finns robotar som hjälper till med matning och medicinering. Det finns robotkatter på svenska äldreboenden som ger sällskap och spinner och jamar.

Studier visar att upp till en fjärdedel av arbetsuppgifterna inom utbildning, vård och omsorg kan automatiseras. Fler robotar och mer artificiell intelligens är också något som den officiella digitaliseringspolitiken uppmanar till – som ett sätt att bidra till lösningen på välfärdsproblemet att allt färre medborgare ska ta hand om allt fler äldre.

Saknas forskning på området

I vårt samhälle finns en stor entusiasm inför ny digital teknik som kan effektivisera arbetet. Men vi vet fortfarande väldigt lite om hur sådan teknik påverkar arbetsmiljön.

kristina palm– Litteraturgenomgångar vi gjort visar att det finns väldigt lite forskning på området. Tidigare forskning vi gjort visar även att chefer och beslutsfattare sällan beaktar arbetsmiljöaspekter när man digitaliserar, säger Kristina Palm, professor i arbetsvetenskap och ansvarig forskare bakom den nya studien.

Det kanske inte blir en bättre arbetsmiljö

Hon menar att man främst tänker på att arbetet ska effektiviseras och att problem ska lösas med hjälp av den nya digitala tekniken.

– Men det kanske inte effektiviseras och det kanske inte blir en bättre arbetsmiljö.

Ny teknik har ofta barnsjukdomar och krånglar lätt. Det tillkommer ofta nya arbetsuppgifter med ny teknik, fast tekniken är tänkt att effektivisera och automatisera olika arbetsmoment. Dessutom kan den sociala arbetsmiljön påverkas.

– Om man till exempel har en liten arbetsgrupp och tar in robotar så kan det innebära färre sociala kontakter på jobbet. Och vi vet sedan tidigare att det är något dåligt, säger Kristina Palm.

Hon menar att vi ofta har en alltför positiv bild av ny teknik.

– Exakt vilka arbetsmiljöproblem som kan uppstå vet vi inte, men det är en del av projektet att ta reda på det.

Intervjuer, gruppdiskussioner och avancerad teknik

Forskarna ska intervjua anställda som arbetar med robotar, både i privat verksamhet och i kommuner och regioner. Dessutom ska de intervjua chefer och hr i sådana verksamheter om hur de ser på robotar och arbetsmiljö.

För att ta reda på mer om hur det är att jobba med robotar tar forskarna hjälp av avancerad teknik. Ett armband som mäter stress med hjälp av bland annat handsvett talar om hur stressade försökspersonerna blir av att arbeta med robotar. De ska också filma anställda som arbetar med robotar för att avkoda deras ansiktsuttryck och se hur de reagerar känslomässigt. Forskarna spelar sedan upp filmerna för dem som filmats och ställer frågor till dem.

Tar fram råd och rekommendationer

När alla data samlats in bjuder forskarna in anställda, chefer och hr till så kallade lärande seminarier där de diskuterar vad kommit fram till i forskningsprojektet. Tanken är att deltagarna i seminarierna ska hjälpa forskarna. De ska ta fram råd och rekommendationer för god arbetsmiljö för dem som jobbar tillsammans med robotar. Rekommendationerna och råden sprids sedan via exempelvis webbsidor och filmer så att de kan bidra till en bättre organisatorisk och social arbetsmiljö.

– Våra resultat kan hjälpa till att visa att digitalisering kan ha både positiva och negativa konsekvenser, vilket ofta verkar vara svårt att se. Vi kan också visa vilka arbetsmiljöproblem som kan dyka upp och hur man kan undvika dem, säger Kristina Palm.

Forskning om robotar

Projektnamn
Robot som kollega – hjälp eller jippi?

Institution
Arbetsvetenskap, Karlstads universitet.

Medverkande forskare
Kristina Palm, Carin Håkansta, Poja Shams och Annika Asp.

Finansiering
Forskningsprojektet har fått 4 322 000 kronor i forskningsstöd från Afa Försäkring.

Projekttid
Projektet startar i november 2022 och pågår till våren 2025.

När ni tar in robotar på arbetsplatsen - tänk på det här

  • Gör en risk- och konsekvensanalys med fokus på arbetsmiljöfrågor.
  • Jobba tillsammans, chefer, skyddsombud och medarbetare.
  • Gör uppföljningar av arbetsmiljön när roboten väl finns på plats och är igång.
  • Läs på om digitalisering och dess konsekvenser för arbetsmiljön. De som är duktiga på digitalisering kan ofta för lite om arbetsmiljö och omvänt.

Källa: Kristina Palm, professor i arbetsvetenskap

Undersök er digitala arbetsmiljö

För att digitala system och teknik ska vara till nytta ska de vara anpassade till människan, vara ett stöd för verksamheten och fungera rent tekniskt. 

illustration tre personer och en datorHur ser det ut hos er? Undersök er digitala arbetsmiljö med hjälp en skyddsrond.

Ta hjälp av Suntarbetslivs verktyg Digi-ronden. Välj den skyddsrond som ni har störst behov av just nu, eller gör alla tre i följd.

 

Text: Michael Nyhaga