Förändring. En följd av coronapandemin skulle kunna vara att utvecklingen mot digitala vårdmöten påskyndas. Det är en sakerna som ska undersökas i en ny studie.

Foto: Maskot / TT

Corona gör primärvården mer flexibel

Digitala vårdmöten eller uppsökande verksamhet? Det är svårt att säga vad coronapandemin för med sig för långsiktiga förändringar för primärvården. I en ny studie vill forskarna undersöka förändringarna medan de sker.

– Eftersom det har varit en så extrem situation, med så dramatiska förändringar på kort tid, så avviker det från hur förändringar brukar ske. Nu har förändringarna kommit uppifrån och ner och varit påtvingade. Det är bland annat därför de är så spännande att studera.

Det säger Per Nilsen, professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård på Linköpings universitet. Tillsammans med sitt forskarlag ska han under tre års tid studera den disruption – störning – som coronapandemin innebär för vården.

– Det som sker under coronapandemin blir som ett stort experiment som tvingar fram nya lösningar. Den här studien blir ett sätt att förstå hur och varför vissa förändringar sker och varför vissa förändringar blir bestående.

Eftersom forskarna studerar primärvården i flera regioner så kommer den här studien bli ett sätt för regionerna att byta kunskap med varandra. På det sättet hoppas de att den inte bara kommer att vara intressant för andra forskare, utan också för de som arbetar i vården.

Han får medhåll av Hanna Fernemark, ST-läkare och doktorand i projektet:

– Mycket av rapporteringen kring pandemin har varit fokuserad kring det negativa men vi måste också ta fasta på positiva förändringar och lära oss. Det är viktigt att ta med oss saker härifrån.

Påverkat även primärvården

I studien har man valt att fokusera på primärvården – vilket i det här fallet innebär vårdcentraler och hälsocentraler. Hanna Fernemark förklarar varför de har valt att fokusera på primärvården, istället för till exempel slutenvården där patienter blir inlagda på vårdavdelningar:

– Rapporteringen kring corona har varit fokuserad på slutenvården, men primärvården är ändå basen i vårt sjukvårdssystem. Den här situationen har en påverkan på arbetsmiljön där också, och det är viktigt att det blir belyst, särskilt som vi vet att primärvården möter många utmaningar sedan tidigare.

Studien kommer att gå till så att forskarlaget intervjuar runt sextio personer som arbetar inom primärvården i fyra olika regioner i Sverige. De siktar på att intervjua samma personer vid två olika tillfällen. De första intervjuerna genomförs så snart som möjligt, för att fånga upp upplevelser, erfarenheter och intryck under pågående pandemi. Nästa intervjutillfälle kommer att äga rum ungefär två år senare, för att fånga upp situationen efter pandemins mest akuta fas.

– Det blir spännande eftersom då kan vi fånga upp förändrade arbetssätt, och se vad som finns kvar. Det är ju så speciellt just nu och man tvingas jobba på nya sätt, säger Hanna Fernemark.

Mycket handlar om digitalisering

Forskningsgruppen har även en annan studie igång parallellt, som handlar om primärvårdens digitalisering. Och de tror att mycket av lärdomarna kommer att gå igen i de båda studierna.

– En följd av corona är ju ökad digitalisering. Förut var det nästan lite skämmigt för läkare att säga att man jobbar digitalt, men så ser det nog inte ut om fem år.

Det säger Per Nilsen, och fortsätter:

En följd av corona är ju ökad digitalisering

– Vi tror att mycket av det som sker nu annars skulle ha skett ändå, men det hade tagit fem – tio år. Corona har påskyndat utvecklingen.

Hanna Fernemark tycker att det finns en annan spännande aspekt av digitaliseringen:

– Det blir intressant att se hur relationen till patienten förändras. Inom primärvården är det ju vi läkare, och samtalet, som är verktygen. Hur påverkas det av att inte träffa patienter fysiskt?

Synliggöra problem och sprida erfarenheter

Eftersom coronasituationen är så speciell, och ingen vet hur det hela kommer att utveckla sig under studiens gång, är det svårt att säga exakt vad forskarna kommer att få ut för lärdomar av forskningsprojektet. Men de har ändå några förväntningar.

Dels kan studien synliggöra problem som har kommit upp till ytan under krisen och som nu måste hanteras. Den kan också föra ut lärdomar från enskilda regioner till resten av landet, ifall någon region har infört nya och intressanta arbetssätt. Det skulle till exempel kunna handla om digitala vårdmöten eller om att arbeta proaktivt och uppsökande gentemot vissa patientgrupper.

– Det ser ut som små detaljer, men det kan göra stor skillnad i en verksamhet, säger Hanna Fernemark.

Text: Anna Wettergård, 28 september 2020

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Nu kan ni få Bättre möten

Ingen vill sitta på möten där bara en pratar, eller där deltagarna inte törs säga vad de tycker. Nej, det man vill ha är möten som är effektiva och meningsfulla,…

Luleås förskolor satsar på sina äldre anställda

Vad behöver äldre medarbetare för att stanna kvar längre i yrkeslivet? För förskolepersonalen i Luleå är det stöd och kompetensutveckling inom IT. Och de har själva hittat flera enkla och…

Så ska sjuktalen ned i tre kommuner

Suntarbetslivs resursteam ger stöd för att skapa friska arbetsplatser där medarbetarna trivs och mår bra. Vindeln, Söderhamn och Orust är tre av de kommuner som tagit vara på möjligheten att…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?