Det är allmänt känt att chefer är viktiga för att skapa en bra arbetsmiljö. Men ny forskning visar att det också är viktigt hur mycket bolagsstyrelser engagerar sig. ”De bestämmer fokus och sätter tonen”, säger forskaren Ulrica von Thiele Schwarz.
– Chefer är viktiga, men de är också människor. De finns i ett sammanhang och påverkas av den organisation som de befinner sig i. Då blir den högre ledningen väldigt viktig.
Det säger Ulrica von Thiele Schwarz, professor i psykologi vid Mälardalens Högskola. Hon har under tre år lett ett forskningsprojekt som handlar om styrelsers påverkan på ett hållbart arbetsliv.
– Styrelsen har inflytande över kulturen och värderingarna i ett bolag, och påverkar vad hela verksamheten har för fokus. Dessutom kan de påverka bland annat vilka nyckeltal de väljer att mäta och följa upp, och därigenom visa vad de tycker är viktigt.
Styrelsens ansvar
Under projektets gång har forskarlaget genomfört intervjuer med 34 personer – som alla suttit som vd, ordförande eller styrelsemedlem i stora svenska bolag. Bolagen har verkat inom handel, bygg, tillverkning eller vård och omsorg.
I princip alla som forskarna har pratat med tycker att arbetsmiljöfrågan ytterst är styrelsens ansvar. Men sedan var det många som ändå såg själva arbetet som något för vd eller på chefer på lägre nivå.
De styrelser som faktiskt valde att engagera sig gjorde det av ett antal olika anledningar:
- för att följa lagstiftning
- på grund av externa förväntningar och krav, till exempel att konkurrenterna driver utvecklingen framåt
- för att det är bra för affärerna, till exempel för att lättare kunna rekrytera och behålla personal
- av moraliska skäl
- som svar på en oväntad händelse, till exempel en arbetsplatsolycka.
– När det kommer ut i media att det till exempel har varit en arbetsplatsolycka, då blir det här omedelbart en viktig fråga som kommer upp på agendan. Eller när man börjar få svårt att rekrytera personal, då blir det affärskritiskt.
Kunskap och konkurrerande frågor
I studien identifierade forskarna tre saker som förklarade varför vissa styrelser engagerade sig mer än andra. En viktig faktor var hur kunniga styrelseledamöterna var på arbetsmiljöfrågor. En annan var om ägarna var intresserade av de här frågorna. Och en tredje var hur mycket ”konkurrerande frågor” det fanns, som styrelsen också måste lägga tid och energi på.
– Man kan inte säga att goda styrelser fokuserar på de här frågorna och vice versa. Ibland finns det helt enkelt inte utrymme för att göra det. Det är alltid konkurrens om styrelsens utrymme.
Det finns också en viss skillnad i hur det ser ut i olika branscher.
– I branscher som har varit riskutsatta, som bygg och tillverkning, fokuserar styrelsen mer på arbetsmiljön. Men då handlar det mest om rent fysiska risker, det vill säga att man arbetar för att undvika arbetsplatsolyckor.
Det var däremot få av styrelserna i studien som hade fokus på den psykosociala arbetsmiljön.
– Det kan nog bero på att det är svårare att ta på frågor som rör den psykosociala arbetsmiljön, och det krävs mer analys för att koppla ihop den frågan med sjukskrivningstal. Det är lättare att se de rent konkreta riskerna med till exempel arbetsplatsolyckor.
Tips till styrelser
Under projektet har forskargruppen sammanställt en idésamling till styrelser som vill bli bättre på arbetsmiljöarbete. Den finns gratis att ladda ner och är ett bra ställe att börja på, säger Ulrica von Thiele Schwarz.
Bland tipsen som hon vill ge till styrelser finns att inte glömma den psykosociala arbetsmiljön. Och att tänka på att få med arbetsmiljökompetens när man rekryterar styrelsemedlemmar. De som har rätt kunskap kommer inte att se arbetsmiljöarbetet som en sidovagn, utan som en central del av lösningen på en rad problem.
Om man lämnar över frågan så blir det ett tungt ok för till exempel vd att bära
Det gäller också att styrelsen använder det inflytande som de har och inte lämnar över ansvaret. Den vd eller chef som inte har styrelsen i ryggen upplever nämligen att det blir mycket tyngre att arbeta med arbetsmiljöfrågorna.
– Om man lämnar över frågan så blir det ett tungt ok för till exempel vd att bära. Då utlämnar man frågan helt till hans eller hennes personliga drivkraft.
Skaffa den information som behövs
Ytterligare ett tips är att styrelsen måste se till att de får den information som de behöver. Eller, som forskarna uttrycker sig, att överbrygga informationsasymmetrin.
– Man måste förstå hur det är att arbeta i bolaget, och vara nyfiken på hur personalen som befinner sig ute i verksamheten har det. Man kan till exempel hålla möten ute i verksamheten, eller bjuda in personalen till styrelserummet. Det handlar om att skapa ett klimat där alla vågar säga som det är.
Bilden på Ulrica von Thiele Schwarz är tagen av Johanna Wulff.