Du som leder på distans kan påverka medarbetarnas mående. Det är viktigt att visa tillit och kommunicera mycket, visar ny forskning. Det finns också en fråga som du som chef bör undvika att ställa.
– Pandemin tvingade oss till en snabb omställning och en chockdigitalisering. Den tvingade också fram ledarskap och medarbetarskap på distans.
Det säger Daniel Lundqvist, universitetslektor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.
Under ett seminarium om distansledarskap berättar han om en stor forskningsgenomgång som han och kollegan Andreas Wallo håller på med. De undersöker om och hur distansledarskap påverkar medarbetarnas hälsa, välbefinnande och arbetsprestation.
Hittills har de gått igenom 40 studier i jakten på svar. De flesta är dock gjorda innan pandemin.
Påverkar välbefinnande och arbetstillfredsställelse
Studierna som de har gått igenom hittills är ganska entydiga: ledarskapet vid distansarbete kan påverka medarbetarnas välbefinnande – framför allt arbetsrelaterat sådant – och arbetstillfredsställelse. Det i sin tur kan göra att medarbetarnas presterar bättre.
Enligt en av studierna är chefens roll faktiskt ännu viktigare än vanligt, när man arbetar på distans. Det eftersom man är mer isolerad från andra kollegor.
– Chefsrelationen blir viktigare, och chefen har större påverkan på arbetstillfredsställelsen.
Chefsrelationen blir viktigare
En grundfråga i sammanhanget är hur välbefinnandet, hälsa och prestation över huvud taget kan påverkas av distansarbete. Svaret är att det är olika. Vissa får ett bättre välbefinnande – andra sämre. Samma sak med effektiviteten.
Några tänkbara risker med distansarbetet är:
- Medarbetare kan bli isolerade
- Det kan uppstå konflikt mellan distansarbetare och sådana som finns på plats
- Det kan vara svårare för chefen att upptäcka ohälsa
- Det kan vara svårare för vissa medarbetare att prestera
Vilket ledarskap främjar välbefinnandet?
Nästa fråga som forskarna ville ha svar på var hur chefen kan påverka allt detta. De kom fram till att finns ett antal saker som chefen kan göra för att främja medarbetarnas välbefinnande.
Chefen bör:
- Motivera, inspirera och föregå med gott exempel
- Visa tillit (tro på att medarbetarna faktiskt gör sitt jobb)
- Visa stöd
- Kommunicera regelbundet samt vid behov
- Ha tydlig kommunikation. Uppmuntra, beröm och ge feedback
– Det är viktigt med den här tilliten. Det gäller att släppa på tyglarna och inte kräva synlighet från medarbetarens sida. Chefen bör inte heller skoja genom att säga saker som ”ringer jag mitt i gräsklippningen nu”. Det kan leda till att medarbetare tar illa upp.
Det säger Andreas Wallo, biträdande professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet, under samma seminarium.
– Det är också jätteviktigt med kommunikation, gärna ansikte mot ansikte. Men gör det tydligt att det är ”check in”, och inte ”check on”.
Chefen bör också föregå med gott exempel.
– Chefen bör till exempel ta hand om sin egen hälsa.
Inolvera medarbetarna
Andreas Wallo tycker att det ibland är lite väl generöst med råd om distansledarskap nu under pandemin.
– Det är ofta ”7 råd för distansledarskap”, men de är sällan forskningsbaserade. Dessutom är de väldigt förenklade. Det finns inga enkla svar här.
Istället tycker han att organisationen ska titta på forskningen för vad som utmärker ett bra ledarskap, och involvera medarbetarna i att applicera det som passar på just den här arbetsplatsen.
Förstå hur det här passar in hos er
– Förstå hur det här passar in hos er, och skapa kontrakt eller riktlinjer för hur distansarbetet ska fungera utifrån det. Kommunicera mycket och utvärdera vad som funkar.
Han tycker inte att man ska ryckas med i det som han beskriver som ”jakten på ett nytt sorts ledarskap”.
– Distansledarskap är egentligen samma ledarskap som det som sker på plats. Det är bara formerna som har förändrats.
