Skolledare arbetar vanligtvis mycket – och har ett stort ansvar. Nu ska en grupp forskare studera hur stor andel av skolledarna som visar tidiga tecken på att bli sjuka av utmattning.
Hur har rektorer, biträdande rektorer och förskolechefer det på jobbet egentligen? Hur stor andel av dem visar tidiga tecken på att utveckla utmattningssyndrom? Och hur ser de själva på sin arbetssituation och möjligheterna att förbättra den? Det har en grupp forskare fått anslag från AFA Försäkring för att undersöka.
Forskningen om arbetsmiljön i skolan har hittills handlat mest om lärarna, som är den klart största yrkesgruppen. Bland lärarna är andelen som är sjukskrivna på grund av psykiska besvär högre än genomsnittet på arbetsmarknaden.
Om skolledarnas situation finns det mindre forskning, även om de också ligger ganska högt när det gäller sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa.
– Skolledarna har faktiskt blivit lite bortglömda, säger forskaren Roger Persson, Institutionen för psykologi , Lunds universitet.
Skolledaruppdraget är komplext
Uppdraget är komplext, konstaterar han. Skolledare ska leda medarbetarna och utveckla den egna organisationen. Samtidigt måste de förhålla sig till andra aktörer, som elevernas föräldrar, politiker och massmedier.
Arbetet har blivit mer byråkratiskt, och mer juridiskt komplicerat, i och med att elever och föräldrar på många områden har fått större rättigheter i förhållande till skolan. Skolan är dessutom en stor fråga i samhällsdebatten sedan flera år tillbaka.
Personalomsättningen bland skolledare är hög.
– Man vet inte riktigt vad den beror på, säger Roger Persson. Är det en jakt på intressantare arbetsuppgifter, eller ett sätt att hantera en överbelastad arbetssituation? Jag tror att en del rektorer väljer att byta arbete för att komma loss från en otillfredsställande situation.
Den nya studien ska göras i samarbete med Centrum för skolledarutveckling, Umeå universitet, och Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet. En grupp skolledare ska vid två tillfällen under 2018 och 2019 svara på frågor om bland annat arbetsmiljö, hälsa och möjligheterna att skapa balans mellan lönearbete, hem- och familjesysslor, fritidsaktiviteter och vila.
Forskarna hoppas nå cirka 4 000 skolledare med enkäten. Tanken är att få en bild av andelen skolledare som visar tidiga tecken på utmattning.
Organisation och utmattning
I studien vill forskarna även identifiera organisatoriska förutsättningar som påverkar skolledarnas situation – positivt och negativt. Det kan vara till exempel hur många underställda medarbetare de har och hur det ser ut med det administrativa stödet. De vill se om det finns ett samband mellan de organisatoriska faktorerna och de tidiga tecknen på utmattning.
De ska också intervjua skolledare i mindre grupper, och ordna workshoppar där de kan diskutera och utbyta erfarenheter.
– Tanken är att de ska identifiera problem och framåtsyftande åtgärder som de vill prioritera, säger han. Vi utgår från att skolledarna är experter på sin egen arbetsmiljö.
Roger Persson hoppas att projektet ska ge en kunskapsbas, som politiker kan använda för att ta beslut som förbättrar skolledarnas arbetsmiljö och hälsa.
– Vi vill försöka stärka de positiva tendenserna, det är viktigt att veta vad man gör rätt, säger han.
Porträttfoto: Robert Olsson