Osynliga arbetsuppgifter. Hemtjänst och teknisk förvaltning jämförde sina arbeten med varandra, inom ramen för ett forskningsprojekt. De upptäckte då hur mycket av hemtjänstens arbete som inte räknades.

Foto: Jan Töve / Johnérs bildbyrå

Jämställdhet – en del av arbetsmiljöarbetet

Kommunala arbetsplatser är inte jämställda, och det märks både i fördelningen av resurser och hur medarbetarna ser på sitt arbete. Den som får syn på skillnaderna har lättare att göra något åt dem. Det visar ny forskning om hemtjänst och teknisk förvaltning i två kommuner.

Den svenska arbetsmarknaden är könsuppdelad. I vissa sektorer jobbar mest kvinnor, i andra råder mansdominans. Kvinnor som grupp är mer sjukskrivna än män, särskilt på grund av psykisk ohälsa.

– Det är viktigt att öka medvetenheten om kön och jämställdhet i arbetsmiljöarbetet. Jämställda arbetsplatser är bättre för alla, och för verksamheten och hälsan, säger Annika Vänje, forskare vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.

Hon och hennes kollegor har studerat den sociala och organisatoriska arbetsmiljön i två kommuner ur genusperspektiv. De ville ta reda på hur man bör leda och styra för att skapa en god och jämställd arbetsmiljö, och därmed förbättra hälsan på jobbet.

I bägge kommunerna deltog hemtjänsten och den tekniska förvaltningen. Projektet bestod av dialogseminarier, workshoppar och lokalt förändringsarbete. Chefer på flera nivåer, medarbetare och skyddsombud intervjuades. Tanken var att deltagarna skulle lära sig mer om jämställdhet i arbetsmiljön, med stöd av forskarna. De skulle börja jobba med förändringar som de själva hade valt.

Fick syn på ojämlika resurser

På dialogseminarierna blandades deltagare från bägge förvaltningarna. De fick reflektera i grupp över sin arbetsvardag. Då kom det upp på bordet hur olika resurser de hade för sitt arbete, säger Annika Vänje.

Till exempel använde bägge förvaltningarna kommunens bilar i jobbet. De hemtjänstanställda fick själva ta dem till service. Vintertid skottade de fram bilarna ur snön vid arbetsdagens början. De behövde ofta ta fram snöskyffeln för att ta sig in hos vårdtagarna också. Den typen av osynliga arbetsuppgifter tog mycket tid.

Teknikerna blev förvånade över olikheten i resurser.

– Vi tolkar det som exempel på hur svårt det är att ställa krav och ifrågasätta arbetsuppgifter i den kvinnodominerade hemtjänsten, säger Annika Vänje. Teknikerna blev förvånade över olikheten i resurser. Det här ska ju vi göra, sa de.

I den ena kommunen slöt man direkt ett avtal mellan förvaltningarna om ett nytt arbetssätt.

Omsorgsarbete lågt värderat

Arbetsmiljön i hemtjänsten präglas av att kvinnors omsorgsarbete värderas lågt i samhället, konstaterar forskarna. Arbetsuppgifterna erkänns inte som komplexa. Omsorgen ses inte som en del av produktionen, på samma sätt som exempelvis underhåll av fastigheter.

Det var också tydligt att styrmodellen (New Public Management) inte var anpassad för hemtjänstens arbete, fortsätter hon.

Dessutom hade hemtjänstens anställda nästan ingen chans att prata med kollegorna om svåra frågor i arbetet. Inga tider var avsatta för sådana möten. Arbetsplatserna hade inte heller något gemensamt förhållningssätt i etiska frågor. Hur skulle anställda bemöta äldre som inte ville få hjälp av en man? Eller av en person med utländsk bakgrund?

Medarbetarna kände stark lojalitet med vårdtagarna och arbetsgivaren. De var vana att försöka hitta individuella lösningar på organisatoriska problem.

– Det leder till en gränslöshet mellan medarbetarnas privata jag och deras arbetsjag, säger Annika Vänje. De går in med sina privata resurser, sin kropp och sina känslor för att balansera bristande förutsättningar i arbetet.

Det innebär också arbetsmiljörisker, fortsätter hon. De osynliga arbetsuppgifterna riskbedöms inte och värderas inte heller i lönesättningen.

Delade turer och machokultur

De osynliga arbetsuppgifterna i hemtjänsten blev en stor fråga i de lokala projekten.

En annan var de delade turerna, som en kommun under projektets gång bestämde sig för att försöka avskaffa. Projektet visade att det bara skulle krävas ett par nyanställningar för att lösa .

En av de tekniska förvaltningarna ville få bort den machokultur som rådde, eftersom den uteslöt några ur arbetsgemenskapen. Traditionella könsroller skapade också arbetsmiljörisker.

Maskulinitetsnormen gjorde att man inte ifrågasatte riskfyllda arbetsuppgifter

– Maskulinitetsnormen gjorde att man inte ifrågasatte riskfyllda arbetsuppgifter. Det kunde vara att till exempel köra tunga bilar på smala, halkiga vägar. Det var läskigt, men man sa inte nej.

Kunskap och struktur för lärande

Forskarna har inte följt upp resultatet av det lokala förändringsarbetet. Men flera processer tenderade att stanna av då de lämnade kommunerna, beskriver Annika Vänje.

– Arbetet är så beroende av en drivande kraft. Vi har också sett att det inte finns vana och kunskap i organisationen för att driva långsiktigt förändringsarbete. Ofta har man varken resurser eller strukturer för lärande och utveckling.

Forskarna såg också att arbetsplatsernas skyddsombud behöver mer kunskap för att kunna axla sin roll i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Även ett par inspektörer från Arbetsmiljöverket ingick i studien. Syftet var att få kunskap om hur myndigheten kan utveckla sina inspektioner av könsuppdelade . Men inspektörerna hade egna seminarier och ingick inte i någon av de kommunala nätverken.

Här kan du läsa en intervju med Annika Vänje vid starten av det här projektet.

Text: Margareta Edling, 25 maj 2021

Senaste artiklar

Tips för trygg återgång efter pandemin

Eskilstuna kommun har gjort en plan för hur medarbetarna ska återgå till arbetsplatserna när det är dags. – Kom igång med planeringen nu, även om ni inte vet när ni ska…

Här tar de tillvara senior kompetens

På en specialistmottagning är det mycket att lära för den som kommer ny. Då kan en mentor vara till stor hjälp. På Uddevalla sjukhus stöttas nya sjuksköterskan Mikaela Siver av…

Viktigt med återhämtning – även för chefen

Återhämtning är oerhört viktigt för vårdpersonal så här i pandemitider – inte minst för cheferna. Självempati, utrymme för klagomål och mikropauser är några återhämtningstips från Region Stockholms centrum för kris…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

  • Prehabguiden

    Vägledning för arbetsanpassning och rehabilitering

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

en man med afrikanskt utseende och en blond kvinna, både i arbetskldäer för vården, lutar sig över ett papper och ler, stående i en ljus korridor.

Mentorskap med oväntad vinst

Ett väldigt lovvärt och ambitiöst projekt, med en oväntad extra vinst. Det tycker forskaren Roy Liff om Västra Götalandsregionens mentorsprojekt,...