I Jönköping lär sig städare yrkessvenska på arbetstid. Kursen ingår i en större arbetsmiljösatsning.
– Nu vet jag namnet på sådant som vi använder i jobbet varje dag, säger Mariam David, som städat i kommunen i många år.
Det skrattas ofta i klassrummet i Kunskapens hus i Jönköping.
Till exempel när Aree Wongkhamchan beskriver hur det var första gången då hon tände lampan i ett rum på museet i Gränna, där hon städar. Hon stod öga mot öga med en verklighetstrogen vaxdocka föreställande ingenjör André!
Eller när en bild på en gasflaska i arbetsmiljön leder in samtalet på hur rösten låter om man har andats in helium. Som Kalle Anka, ungefär! Men mest är stämningen mycket fokuserad.
Farosymboler får förklaring
Läraren Charlotte Nilsson visar bilder av farosymboler som används i arbetslivet. Så här ser märkningen ut för exempelvis frätande ämnen, brand och explosion – och det här betyder varningarna.
– Man måste läsa produktinformation och säkerhetsdatablad, säger hon.
Kursdeltagarna frågar, kommenterar och ger exempel från sitt eget arbetsliv. En rad olika modersmål finns representerade runt borden. Många använder mobilen för att översätta, när de inte hittar de rätta orden på svenska.
Alla deltagare, femton kvinnor och tre män, är städare inom Jönköpings kommun. De är den andra omgången medarbetare som läser svenska på arbetstid. Sedan i mars har de träffats en eftermiddag i veckan, två och en halv timme per gång. I mitten av juni blir det avslutning – med tårta.
Rätt ord för redskapen
Mariam David, Warina Askharih Oraha och Wesam Shamon städar i förskolan och skolan. De är mycket nöjda med kursen.
– Nu har vi ord för sådant som vi använder varje dag, säger Mariam David, som har arbetat sexton år i kommunen.
Många av städvagnens redskap har långa och svåra namn. De räknar upp: Interiörmopp, sanitetspåse, toalettrengöringsmedel.
Wesam Shamon och Mariam David lär sig svenska städbegrepp. Foto: Anna Hållams/TT
Wesam Shamon har använt bilder för att lära sig.
– Jag skrev upp namnet på alla grejor som jag använder, och satte upp på vagnen. Det var bra, säger han.
Det har blivit lättare att prata om arbetet, tycker alla tre.
– Förut sa jag ofta ”den här” och ”den där”, berättar Warina Askharih Oraha.
De har också uppskattat att få träffa kollegor, som jobbar på andra enheter.
Tränar på samtal
Städterminologi, arbetsmiljö, säkerhet och ergonomi är centrala inslag i kursen. Men tanken är också att deltagarna ska komma igång och prata mer.
– De behöver träna på att våga ha vardagssamtal på svenska. Därför är det viktigt att vi har ett öppet klimat, där det är okej att säga fel och där vi skrattar med varandra, säger Charlotte Nilsson. Hon är lärare och kursansvarig tillsammans med kollegan Maria Nordmalm.
Läraren Charlotte Nilsson. Foto: Anna Hållams/TT
Verksamheten Städ och konferens i Jönköping har 270 medarbetare, fördelade på fyra geografiska områden. Över hälften av de anställda har ett annat modersmål än svenska. Behovet av en utbildning i yrkessvenska kom fram när man undersökte medarbetarnas arbetsmiljö och trivsel.
Arbetsledarna fick föreslå fem personer per enhet, som de ansåg behövde stöd i svenska.
Kompetens och status
– Det handlar om att tillföra kompetens till en grupp som det inte satsas så mycket kompetensutveckling på, säger Anne Lene Henning, verksamhetschef. Det handlar också om att höja statusen. Medarbetarna ser att vi satsar på dem. Då kan de själva gå med huvudet högt.
Det blir ett sådant engagemang
Den första kursen genomfördes under hösten 2017. Utvärderingen visade att deltagarna tyckte att de hade lärt sig mycket, berättar Tina Karlsson. Hon är chef för enheten Öster och har själv en bakgrund inom städyrket.
– De som gått kursen var mer öppna för att prata. Den är verkligen uppskattad.
Effekterna av utbildningen sprider sig också, fortsätter hon. Arbetskamraterna stöttar dem som går svenskkursen och fångar upp kunskaperna på olika sätt.
– I Gränna har de bestämt sig för att skriva upp tio nya ord per vecka på en stor whiteboard på jobbet. På en annan enhet har man börjat läsa tidningen tillsammans på raster. Det blir ett sådant engagemang, säger Tina Karlsson.
Fortsätter med språkcafé
För att ta vara på entusiasmen har Anne Lene Henning och Tina Karlsson nu dragit igång ett språkcafé för dem som har gått kursen i svenska. Det hålls en gång i månaden. Medarbetarna får ta en timme av sin arbetstid för att delta, om de samtidigt lägger en timme av sin fritid.
På språkcaféet kan de få hjälp med post från myndigheter, eller blanketter som ska fyllas i. Fast viktigast är förstås möjligheten att få prata svenska med arbetskamrater.
– Det är så tydligt att alla vill ha något slags fortsättning, säger Tina Karlsson.
Tina Karlsson och Anne Lene Henning. Foto: Anna Hållams/TT
Både hon och Anne Lene Henning tänker sig fler kurser för medarbetare framöver. De tror att arbetsgivare kommer att behöva ta ett större ansvar för den här formen av kompetensutveckling, för att kunna rekrytera den personal de behöver.
– Fler och fler som söker jobb hos oss har inte språket, samtidigt som de är fantastiska och superduktiga människor. Då måste vi som arbetsgivare vara med på resan, säger Anne Lene Henning. Det här är definitivt inte en raket som vi bara skickar upp och släcker ner igen.
Flera insatser för arbetsmiljö
Sjukfrånvaron bland städarna i Jönköping har sjunkit med ungefär en tredjedel på två år, uppger Anne Lene Henning. Hon kopplar det till att man satsat brett på arbetsmiljö, med insatser på organisations-, grupp- och individnivå.
En omorganisation har till exempel ökat chefstätheten, så att städarna fått kortare avstånd till sin närmaste arbetsledare. Grupperna utbildas i ergonomi för att förebygga skador. Tina Karlsson spelar just nu in en film om moppteknik, med personal från verksamheten. Den ska användas i introduktionen. Alla medarbetare får ett gummiband och enkla övningar som de kan göra på jobbet – i grupp eller enskilt.
Språkutbildningen är en pusselbit i sammanhanget. Precis som tipspromenader, grillkvällar, sommarfester och annat som arbetsgivaren bjuder in till.
– Vi försöker göra roliga saker tillsammans, säger Tina Karlsson. Det är viktigt att känna att man blir sedd och uppskattad. Vi pratar mycket om att känna stolthet över yrket.