– Yrket behöver bli mer attraktivt. Vi lever i ett åldrande samhälle där många fler kommer att bli dementa, säger Görel Hansebo, prefekt och forskare i vårdvetenskap vid Ersta Sköndal i Stockholm.

Foto: Roland Cox

Mindre stress med bättre samtal med dementa

Vårdjobbet blir roligare och mindre slitsamt när vårdarna blir bättre på att lyssna och bekräfta, säger Görel Hansebo, som forskar om samtalsteknik i demensvård.

– Det är inte ovanligt att människor med demens blir aggressiva, och det är kanske inte utan anledning. De kanske inte kan uttrycka sin vilja i ord, säger projektledaren Görel Hansebo, prefekt på institutionen för vårdvetenskap vid Ersta Sköndal på Södermalm i Stockholm.

Hon framhåller att det är viktigt för vårdare att iaktta och lyssna aktivt, att kunna sätta sig in i de demenssjukas verklighet.

– Vårt problem i allmänhet inom vården är annars inställningen att vi ju alltid vet bäst.
Och så är det inte.

Vårdare utbildades

I starten av projektet för några år sedan erbjöd man ett tiotal anställda vid ett vård- och omsorgsboende utbildning i den så kallade validationsmetoden, som går ut på att lyssna in en patient mer, försöka tolka personens önskningar och att spegla den andre. Det sker bland annat genom att vårdarna ställer grundfrågor om hur, vad, vem, när etc. (I ett reportage från äldreboendet Mälarbacken berättar en av deltagarna om sina erfarenheter.)

De flesta fick lättare att hantera svåra situationer

Om vårdaren väcker och säger god morgon, och den som är demenssjuk hävdar att det är kväll, så ska han eller hon inte genast tvingas tillbaka till verkligheten. Detta skulle bara öka frustrationen. Istället bör vårdaren inleda ett samtal. Bekräftelse är nyckeln till att bevara och stärka vårdtagarens identitet.

– Man ska behandla personen som vuxen, inte som ett barn. Det kräver andra skickligheter, att man är medveten om ögonkontakt, att man försöker ha kroppskontakt, sitter nära, på samma höjd som den boende, säger Görel Hansebo, som i grunden är sjuksköterska och skrev sin avhandling om demensvård.

– Man måste vara äkta. Demenssjuka blir känsligare för icke verbal kommunikation eftersom de inte har kvar samma verbala förmåga.

Naturligt sätt som kan tränas

Det här är kompetenser som en del vårdare förstås kan ha naturligt och intuitivt, och som andra behöver träna mer på. De anställda fick i projektet gå en ettårig utbildning som pågick parallellt med arbetet. De fick handledning, då de gemensamt analyserade videofilmade samtal med vårdtagarna och dagböcker som de skrivit om sitt arbete.

– Det var en krävande utbildning, både tidsmässigt eftersom de inte alltid ersattes med vikarier, och personligt eftersom de måste använda sig själva, våga ha nära relationer och bjuda på sig själv. Alla klarar inte det, säger Görel Hansebo.

Personalen upplevde att de lärde sig mycket och att frågetekniken blev ett verktyg som underlättar deras arbete. Det tog tid att samtala mer med de boende, men i gengäld minskade stress och besvärliga situationer. Paradoxalt nog upplevde en del anställda att de fick mer tid – när de tog sig tid.

Dusch gick lättare

Det finns i materialet exempel på hur de ibland besvärliga duschtillfällena gick betydligt lättare.

– Vårdarna har uttryckt att det blev lugnare på hela enheten, som hade ett tjugotal boende. De flesta fick lättare att hantera svåra situationer och det gjorde dem mer tillfredsställda i sitt arbete. Forskaren är noga med att markera att metoden inte fungerade för alla. Det fanns boende som den inte passade för, och vårdare som inte trivdes med eller klarade av arbetssättet. Och inom forskarvärlden finns det de som är kritiska mot validationsmetoden och menar att den är en förenkling.

Görel Hansebo understryker också att det även finns andra metoder som kan ge liknande resultat. Bland annat har man laborerat med ”reminiscensmetoden” som handlar om att locka fram minnen hos de gamla, få dem att samtala sinsemellan om gamla tider och stimulera deras förmåga att minnas.

Bra för arbetsklimatet

I de första två delstudierna intervjuade forskarna vårdarna före och efter utbildningen. Vårdarna berättade om hur de själva uppfattade att de förändrade arbetssätt, hur relationerna till de boende blev annorlunda och hur de kunde utveckla sitt arbete.

– Arbetsklimatet var ganska positivt och kreativt redan från början, och det höll sig under utbildningstiden.

Görel Hansebo ser validationsmetoden som ett av flera sätt att göra vårdjobbet roligare och mindre slitsamt, och samtidigt höja vårdkvaliteten.

– De som har gått utbildningen får mer kontakt med de boende och det gör att de känner att de gör ett bra arbete och själva blir bekräftade. Stödet från utbildningen kan göra att fler vill jobba inom demensvården.

Fler vårdare behövs framöver

– Det är väldigt svårt idag att få tillräckligt med utbildad personal, och det är hög omsättning. Arbete inom demensvård behöver bli mer attraktivt eftersom vi lever i ett åldrande samhälle där många fler kommer att bli dementa. Då måste vi ha mer personal, oavsett om de vårdas i hemmet eller på institution.

Nu har Ersta Sköndal fått stöd från AFA och andra källor för att genomföra en tredje studie som ska borra djupare i vårdarnas upplevelse. Man utgår då från de videofilmer som vårdarna gjort av samtal med de boende. Forskarna ska framför allt granska hur vårdarnas handlingar utvecklas.

– Film fångar inte allt, men det är väldigt mycket som vi kan analysera: Ögonkontakt, mimik, gester, fysisk kontakt, hur personerna sitter i förhållande till varandra, var de sitter någonstans.

Forskarna upptäckte bland annat att vårdare ibland hade filmat sina första sekvenser i dagrummet, men de sista inne i den boendes rum. Görel Hansebo tolkar det så att vårdarna under utbildningen blev mer medvetna om betydelsen av ostördhet:

– Det blir ett bättre samtal i en ostörd miljö. I framtiden är det också tänkt att bli en fjärde studie som främst ska fokusera på de demenssjukas reaktioner på validationsmetoden.

Text: Roland Cox, 26 mars 2014

Senaste artiklar

Så lyfter de varandras bästa sidor på jobbet

Doften av nystekt strömming sprider sig på det särskilda boendet Blidösundsgården i Stockholms skärgård. Utanför köksfönstret länsar en segelbåt norrut i solgasset. – Det är karma att få arbeta här,…

De vill förändra kulturen på jobbet

Rättspsykiatrin i Västra Götalandsregionen satsade på att förändra kulturen på arbetsplatsen. – Vi har blivit mycket mer medvetna om hur svårt det är med kommunikation, säger Eirini Alexiou, verksamhetschef. Rebecka…

Vitsen med arbetsmiljöutbildning för politiker

- Arbetsmiljöansvaret ligger på varje nämnd, och då är det viktigt att vi nämndpolitiker också får kunskap. Orden kommer från Morgan Börjesson, som sitter i socialnämnden och är gruppledare för…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • OSA-kollen

    Jobba tillsammans med organisatorisk och social arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?

Ny metod ska mäta hjärntrötthet

Ett nytt forskningsprojekt tar fram en metod för att mäta arbetsförmågan hos patienter med hjärntrötthet. En bättre uppskattning av deras...