Coronapandemin har lett till hög arbetsbelastning och svåra situationer för många anställda, inte minst inom vården. Påfrestningarna kan leda till utmattning och PTSD. Här är forskarnas råd om hur ni kan förebygga det.
Arbetsbelastningen har varit hög i vården under hela pandemin. Personal lånas ut och får tillfälligt nya kollegor och chefer. Många har arbetsuppgifter som de inte är vana vid. Det höga arbetstempot gör att det finns mindre tid för stöd från kollegor och chefer.
Personal på iva utsätts för traumatiska situationer eftersom många patienter är svårt sjuka och dör. Dessutom har de själva varit särskilt utsatta för att smittas av covid-19 och har därför tvingats arbeta i full skyddsutrustning med covidpatienterna.
SKR höll den 14 april ett forskarseminarium om hur man kan förebygga utmattning och PTSD hos anställda under pandemin och även hjälpa dem som drabbas. Forskarna på seminariet betonade att problemen handlar om arbetsmiljön och berör hela arbetsgruppen. Det handlar alltså inte om att vissa anställda är extra känsliga.
Det handlar om gruppen
Ingibjörg Jonsdottir, professor och verksamhetschef vid ISM, Institutet för Stressmedicin i Västra Götalandsregionen, konstaterar att det är svårt att jobba med den organisatoriska arbetsmiljön. Därför ramlar vi lätt ner på individnivå. För att det är det vi kan.
Vi behöver hantera en situation som är arbetsrelaterad på gruppnivå.
– När det gäller utmattning och PTSD är det oerhört viktigt att vi pratar om det i termer av att det är många som är trötta, och jobbar med det, istället för att fokusera på diagnoser. Vi är ute efter att hantera en situation som är arbetsrelaterad på gruppnivå, säger hon.
Marie Åsberg, professor emerita vid Kl, Karolinska Institutet, håller med.
– Vi människor är olika känsliga men när en av oss faller ihop på grund av stress så kan vi vara säkra på att andra också har problem. Vi måste se till arbetsgruppens situation.
Maria Bragesjö, doktorand på Kl, har medverkat vid utvecklingen av ett regionalt vårdprogram för PTSD. Hon pekar på att vi inte kan veta på förhand vem som får problem och när.
– Vi kan inte vaccinera medarbetarna mot PTSD. Det finns ingen universallösning, säger hon.
De flesta hämtar sig
Forskarna lyfter fram hur nödvändigt det är att kunna prata av sig när det är stressigt på jobbet och när man varit med om svåra händelser.
Det som är helt evidensbaserat är kollegiala samtalsgrupper.
– Det som är helt evidensbaserat är kollegiala samtalsgrupper. När människor träffas och pratar om sina problem får det en verkan för att förebygga stress och utmattning, säger Marie Åsberg.
Samtidigt betonar forskarna att de flesta hämtar sig från långvarig stress och svåra händelser. Att det går så långt som att man får diagnosen PTSD är ovanligt.
– Vi kan utgå från att människor är ganska motståndskraftiga. Det är bra att utgå från en positiv prognos för dem som har symptom, säger Aleksandra Sjöström-Bujacz, forskare på KI.
Hon har tillsammans med andra forskare följt bland annat iva-personal under pandemins första våg våren 2020. Resultatet från den studien visar att 80 procent inte hade några symptom på psykisk ohälsa tre-fyra månader efteråt.
För dem som väl fått PTSD är det viktigt med tidiga krisinsatser. De behöver snabbt få sin stress minskad. För dem finns också verksam behandling i form av samtal med traumabaserad KBT och EMDR, där man återberättar händelsen för en terapeut samtidigt med vissa ögonrörelser.
– Det är psykologisk behandling som är förstahandsval om man har de här långvariga besvären. Vi ska inte medicinera bort problemen, säger Maria Bragesjö.
