Kvinna som sitter vid fikabord och tittar mot en som pratar.

Det går att göra arbetslivet bättre för personer med hörselnedsättningar. Mer flexibilitet och mindre hörselkrävande arbetsuppgifter är två vägar framåt. Ett tredje tips är att anpassa arbetstiderna.

Foto: Maskot / TT

Så får hörselskadade ett hållbart arbetsliv

Personer med hörselnedsättningar är överrepresenterade i sjukstatistiken. Många blir trötta och sjuka av stress. Men det går att anpassa arbetet så att man orkar mer och mår bättre.

Ungefär var tionde person i Sverige har nedsatt hörsel. En del har haft det sedan födseln medan andra får det med åldern eller efter olycka eller sjukdom.

Symtomen kan vara vitt skilda. Folks prat kanske bara blir ett mummel. Eller att det piper och tjuter. Förmågan att höra kan också påverkas av omgivningen, som när det är bullrigt eller många ljud samtidigt.

Porträtt på Sarah GranbergForskning visar att många med hörselnedsättning försöker lösa utmaningen med individuella strategier. Forskaren Sarah Granberg, audionom, berättade om dem vid en webbsändning hos Hörselskadades Riksförbund.

Många använder till exempel ett så kallat kompissystem på jobbet.

– Man har en allierad på arbetsplatsen som tar anteckningar vid möten och kan säkerställa att man får rätt information. Någon som man kan fråga om olika saker, sa Sarah Granberg.

Hon är universitetslektor och forskar vid Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet och Audiologiskt forskningscenter vid Örebro universitetssjukhus.

Studier visar också att personer med hörselnedsättningar använder sig av förebyggande kommunikationsstrategier för att klara arbetslivet. Det kan till exempel vara att i förväg säkerställa att det finns bra ljudförhållanden på möten, och att lista ut var man ska sätta sig för att höra så bra som möjligt.

Strategier som hjälper i stunden

Att använda teknik är också en viktig faktor för att ligga steget före, enligt Sarah Grönberg.

– Förutom olika slags hörapparater använder man till exempel förstärkare till telefonen och konferenssystem som ökar förmågan att höra vid möten.

Många med hörselnedsättning har också olika strategier i stunden för att hantera när de inte hör vad som sägs i arbetslivet, fortsätter hon.

– Man säger ”jag hör inte”, ”kan du ta bort handen från munnen” och liknande.

Många berättar inte för chefen

På senare år har forskning om hörselnedsättningar i arbetslivet särskilt börjat lyfta fram betydelsen av individens acceptans och erkännande av den egna hörselsituationen. Den norska forskaren Elisabeth Svinndal har i en studie om yrkesaktiva med hörselnedsättningar sett att många chefer inte ens vet om att de har medarbetare med hörselnedsättningar.

– Man har alltså inte talat om det för arbetsgivaren. När man inte har accepterat att man har en hörselnedsättning och inte heller identifierat vilka behov man har, så är det ett problem i arbetslivet, säger Sarah Granberg.

Ganska få har hjälpmedel på jobbet

Ändå är det väldigt många med hörselnedsättningar som klarar av arbetslivet. Frågan är vad som bidrar till att det går bra för dem. Det undersöker hon just nu i ett forskningsprojekt där de bland annat gjort en enkätstudie om friskfaktorer i arbetslivet vid hörselnedsättning.

Deltagarna i studien var patienter inom hörselvården i Region Örebro län. De hade någon form av hörselnedsättning, var i åldrarna 18 – 65 år och arbetade eller var sjukskrivna. 475 personer deltog, och de delades in i två grupper – sjukskrivna eller i arbete.

Många av dem hade akademisk examen, precis som befolkningen i Sverige i stort. Ungefär tre av fyra använde hörapparater.

– Men det vi såg i studien var att det är ganska få som har arbetshjälpmedel.

Det visade sig också att det är lite fler kvinnor än män som är sjukskrivna, och att nästan hälften av de sjukskrivna var i åldrarna 30 till 54 år.

Sex faktorer som stärker arbetsförmågan

Genom att jämföra de som arbetade med de som var sjukskrivna fick forskarna fram sex faktorer som bidrar till att personer med hörselnedsättning kan få ett hållbart arbetsliv. Friskfaktorerna har både individuella och organisatoriska perspektiv på vad som behövs för att stärka arbetsförmågan.

1.Liten eller lagom psykisk påfrestning

De som arbetar har en ganska hög tilltro till sin kapacitet och tycker att de har bra hälsa. De har goda relationer till närstående och en bra balans mellan arbete och fritid, sover gott och får återhämtning. De har mindre av oro, ångest och koncentrationssvårigheter.

2.Goda arbetsförhållanden

Att uppleva att ens arbete är meningsfullt, att ens kompetens tas tillvara och att ha en ganska hög självbestämmandegrad i arbetet. Men också att få stöd från chefen och arbetskamraterna.

3.En lagom hörselkrävande arbetssituation

Den som har en hörselnedsättning ska inte behöva använda hörseln i så stor utsträckning i arbetet. Ett exempel på hörselkrävande arbetsuppgift är att lokalisera varifrån barngråt kommer.

4.Färre kognitivt krävande arbetsuppgifter

De i studien som är friska har kognitivt krävande arbetsuppgifter i mycket lägre utsträckning än de som är sjukskrivna. Det handlar om arbetsuppgifter som kräver hög koncentration, som att kunna hålla mycket i minnet samtidigt.

5.Färre hörselrelaterade hälsobesvär

De som arbetar har färre hörselrelaterade hälsobesvär, som till exempel tinnitus.

6.Mindre fysisk smärta och värk

De som arbetar har också mindre smärta och värk i till exempel nacke och axlar.

Forskaren Sarah Granberg tror att det finns ett komplext samspel mellan de sex faktorerna.

– Det är inte bara en faktor som gör att man blir sjukskriven. När man frisk är det mycket som bidrar, både en sund arbetsplats och individuella faktorer.

När man frisk är det mycket som bidrar, både en sund arbetsplats och individuella faktorer.

Så här kan arbetet anpassas

Sarah Granberg har tre förslag till hur chefen kan anpassa arbetet tillsammans med medarbetaren:

  • Diskutera om det går att ändra något så att arbetsuppgifterna blir mindre kognitivt krävande och mindre hörselkrävande.
  • Undersök om det går att vara mer flexibel i arbetsuppgifterna och var arbetet utförs.
  • Arbetstiden kan också ändras för att passa orken och energin bättre.

I coronatider ökar antalet digitala möten. De behöver också vara anpassade för medarbetare med funktionsnedsättningar, som till exempel hörselnedsättning. I artikeln Digitala möten för alla finns tips om hur det kan gå till.

Text: Anna Norrby, 16 mars 2021

Relaterade verktyg

Senaste artiklar

Stötta riskgrupper – få en friskare arbetsplats

Det går att minska sjukfrånvaron i en organisation genom att tidigt fånga upp både medarbetare och arbetsplatser i riskzonen. Nu finns en metod, utvecklad av SKR, för att jobba systematiskt…

Tidiga insatser ger friskare medarbetare

Individuell hälsosupport och ett ambitiöst chefsstöd. Det är två tidiga insatser som har hjälpt Botkyrka kommun att få ner sjukfrånvaron bland de anställda – med 7000 dagar. För några år…

Fem tips från en uppskattad enhetschef

Enhetschefer är en yrkesgrupp som på många sätt bär upp verksamheten. En uppskattad enhetschef är Anna-Maria Bonskog, som leder den kommunala hemsjukvården och rehabiliteringen i Färgelanda. Det gör hon så…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

  • Chefoskopet

    Utveckla chefers organisatoriska förutsättningar

  • Digi-ronden

    För bättre digital arbetsmiljö

  • OSA-kompassen

    Vägar till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö

  • Prehabguiden

    Vägledning för arbetsanpassning och rehabilitering

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?