Ann-Beth Antonsson menar att man behöver en bredare kunskap om varför fallolyckor inträffar och hur man kan förhindra dem. Ett sätt är varningsskyltar, som den till vänster i bilden!

Foto: Mats Utbult

Fallolyckor i vården – varför sker de, hur hindra dem?

Du tänker kanske inte på mattfransarna och sladdarna på golvet, men de kan orsaka stort lidande. Ta på fallolycksglasögonen och titta på vardagsmiljöns risker! Det råder forskarna Ann-Beth Antonsson, Lisa Schmidt och Cecilia Österman.

De tre vill gärna få kontakt med arbetsplatser där man har arbetat med att minimera risken för fallolyckor (kontaktuppgifter efter artikeln). De arbetar med ett forskningsprojekt om fallolyckor i vård och omsorg och samlar erfarenheter av olyckor. De vill ta reda på varför olyckorna inträffar och vad man kan göra åt dem, för att utveckla en strategi och metoder för att förebygga, som de ska pröva och vidareutveckla på tre vårdarbetsplatser.

En amerikansk studie har listat de tio vanligaste orsakerna till fall i vården:

  1. Föroreningar på golvet
  2. Otillräcklig dränering från avlopp och rör
  3. Ojämna golv inomhus
  4. Ojämnt underlag utomhus
  5. Väder, snö och is
  6. Otillräcklig belysning
  7. Ledstänger och trappor
  8. Stegar och bockar
  9. Snubbelrisk, föremål på golvet
  10. Golvmattor

Alla har ju ramlat någon gång

Fallolyckor från hög höjd, som i bygg- och industrijobb, kan leda till dödsolyckor. De är sedan länge uppmärksammade – till skillnad från fall från låg höjd, inklusive halkolyckor, trots att dessa ofta får allvarliga konsekvenser för de drabbade. De hör till de allra vanligast arbetsolyckorna och de drabbar kvinnor mer än män.

– Vi såg detta när vi arbetade med arbetsmiljörisker i städarbete, där fallolyckor ofta förekommer. Arbetsskadestatistik bekräftar att det är så på många håll, och framförallt inom vård och omsorg, säger Ann-Beth Antonsson. Vi tror att en orsak till att det ändå inte blir så uppmärksammat är att många tycker att sådana här olyckor är för enkla och vardagliga. Alla har vi ju ramlat, av olika anledningar.

Lisa SchmidtForskarna arbetar efter en modell som lyfter fram de tre viktigaste faktorerna: människan, tekniken, organisationen (MTO).

– Alltför ofta tar de drabbade själv på sig skulden, förklarar Lisa Schmidt. Många tycker att de har klumpat sig. Det här är vanligt i vården också när det gäller exempelvis stick- och skärskador. Vi vill undersöka omständigheterna kring att så många råkar ut för fallolyckor, för allt kan ju inte bero på individers klumpighet!

Cecilia Österman– Det gäller att ha en organisation som gör att du har tid nog till att ta det lugnt när du förflyttar dig, och till exempel inte behöver gena med städvagnen på två hjul runt hörnet, säger Cecilia Österman. Med en tidsplanering som utgår från att man har nerförsbacke och medvind finns det inte marginaler och då ökar risken för fallolyckor!

Genom att analysera 150 fallolyckor, som är anmälda som arbetsskada till AFA Försäkring, hoppas de hitta några grupper av orsaker som de kan ta itu med för att hitta lösningar. Hälften av de anmälda olycksfallen som de hittills studerat har inträffat utomhus. De flesta av dessa är halkolyckor under vinterhalvåret.

Synliggöra och sätta ord på riskerna

– I många av kommentarerna till anmälningarna om arbetsskador talar de drabbade om att ”det gick så fort”. Man tror inte att det ska hända, och då är man oförberedd, säger Lisa Schmidt.

Om de anställda blir mer medvetna om riskerna, skulle det säkert påverka hur de beter sig, enligt forskarna.

– En enkel första åtgärd för att minska olycksrisken skulle kunna vara att ägna en arbetsplatsträff eller liknande åt fallolyckor, säger Cecilia Österman. Bara genom att synliggöra och sätta ord på riskerna kan man förebygga. Det gäller att sätta på sig halk- och snubbelglasögon och gå igenom allt från mattfransar till hur skorna ser ut. Kanske bör ”fallolycksrisk” vara en egen punkt på skyddsrondslistan?

Något annat som man kan börja med att göra är att notera och följa upp incidenter, händelser då någon varit på håret att falla.

En enkel första åtgärd: ägna en arbetsplatsträff åt fallolyckor

Regler för säkrare förflyttning

– I vår städstudie kunde vi se att ett riskmoment var när städarna gick i trappor när de hade saker i händerna och inte höll sig i ledstången, säger Ann-Beth Antonsson. Ett gott råd är att ta hissen när man behöver transportera saker mellan olika våningar.

Rent allmänt ska man se upp med att ha händerna upptagna när man rör sig. Idag är många frestade att ha mobilen i högsta hugg, fast man rör sig, kanske raskt till och med. Och i värsta fall kollar och pillar man på den samtidigt.

Forskarna menar att man på en arbetsplats, för att minska fallolycksrisken, bör bestämma sig för vissa förhållningsregler för hur man förflyttar sig. Detta förekommer på sina håll i USA och Lisa Schmidt berättar att det då ofta handlar om att de gått in för att arbeta med säkerhetsaspekterna i arbetsmiljön. Ett vanligt slagord har hittills varit ”Säkerheten först”. Men då blir det lätt så att man mest tänker på större, dramatiska risker. Nu talar man istället om ”Alltid säkert”, och då gör man alla mer medvetna också om de vardagligare fallolyckorna.

En drivkraft i USA är att skador kan bli kostsamma för företaget. Men det förekommer också att företag i högriskbranscher, som oljeutvinning, satsar på ”Alltid säkert” även inne på kontoren – för att vara trovärdiga i sitt arbetsmiljöarbete ute på plattformarna till havs.

Forskarna hoppas att ett tankesättsskifte från ”Säkerhet först” till ”Alltid säkert” kan bidra till att fallolyckorna på låg höjd får den uppmärksamhet som de förtjänar, på alla typer av arbetsplatser.

Inte bara halka

I Sverige har forskning om fall på låg höjd hittills i hög grad handlat om halkforskning. Mycket har det handlat om hur skor ska se ut för att man ska stå kvar på benen trots is- och oljefläckar. Det har vi tidigare skrivit om här på Suntarbetsliv i flera artiklar:

Sådan här forskning behövs, men man måste också ha en bredare kunskap om varför olyckor inträffar och hur man kan förebygga och förhindra att de överhuvudtaget uppkommer, både inomhus och utomhus, menar de tre forskarna.

En särskild typ av forskning är de fallolyckor som äldre pensionärer råkar ut, främst i hemmet, som orsakar mycket lidande såväl som kostnader för sjukhusvård och efterföljande omsorgsbehov i hemmet. Här handlar det mycket om vad som händer när vi åldras.

En del kunskap finns att hämta här också för fallolyckorna i arbetslivet, tror Ann-Beth Antonsson. Det kan finnas metoder för att förebygga som går att använda, inte minst för de anställda som arbetar i andra människors hem. Fallolyckorna i arbetslivet är också fler och allvarligare bland de yrkesverksamma över 50–55 år.

Har du arbetat med att förebygga fallolyckor och är intresserade av att medverka i projektet? Skriv till Lisa Schmidt eller Cecilia Österman på IVL, eller ring 010-788 65 00.

Text: Mats Utbult, 23 februari 2016

Senaste artiklar

Arbetsmiljöutbildningen – 3 sätt att gå vidare

Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning används för fullt i kommun- och regionsektorn över hela landet. Många organisationer har nu nått de flesta chefer och skyddsombud. Men det kommer ju nya chefer, och nya…

Så förbättrar ni ert arbetsklimat

Nu lanserar Suntarbetsliv OSA-utbildningen. Med den som grund kan ni bättre mota ohälsa orsakad av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. – Vi hoppas att man får inspiration och vilja att…

Följ med Suntarbetslivs resursteam till Gnesta

Hur kan man skapa ett mer hälsofrämjande och förebyggande arbetsmiljöarbete? Och hur gör man för att ringa in vilka områden som behöver utvecklas? Det kan Suntarbetslivs resursteam hjälpa till med.…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?