– Med så goda resultat borde all tandvårdspersonal få möjlighet att använda de prismatiska glasögonen, liksom andra yrkesgrupper med synkrävande arbeten och statiska arbetsställningar, som kirurger och kran- och maskinförare, säger Agneta Lindegård Andersson.

Foto: Ragnhild Larsson

Specialglasögon minskar värken för tandläkarna

Upp till sju av tio tandläkare har nästan daglig smärta i nacken eller axlarna, eller både och. Med specialglasögon som vinklar blicken nedåt med hjälp av prismor kan de både minska och förebygga värk, visar en studie av forskaren Agneta Lindegård Andersson i Göteborg.

Hon arbetar på Institutet för Stressmedicin, inom Västra Götalandsregionen, och hon ville ta reda på om regelbunden användningen av prismatiska glasögon kunde minska värk i nacken hos personalen i tandvården och om glasögonen också kunde förebygga att värken uppstod.

– Prismaglasögon hjälper inte bara mot nacksmärtan. Den självskattade arbetsförmågan ökar också och det vet vi har betydelse för hur länge personalen orkar jobba och sannolikt också för kvaliteten på det arbete de utför i tandvården.

Idag erbjuds alla tandläkare, tandhygienister och ortodontiassistenter i Folktandvården i Västra Götalandsregionen individuellt utprovade prismaglasögonen. Glasögonen anpassas efter varje individs synfel och hur de arbetar ergonomiskt. Tillsammans med glasögonen får den anställde också ergonomiska instruktioner som är anpassade till arbetet med prismaglasögon.

– I våra studier ser vi att det är glasögonen i kombination med förändrad arbetsteknik som ger effekt, men att glasögonen står för en stor del av förbättringen, säger Agneta Lindegård Andersson.

Värk påverkar livskvalitet

Att så många anställda i tandvården lider av värk beror bland annat på att de tillbringar en stor del av arbetsdagen med att utföra synkrävande arbetsuppgifter i extrema arbetsställningar för nacken och övre bröstryggen. Många har ont i nacken och axlarna varje dag redan i 45-årsåldern. Vissa har fått kliniska diagnoser, andra har subjektiva symptom som är såpass svåra att de känner att de inte orkar och kan arbeta som vanligt.

– Att ständigt ha ont påverkar givetvis livskvaliteten också. Om vi kan göra något åt det med en så här relativt enkel metod är det förstås väldigt bra.

Regionen ville ha bevisad effekt

281x250brillori-fokusForskningsprojektet har pågått mellan 2008 fram till augusti 2016, när den senaste vetenskapliga artikeln publicerades i augusti.

Projektet kom igång när tillverkaren Merident Optergo, som deltog i en offentlig upphandling för tandvården i Västra Götalandsregionen, ville sälja prismatiska glasögon.

Tandvårdsledningen ville utvärdera effekterna av glasögonen innan man var beredd att satsa på att införa specialglasögonen inom hela Folktandvården i regionen. Uppdraget att utvärdera konceptet gick till Agneta Lindegård Andersson tillsammans med forskare från Arbets-och miljömedicin i Lund som stod för utvärderingen.

Nackvinkeln bättre med specialglasögon

I en första pilotstudie tog Agneta och hennes kollegor reda på om prismaglasögonen gjorde att tandvårdspersonalen fick en mer upprätt ställning i nacken vid kliniskt tandvårdsarbete. En grupp med 45 tandläkare och tandhygienister lottades till två grupper där en grupp fick prova de nya glasögonen och den andra gruppen fick jobba på som vanligt. Samtliga fick också information om hur den bästa arbetsställningen ser ut.

– Ergonomer från företagshälsovården var ute hos tandläkarna och tandhygienisterna för att mäta nackvinkeln och vi kunde konstatera att framåtböjningen i nacken minskade väsentligt för gruppen som arbetade med prismatiska glasögon jämfört med kontrollgruppen.

När Folktandvården hade beslutat att prismaglasögon skulle införas på bred front gjorde forskarna en större studie för att ta reda på om den minskade nackböjningen hos personalen också medförde mindre nacksmärta och färre kliniska diagnoser i nacken efter att man arbetat med glasögon under ungefär ett år.

Befintlig och framtida värk

Resultaten blev positiva. De som redan hade besvär blev bättre och de som kände sig väldigt ansträngda, men ännu inte hade fått besvär, blev mindre ansträngda jämfört med kontrollgruppen som enbart fick ergonomisk information.

– Vi vet att en hög ansträngningsgrad föregår smärta, så om vi kan får bort den höga ansträngningen minskar också risken att få nacksmärta längre fram.

I den större treåriga studien som finansierades av AFA Försäkring fick 321 tandläkare, tandhygienister och ortodontiassistenter i Västra Götalandsregionen under ett år använda de prismatiska glasögonen och jämfördes med 193 personer som valde att inte ha några glasögon. Personalen undersöktes i nacke och axlar före och 12 månader efter att de har fått individuellt utprovade prismatiska glasögon. Återigen blev resultaten positiva.

Hög användning och snabb implementering

Hur bra glasögonen än är har de ingen effekt om de inte används. Därför har Agneta Lindegård Andersson också tittat på hur stor del av de som fått glasögonen som verkligen använder dem 12 månader senare och resultatet blev 80 procent, vilket är en stor andel när det gäller följsamhet.

Tillsammans med tillverkaren har Institutet för Stressmedicin utvecklat ett koncept för att implementera glasögonen. Bland annat har tillverkaren anställt en ergonom och en optiker som har åkt ut till tandvårdsklinikerna för att personalen skulle slippa lämna sina arbetsplatser. Tio ergonomer från företagshälsovården har undersökt personalen på 78 av regionens 110 tandvårdskliniker. Det gjorde att implementeringen gick på ett år.

Vill att resultaten ska användas

För Agneta var det viktigt att studien genomfördes ute i tandläkarnas arbetsmiljö där de utförde sina vanliga arbetsuppgifter, inte på ett labb där de man ibland skapar ideala förutsättningar.

– Jag var redan från början helt övertygad om att det här projektet skulle få någon form av betydelse ute i verkligheten och det har varit min drivkraft genom hela den långa projekttiden.

Nu hoppas Agneta Lindegård Andersson att resultaten från hennes forskning ska spridas så att glasögonen kommer ut på tandvårdsklinikerna också i andra landsting. Hon har redovisat forskningsresultaten både nationellt och internationellt, och kanske kan de positiva resultaten från hennes forskning också bidra till att skapa bättre arbetsmiljö för tandläkare och tandhygienister internationellt.

– Med så goda resultat borde all tandvårdspersonal få möjlighet att använda de prismatiska glasögonen, liksom andra yrkesgrupper med synkrävande arbeten och statiska arbetsställningar, som kirurger och kran- och maskinförare.

Samarbete en nyckel till framgång

Redan från början har studien varit ett samarbetsprojekt mellan forskarna, företagshälsovården, Folktandvården i Västra Götalandsregionen, och glasögontillverkaren. Det är också en av framgångsfaktorerna, menar Agneta Lindegård Andersson.

– Alla parter har fått ut något av projektet. Tillverkaren fått värdefull information från användarna för att kunna utveckla glasögonen. Samtidigt har arbetet skett på tandvårdens villkor. Ingen enda tandläkare har behövt lämna sin klinik. Alla medicinska undersökningar, alla synundersökningar och produktutlämningar har skett ute på tandvårdsklinikerna. Som forskare har vi fått möjlighet att följa en så pass här stor intervention i klinisk verksamhet, vilket annars hade varit omöjligt.

Läs mer:
Specialglasögon ger thoraxkirurgen mindre värk – om hur resultaten sprider sig till andra yrkesgrupper.

Mindre risk för nackont när glasögon leder blicken rätt – en artikel från 2013 om när projektet startade.

Text: Ragnhild Larsson, 10 oktober 2016

Senaste artiklar

Rektorn som tar hand om föräldrarnas skäll

Till personalen accepterar vi enbart hövliga samtal. Det är skolledaren Mikael Lindbergs budskap till elevernas föräldrar. Den som är arg och behöver skälla på någon får ringa till rektorn. Samtal…

Allt fler rehabkoordinatorer i primärvården

Den som blir sjukskriven för stressrelaterade besvär behöver ofta stöd för att komma tillbaka till jobbet. På allt fler vårdcentraler inrättas nu rehabkoordinatorer för att samordna de insatser som kan…

Trygghetsarbete i vården vid gängkriminalitet

En uppgörelse mellan kriminella gäng. Ett skott eller knivhugg. SOS får alarm, skickar ambulans. Kanske dumpas den skadade vid akuten. Vårdpersonalen vet – det här kan bli stökigt, till och…

Områden

Tillsammans skapar vi en arbetsplats som får oss att må bra.

Var vill du börja?

Läs mer om SAM

SAM

Video

Verktyg

Vill du skapa en frisk arbetsplats? Våra verktyg är baserade på forskning och testade av kollegor till dig.

Här hittar du riktigt bra stöd på vägen!

Så gör andra

Hur jobbar andra med sin arbetsmiljö? Hämta tips och inspiration till din arbetsplats!

Video

Vad säger forskningen?

Allt fler forskare uppmärksammar arbetsmiljö som en framgångsfaktor för friska arbetsplatser. Här får du veta vad de kommit fram till.

Vilken ny kunskap kan ni använda?