Så gör du för att cykla även vintertid

14 oktober 2011 Lästid: 6 min
Sammanfattning av artikeln

Att cykelpendla gör ofta att vi får tillräcklig fysisk aktivitet per vecka, visar forskning.

Men många ställer undan cykeln på hösten. Därför har kommuner satsat på att underlätta för cykelpendling året om.

Att cykla på vintern är gratis motion och blir lättare och säkrare med

  • dubbdäck
  • rätt belysning och reflexer
  • lager på lager
  • hjälm
  • cykelvägar åtskilda från biltrafik
Skuggan från en cyklist i snö.
Gnistrande snö i solsken och dubbdäck som fäster bra – med rätt utrustning går det utmärkt att cykla året runt. Det ger bättre hälsa och nya skönhetsupplevelser.

Foto: Johannes Reinholdsson

Sammanfattning av artikeln

Att cykelpendla gör ofta att vi får tillräcklig fysisk aktivitet per vecka, visar forskning.

Men många ställer undan cykeln på hösten. Därför har kommuner satsat på att underlätta för cykelpendling året om.

Att cykla på vintern är gratis motion och blir lättare och säkrare med

  • dubbdäck
  • rätt belysning och reflexer
  • lager på lager
  • hjälm
  • cykelvägar åtskilda från biltrafik

Ställ inte undan cykeln när mörkret och snön börjar falla. Det går att cykla till jobbet de flesta av vinterns dagar. Det menar Lena Fagerlind, som deltog i ett projekt för att cykla på vintern. Forskning pekar på hälsovinster med att cykla året runt.

Idrottsforskaren Erik Stigell har doktorerat vid Örebro universitet på forskning om 2 000 gång- och cykelpendlare i Stockholm. Han hävdar att det är ett problem att många som cyklar till jobbet ställer in cykeln framåt höstkanten. De tappar då fort den goda fysik som de trampat sig till. Därför borde kommunerna underlätta både för sina anställda och sina medborgare att cykla även på vintern, menar han. Eller få cyklisterna att övergå till att gå, åtminstone en del av vägen till och från arbetet.

Världshälsoorganisationens rekommendation: minst 150 minuters måttlig fysisk aktivitet per vecka

Huvudbudskapet i Stigells doktorsavhandling är att det för många räcker att gå eller cykla morgon och kväll, i stället för att ta bilen eller bussen, för att klara Världshälsoorganisationens rekommendation: minst 150 minuters måttlig fysisk aktivitet per vecka. Tidigare har arbetspendling till fots eller per pedal varit undervärderad som fysisk träning, slår han fast.

Kommuner uppmuntrar till vintercyklism

De senaste åren har en rad kommuner och några landsting satsat på att underlätta för cykelpendling året runt – på olika sätt. I cykelvänliga kommuner, som Malmö och Uppsala, fortsätter åtta av tio cyklister även vintertid, medan i andra kommuner är det bara hälften så stor andel. Men åtskilliga kommuner har fått upp andelen genom att bli bättre på att ploga cykelvägar och cykelbanor.

Boden och Karlstad är exempel på kommuner som på nätet dessutom ger vintercyklister goda råd och uppmuntran – länkar finns i slutet av artikeln. Ett steg till har man tagit i Dalarna och i Gävleborgs län, där olika aktörer de senaste åren har genomfört Vintercyklist-projekt. Ett antal cyklister har fått utrustning i utbyte mot att vara goda exempel och komma med idéer och förslag (se faktaruta i slutet av artikeln).

Varken kyla eller mycket snö det värsta bekymret

En av Vintercyklist-deltagarna förra året var Lena Fagerlind, 53 år, som är ekonom med inriktning på verksamhetsstyrning inom Gävleborgs landsting (numera Region Gävleborg).

– Jag är cyklist sen länge och innan jag fick barn cyklade jag en hel del också på vintern. Sommartid har jag alltid cyklat till och från jobbet, fyra kilometer i vardera riktningen. Det här projektet hjälpte till att få mig att cykla på vintern igen, efter tjugo år.

Det blev en tuff vinter att återvända som cyklist, konstaterar hon.

– Men varken kyla eller mycket snö är det största bekymret. Jag tycker att de är duktiga i Gävle kommun på att ploga cykelvägarna i tid, för det mesta. Man får ha respekt för att det inte går alltid, säger Lena Fagerlind.

– Men så länge snön är kall går det an, då fäster dubbdäcken. Till och med på is fäster de lika bra som bildubbdäck. Det värsta är blötsnö, då slirar det trots dubbarna. Och när det först töar på dagen och spåren i snön sedan fryser till på natten, blir spåren stenhårda. Då är det svårt att ta sig fram på morgonen.

Värsta halkproblemen har hon innan hon bytt däck på hösten, under de första köldknäpparna i kombination med väta. Då har det hänt att hon har vurpat.

Flera lager bättre än tjock jacka

Lena Fagerlind har, som flertalet vintercyklister, fått frågor från arbetskamrater om det inte blir för kallt att cykla på vintern. Hennes egen nedre temperaturgräns ligger vid 15, max 18–20 minusgrader, samma som när hon åker längdskidor. I den kylan tycker hon att också cykeln börjar kärva. Många andra baxnar redan vid 8–9 grader. Men en del vintercyklare hävdar att de trampar på både vid 25 och 30 minus. Oftast är det inte smällkallt så många dagar. Kring nollan och ner till tio minusgrader är det vanligaste. Och vad man klarar beror ju till stor del på hur man klär sig, förklarar hon.

– Överdragsbyxor är bra och enkelt. Man ska ha mindre kläder på sig än om går och ställer sig och väntar på bussen, eftersom man blir varm av att cykla. Alltför tjock jacka är inte bra. Det är bättre att ha flera lager, så att man kan reglera värmen, säger Lena Fagerlind.

– Det här kan vara ett litet bekymmer när man ska gå ut för att äta lunch, då skulle man behöva den tjockare jackan.

Länge räcker det med ett pannband för att klara huvudet, senare blir det en tunn mössa under hjälmen. Hjälm tycker hon är ett måste, oavsett väder och väglag. Tjocka tumvantar räddar händerna.

– Ibland har jag en T-tröja underst, som jag tar av mig när jag kommer till jobbet. Men jag försöker anpassa tempot så att jag inte blir för svettig. Det här är inte min enda motion, säger Lena Fagerlind.

– Men cyklingen blir liksom en gratis motion varje dag, samtidigt som det är ett sätt att rensa huvudet och att njuta av årets skiftningar. Nu på hösten är det häftigt att se hur det blir mörkare för var dag och på våren är det tvärtom fantastiskt med de allt ljusare morgnarna.

”Ingen självplågare och nörd”

Större delen av vägen till arbetet cyklar Lena Fagerlind på cykelvägar, helt åtskilda från biltrafiken, och det tycker hon är viktigt. Hon berättar om andra deltagare i Vintercyklist-projektet som berättat om hur det varit att åka på vanlig landsväg, i en annan kommun. Det har inte varit roligt med fortkörande bilar i vintermörkret. Där gjorde de gullysande reflexvästarna nytta. Själva använde inte Lena västarna så ofta eftersom de var för stora för henne när hon hade vanliga kläder på sig.

– När det regnar sätter jag oftast på mig regnkläder och cyklar ändå. Jag har fått in cyklingen som en vana och funderar faktiskt inte på bilen som står där på gården. Bilen tar jag när det finns praktiska skäl, för att jag behöver ta med något som inte får plats på cykeln eller om jag ska åka vidare någonstans efter jobbet, säger Lena Fagerlind.

– Och det finns förstås också gränser när det gäller vädret. Jag ger mig inte ut i snöstorm. Jag är ingen självplågare och nörd.

Cykla på vintern

Klä dig rätt: tjocka tumvantar och överdragsbyxor, men på bålen lite tunnare kläder eftersom du blir varm av att cykla.

Du cyklar mer i mörker: använd en reflexväst

Rusta cykeln: dubbdäck och bra belysning

Var rädd om huvudet: använd cykelhjälm – den räddar liv.

Fler tips om vintercykling hos Cykelfrämjandet.

Projektet Vintercyklist

  • Falun och Borlänge är två kommuner som har genomfört projekt Vintercyklist med hundratals deltagare vardera.
  • Kommunerna försåg jobbpendlare som ersatte bil eller buss med cykel med dubbdäck, hjälm, sadelskydd, belysning, gul varningsväst och cykeldator.
  • Förutom att vara goda exempel skulle deltagarna komma med råd och önskemål om förbättringar som underlättar att cykla vintertid.
  • Flera kommuner och landstinget i grannlänet Gävleborg har också haft liknande upplägg.

Läs en slutrapport om vintercyklist-projektet i Falun och Borlänge.

  • Uppdatering: Sedan artikeln publicerades har det blivit allt vanligare med vintercyklingsprojekt. Sök på vintercyklist hos din egen kommun!

Text: Mats Utbult