För tio år sedan gjorde friskfaktorerna entré i arbetsmiljöarbetet, som ett sätt att stärka det som fungerar och inte bara ha fokus på att rätta till fel. Men vad var skälet från början, vad har gjorts under åren – och hur har det gått?
I början, år 2016, var friskfaktorer ett okänt begrepp för de allra flesta. Men snart skulle friskfaktorer spela en stor roll för arbetsmiljöarbetet i kommuner och regioner.
En som vet varför friskfaktorer fick en sådan framskjuten plats i arbetsmiljöarbetet är Anders Henriksson, ordförande för Sveriges kommuner och regioner, SKR.
– Det var väldigt höga sjuktal, ett högt tonläge och en hård press på arbetsmarknadens parter att hitta en lösning, säger Anders Henriksson.
Pressen på välfärdens medarbetare och chefer, men också på politiken, var också hög, lägger Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR till.
Något behövde verkligen göras. Ett gemensamt krafttag.
– Då kan man inte mura in sig i varsitt hörn utan i stället sätta sig ned och se hur vi kan lösa det tillsammans, säger Heike Erkert.
Tillsammans kom parterna på arbetsmarknaden därför överens om en gemensam avsiktsförklaring om att sänka sjukfrånvaron.
– Friska arbetsplatser är helt avgörande för att kunna vara en attraktiv arbetsgivare och se till att människor söker sig till våra yrken, säger Anders Henriksson.
Heike Erkers, ordförande Vårdförbundet, och Anders Henriksson, ordförande SKR.
Parterna enades om att vägen framåt mot sänkt sjukfrånvaro och friska arbetsplatser skulle gå via friskfaktorer, och Suntarbetsliv fick en central roll i arbetet. Parterna ville bland annat få stöd och verktyg för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, OSA, och för cheferna. Detta tog Suntarbetsliv fram.
Friskfaktorer är ett sätt att bedriva arbetsmiljöarbete, med fokus på det som fungerar. Det är ett komplement till det vanliga systematiska arbetsmiljöarbetet, där man jobbar med risker och åtgärder.
Många stöd har tagits fram
På Suntarbetsliv, som är parternas egen organisation, arbetade snart en hel grupp verksamhetsutvecklare. De gav lokalt anpassat stöd i arbetsmiljöarbetet, med hjälp av friskfaktorer, i över 50 kommuner och regioner.
Efter ytterligare några år kom en ny avsiktsförklaring för friska arbetsplatser.
– Det fanns behov av att höja kunskapen om friskfaktorer, säger Kristina Folkesson, utredare på SKR.
Det fanns behov av att höja kunskapen om friskfaktorer.
Kristina Folkesson, utredare på SKR
Erfarenheterna så här långt samlades in och användes till exempel när Suntarbetsliv skapade verktyget Friskfaktorlabbet som passar för arbetsplatser som vill komma igång med friskfaktorer.
Nyfiken på Friskfaktorlabbet?
I Friskfaktorlabbet får ni stöd att komma igång med friskfaktorarbetet.
Se en film om hur det funkar – den är bara en minut lång!
Programserien Studio Friskfaktor har sänts i tre säsonger. Den var ett svar på uppdraget från parterna om att skapa digitala utbildningskonferenser om friskfaktorer.
En processledarutbildning togs också fram för de som skulle leda friskfaktorarbetet i kommuner och regioner. Den utbildningen går arbetsgivarrepresentanter och skyddsombud, eller fackliga företrädare, gemensamt. Så småningom digitaliserades utbildningen och fick namnet Friskfaktorsteget.
– Friskfaktorsteget är ett stöd som kan göra stor skillnad på arbetsplatserna, säger Charlotte Wiberg Wikholm, verksamhetsutvecklare som leder friskfaktorsatsningen på Suntarbetsliv.
Friskfaktorerna bygger på forskning
De åtta friskfaktorer som Suntarbetsliv bygger sina stöd utifrån kommer från forskning av Eva Vingård med flera. Hon är professor emeritus i arbets- och miljömedicin.
– När man hör om höga sjuktal tänker man ju omedelbart att man måste rätta till det som är fel. Men de flesta människor går ändå till jobbet varje dag. Varför gör de det?
Det var i den frågan hon startade forskning om vad var det som präglade de företag som hade få långtidssjukskrivna medarbetare. Utifrån det ringade hon sedan in en rad tillstånd, friskfaktorer, som behöver finnas på plats för att arbetsplatsen kan ses som frisk.
Det är klart att man ska jobba med riskerna i arbetslivet, men om man jobbar systematiskt med friskfaktorerna når man fram så småningom.
Eva Vingård, professor emeritus
– Det är klart att man ska jobba med riskerna i arbetslivet, men om man jobbar systematiskt med friskfaktorerna hela tiden når man fram så småningom.
I den stora friskfaktorsatsningen ingår också att ta fram ny forskning inom Afa Försäkrings forskningsprogram om friskfaktorer. Det omfattar nio forskningsprojekt och är nu inne på sista året.
Ett av forskningsprojekten handlar om hur man ska kunna mäta effekten av friskfaktorarbetet i sin organisation. Ett annat handlar om politiken som friskfaktor. Sen finns det ytterligare sju intressanta projekt.
Ni på arbetsplatserna är superviktiga i att använda verktygen, stöden och metoderna, för det kan leda till sänkt sjukfrånvaro.
Ulrika Hector, chef Forskning & Utveckling på Afa Försäkring
– Det är en lång väg mellan forskning och att den gör skillnad, säger Ulrika Hector, chef för avdelningen Forskning & Utveckling på Afa Försäkring.
Men forskningen ligger till grund för de stöd och verktyg som tas fram.
– Ni på arbetsplatserna är superviktiga i att använda verktygen, stöden och metoderna, för det kan leda till sänkt sjukfrånvaro.
Många andra faktorer påverkar också om det man gör leder till minskad sjukfrånvaro. Lagar, konjunkturen och inte minst vilken kapacitet som arbetsplatserna har att ta emot och använda sig av det detta, fortsätter hon.
Vilken effekt har friskfaktorsatsningen gett?
Suntarbetslivs del av friskfaktorsatsningen har utvärderats av konsultföretaget Ramboll som bland annat gör utvärderingar för att se om projekt når avsedd effekt.
– Projektet har i hög grad uppnått sina mål. Det har varit ett framgångsrikt projekt, säger Alexandra Söderlind Pihl, seniorkonsult på Ramboll.
Projektet har i hög grad uppnått sina mål.
Alexandra Söderlind Pihl, seniorkonsult Ramboll
Till exempel har Studio Friskfaktor, de digitala utbildningskonferenserna, nått sina mål.
– Majoriteten av deltagarna har gjort tydliga kunskapsförflyttningar oavsett roll.
Även Friskfaktorsteget har nått sina mål, utbildningen nådde så många som det var tänkt och deltagarna gick partsgemensamt.
– Deltagarna i Friskfaktorsteget värderar utbildningen högt.
Friskfaktorlabbet är ett välbesökt verktyg som använts i stor utsträckning och som uppnått sina mål i stor utsträckning, berättar Alexandra Söderlind Pihl.
Att via Friskfaktorlinjen kunna boka vägledning i friskfaktorarbetet är ytterligare ett stöd från Suntarbetsliv. Det har ett 50-tal organisationer använt sig av.
Ramboll kan däremot inte se om friskfaktorsatsningen lett till lägre sjukfrånvaro.
– Det är svårt att koppla projektet till förändringar i sjukfrånvaron eftersom sjukfrånvaro påverkas av en rad faktorer.
Några lärdomar från fack och arbetsgivare
Jeanette Hedberg är förhandlingschef på SKR. För henne är det en viktig lärdom att arbetet med friskfaktorer ska vara förankrat i den högsta politiska ledningen och att arbetet ska genomsyra hela verksamheten.
– Ge de som genomför friskfaktorarbetet rätt förutsättningar, säger Jeanette Hedberg.
Johan Ingelskog, avtalssekreterare på Kommunal är inne på samma spår.
– Att förankra i ledningen är helt avgörande. Det är politiken som fattar beslut och sätter mål, och det är då man går från att ha kunskap om friskfaktorer till att leda.
Han påminner också om att det är viktigt att integrera friskfaktorarbetet i det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM, för att värna kontinuiteten genom att löpande skriva ned hur arbetet går till och vad som är gjort.
– Dokumentera ert friskfaktorarbete så att det håller i sig även när man byter skyddsombud och chef.
Jeanette Hedberg och Johan Ingelskog pratar om lärdomar från friskfaktorsatsningen.
Bli en attraktiv arbetsgivare
Den åldrande befolkningen gör att allt fler behöver en bra äldreomsorg. För kommuner och regioner är det viktigt att vara attraktiva arbetsgivare för att människor ska välja att arbeta i välfärden.
Vårdförbundets ordförande Sophia Godau kopplar ihop friskfaktorsatsningen med behovet av att lösa kompetensutmaningen.
Hon ser också ett jämställdhetsproblem i och med att många av de som är sjukskrivna är kvinnor.
– En av de stora lösningarna är att stärka arbetsmiljön. Om vi kan få de många kvinnor som är sjukskrivna nu att jobba heltid igen så har vi en del av lösningen där, säger Sophia Godau.
– Det är viktigt att vi på central nivå tar beslut om att arbetsmiljön är en prioriterad fråga. Det är svårt ibland att hinna jobba med verktygen i en pressad vardag. Vi måste se till att arbetsmiljöfokus finns med i alla nivåer. Se det som en investering i personalens hälsa men också för patientsäkerheten, det blir lönsamt.
Nu avslutas själva satsningen, och stödet till friskfaktorarbete fortsätter att vara en naturlig del av Suntarbetslivs utbud.
– Nu får vi hålla i och hålla ut – förändring tar tid, säger Suntarbetslivs vd Carl-Magnus Löfström.
Inspireras av lokala exempel
Den här artikeln bygger på seminariet Friskfaktorer 10 år, som sändes den 2 oktober 2026. I sändningen möter du många inspirerande lokala exempel på vilken skillnad friskfaktorarbetet faktiskt gör just nu i en hel rad kommuner och regioner.
Se hela sändningen (eller bara scrolla fram till hur andra gjort: hemtjänsten i Ystad börjar på 00:49 minuter in och vid 1:04 kommer en hel rad korta spännande berättelser!)
