Du lutar dig fram för att hjälpa en brukare, som då grabbar tag i ditt hår – utan att mena illa. Du serverar kaffe, men i fel kopp – och vips far koppen genom luften. Men det finns arbetssätt som minskar risken för den här sortens våld. Häng med till Uddevalla.
En taxi bromsar in utanför korttidsboendet. Stödassistenten Elin Neandhers går ut för att välkomna brukaren, eller gästen som de säger här. Hon lutar sig in för att knäppa upp bilbältet. Och gästen grabbar med gott humör ett ordentligt tag i håret. Elin sitter fast. Aj!
Sådant kunde hända förut på Elins jobb. Men inte nu längre. De har lärt sig att ligga steget före och förebygga våld.
– Att vi gav ett guldläge att dra i håret när vi böjde oss fram, det hade vi inte tänkt på alls innan vi fick hjälp att arbeta annorlunda, säger Elin Neandhers.
Det finns ingen avsikt att skada eller ”nu ska du få” när sådant här sker, menar hon. Det är bara kul för gästen att göra så.
– Men det gör ju ont.
Hon har också blivit biten på jobbet. Hennes erfarenheter av våld är inte unik inom funktionshinderomsorgen. Våldet kan se ut på många olika sätt, från att bli dragen i håret till att utsättas för livsfara genom till exempel stryptag. Tragiska dödsfall har också inträffat.
”Jag är rädd för vad som kan hända”
Känner du dig otrygg på jobbet?
=> Prata om hur ni kan hantera hot och våld på jobbet. Börja med att se en kort film med olika yrkesgrupper.
Enligt Arbetsmiljöverket har 35 procent av de som arbetar inom vård och omsorg blivit utsatta för hot och våld de senaste tolv månaderna.
Så minskar de risken för våld
Men på det här korttidsboendet – och 17 andra verksamheter i Uddevalla kommun, har de under 2026 fått stöd och kunskap om hur de kan minska risken för våld.
Nu knäpper de istället upp bilbältet från andra hållet, och håret hamnar utom räckhåll.
– Det var ett klockrent råd från instruktören, och har förbättrat vår arbetsmiljö jättemycket.
Att inte ge någon större reaktion kan också vara hjälpsamt, för personalens känslor kan trigga igång mer, fortsätter hon.
– Utan reaktion släpper gästen oftast greppet.
Detta har de lärt sig av stödpedagogen Anna Hammarlund. Sedan våren 2026 är hon Uddevallas egen instruktör i lågaffektivt bemötande och mjukt självskydd, som hon fått utbildning i.
Det är inte brukarna, utan vårt eget arbetssätt vi ska förändra för att få en trygg arbetsmiljö.
Anna Hammarlund, stödpedagog och instruktör i lågaffektivt bemötande
– Det är inte brukarna, utan vårt eget arbetssätt vi ska förändra för att få en trygg arbetsmiljö, säger Anna Hammarlund.
Hon har 30 års arbete inom LSS i ryggen, och i 15 år var hon även skyddsombud. Det gör att hon enkelt väver samman brukarperspektivet med arbetsmiljöarbetet för personalen. Nu jobbar hon enbart med att lära ut lågaffektivt bemötande och stötta verksamheter på plats.
Så får arbetsplatserna stöd
Om en arbetsplats inom funktionshinderomsorgen i Uddevalla har utmaningar med våld kan de få stöd av Anna Hammarlund. En brukare kanske är aggressiv eller utåtagerande och personalen rädd eller osäker.
Då kommer hon till arbetsplatsen och går bredvid personalen för att se hur de arbetar: Vad gör personalen som kan trigga våld, och vad gör brukaren?
Ibland ger hon tips om bättre arbetssätt på plats. Men hon kommer också tillbaka efter en tid, ofta till en arbetsplatsträff. Då har hon tänkt igenom och skrivit ned skräddarsydda råd om hur personalen ska arbeta för att inte omedvetet trigga aggressivitet och våld. Då får alla höra samma sak och kan ställa frågor.
Individens behov i centrum
Hur de ska arbeta och bemöta varje individ lägger de även in i genomförandeplaner och handlingsplaner, som ska finnas för alla som får stöd enligt LSS.
Genomförandeplanen sätter individens behov i centrum, och tar upp olika livsområden. Planen ska innehålla fyra uppgifter om de insatser individen har rätt till: Vad ska göras, hur, när och av vem?
Alla som arbetar med individen ska vara insatta i vad som står och veta exakt vad som gäller. Planerna kan också ändras snabbt, så det gäller att uppdatera sig inför varje arbetspass, berättar Anna Hammarlund.
Stödassistenten Elin Neandhers tycker att stödet från Anna Hammarlund är värdefullt.
– Det är en stor tillgång för oss att kunna bolla tankar och idéer med Anna. Det har varit lärorikt och väldigt nyttigt för vår verksamhet att lära oss om lågaffektivt bemötande.
– Förut fanns en oro kring vad som skulle kunna hända på jobbet. Men så det är det inte längre, för vi har inte samma problem.
Korttidsboendets enhetschef Emma Johansson hakar på:
– Hela gruppen har fått en nytändning nu när vi fått det här verktyget att arbeta med. Det känns jättekul.
Hela gruppen har fått en nytändning.
Emma Johansson, enhetschef
”Alla jobbar lika”
Uddevallas arbetssätt för att undvika våld vilar på två ben:
- Alla har ett mjukt handlag och ger ett lågaffektivt bemötande.
- Alla jobbar lika och följer genomförandeplaner och handlingsplaner.
– När alla jobbar lika bygger det förutsägbarhet för individen. Var och en får rätt bemötande utifrån sina unika förutsättningar, säger Anna Hammarlund.
Situationer där alla behöver jobba lika kan handla om allt från dusch och blöjbyten, frukost, oro och ångest till förflyttningar.
– Står det att frukosten ska serveras från höger sida är det så vi gör, inte framifrån eller från vänster. Vill brukaren ha en blå mugg är det blåa muggen som gäller, oavsett vad jag som medarbetare tycker.
Även möblering, belysning och andra prylar kan trigga beteenden eller leda till överstimulans – som i sin tur kan utlösa aggressivitet. Därför är det ofta avskalad inredning på kommunens boenden.
Trivseln skapas med andra medel, där trygghet, förutsägbarhet och dämpade intryck väger så mycket tyngre än en flerfärgad eller glittrande lampa över soffbordet och tavlor med reflekterande glas på väggarna.
”Jag ska bara gå och kissa”
Nu är vi i Uddevallas stadshus i hamnen. Utanför ligger dimman tät och i ett litet mötesrum utan fönster visar Anna Hammarlund vad som menas med mjukt handlag.
Hon ställer sig vid sidan om mig och lägger sina händer mjukt mot mina överarmar. Det känns vänligt och omtänksamt. Sedan greppar hon plötsligt tag om min ena arm och drar lite. Jag rycker till och blir spänd, obehaget sprids i kroppen. Hur någon tar i en har betydelse.
Det här mjuka handlaget vid beröring kan också fungera som självskydd, till exempel om man blir fasthållen.
Det egna lugnet smittar av sig.
Nummer ett är att slappna av. Det egna lugnet smittar av sig. Sedan kan man försöka förvandla det som händer till något positivt.
– Om du blir fasthållen kan du stå kvar, andas lugnt och säga ”åh, du ger mig en kram”.
Det är ett sätt att ge brukaren ett alternativt sätt att känna i situationen.
– Ofta lossnar greppet snart, och man kan åla sig ur.
Det finns också många andra knep att ta till för att dämpa ett spänt läge och ta sig ur det. Hon ger ett exempel:
– Du kan backa bort och säga ”jag ska bara gå och kissa” och sen smita iväg. Att behöva kissa är en känsla och ett behov som de flesta känner igen sig i.
Så bidrar skyddsombud och chef
I Uddevalla är det lågaffektiva arbetssättet mot hot och våld sammanflätat med det systematiska arbetsmiljöarbetet.
På arbetsplatsnivå har till exempel skyddsombudet och chefen viktiga roller för att förebygga våld.
– Skyddsombudet kan fånga upp signaler om hotfulla situationer och se saker som chefen inte ser, eftersom chefen inte är lika mycket på plats.
Det säger Agneta Karlsson som är skyddsombud, stödassistent och fackligt förtroendevald för Kommunal.
Skyddsombudet kan fånga upp signaler om hotfulla situationer.
Agneta Karlsson, skyddsombud

Avdelningschefen Emelie Johansson hakar på:
– När skyddsombudet och chefen har identifierat situationer där personalen behöver stöd att arbeta säkert kan de ge instruktören i uppdrag att komma till arbetsplatsen, säger hon.
Vill ha medarbetare som mår bra
Att långsiktigt bygga kompetens i lågaffektivt bemötande är också ett sätt att vara en attraktiv arbetsgivare för Uddevalla kommun.

– Vårt främsta uppdrag är brukarnas behov och att de ska vara trygga. Men för att nå dit måste också våra medarbetare vara trygga, må bra, vilja vara på jobbet och ha rätt verktyg. Ser vi att de inte har rätt verktyg behöver vi utbilda och fylla på med stöd, säger Emelie Johansson.
Fotnot: Tidigare i år tog kommunen in väktare på ett LSS-boende för att skydda personalen mot våld. Det var en exceptionell situation, enligt avdelningschefen Emilie Johansson och skyddsombudet Agneta Karlsson.
