Så arbetar parterna för att minska sjukfrånvaron

7 november 2016 Lästid: 7 min
Porträtt av Johan Ingelskog.
– Vi i Kommunal upplever att cheferna ofta har svårt att få bra förutsättningar för arbetsmiljöarbetet – och det här har en koppling till det som avsiktsförklaringen säger om att förbättra samverkan på arbetsplatserna, säger Johan Ingelskog.

Foto: Mats Utbult

För att få bättre arbetsmiljö måste chefer få bättre förutsättningar för sitt jobb. Det anser Johan Ingelskog, Kommunal, Caroline Olsson, SKL och Eva-Lotta Nilsson, Vision, i kommunernas och landstingens Arbetsmiljöråd. De arbetar med att få ner sjukfrånvaron.

I augusti lade parterna fram en avsiktsförklaring till regeringen, för hur man ska minska sjuktalen. Den innehöll 25 åtgärder inom åtta områden – läs mer i artikeln ”Parterna kraftsamlar för att skapa friskare arbetsplatser”.

Detta var ett alternativ till ett förslag från socialförsäkringsministern Annika Strandhäll om ”hälsoväxling för bättre rehabilitering och omställning”, som kom våren 2016. Och ministern accepterade alternativet från kommuner och landsting, liksom liknande förslag från privata och statliga sektorn.

Arbetsmiljörådet, med centrala företrädare för SKL och fackförbunden, har sedan dess påbörjat arbetet inom flera områden. Det finns en plan för att mer konkret utforma, och genomföra, åtgärderna, som man ska presentera på ett uppföljningsmöte med ministern den 14 november.

– Jag tycker att vi har kommit igång på ett mycket bra sätt. Vi har alla en hög ambitionsnivå och vill åstadkomma väldigt mycket, säger Caroline Olsson, sektionschef vid avdelningen för arbetsgivarpolitik på SKL.

– Vi har gått genom alla punkter och sorterat, för att se till att ingenting hamnar mellan stolarna, säger Eva-Lotta Nilsson, förhandlingschef vid Vision.Vi har tillsatt några arbetsgrupper, och en del uppdrag har gått till Suntarbetsliv.

…vi ser avsiktsförklaringen som ett startskott för ytterligare gemensamma satsningar på arbetsmiljöarbetet.

Johan Ingelskog, Kommunals förhandlingschef, ser ett tydligt samband mellan det här arbetet och partsgemensamma arbetsmiljöföreningen Suntarbetsliv:

– Vi är väldigt glada över att Suntarbetsliv nu är i full verksamhet och vi ser avsiktsförklaringen som ett startskott för ytterligare gemensamma satsningar på arbetsmiljöarbetet.

Några grupper arbetar med insatser som är specifika för olika verksamheter och yrkesgrupper: skola, vård, omsorg och socialtjänst. En grupp ser på kostnaderna för sjukskrivningar och olika sätt att tydliggöra och följa upp dem. En annan grupp arbetar med ledarskap och förutsättningar för chefer. Och så finns det grupp som har företagshälsovård som tema.

Myllan som chefer växer i

Just förutsättningarna för chefer, som är den tredje punkten i avsiktsförklaringen, tycker alla tre hör till det allra viktigaste att ta itu med:

167x109olsson_caroline– Som arbetsgivare har vi traditionellt fokuserat chefer som individer, hur vi rekryterar och utbildar dem, säger Caroline Olsson. Nu pratar vi om myllan som de växer i, allt runtomkring: från antalet medarbetare till den information som man får tillgång till, och de stödfunktioner som finns. Jag tycker också att en viktig del när det gäller styrning och ledning är att parterna nu, tydligare än tidigare, riktar in sig på den politiska nivån, genom information och utbildning för politikerna om arbetsmiljön.

– Jag tror att det är mycket när det gäller arbetsmiljö och sjukfrånvaro som hänger ihop med frågan om chefens förutsättningar, säger Eva–Lotta Nilsson. Antalet underställda är en faktor som vi har pratat om i många år och det är mycket bra att den frågan finns med i avsiktsförklaringen.

– Vi i Kommunal upplever också att cheferna ofta har svårt att få bra förutsättningar för arbetsmiljöarbetet – och det här har en koppling till det som avsiktsförklaringen säger om att förbättra samverkan på arbetsplatserna, säger Johan Ingelskog.

Arbetsmiljöutbildningen som tvåstegsraket

Johan Ingelskog berättar att de som en del i satsningen på samverkan kommer att arbeta för att få parterna lokalt att använda den nya arbetsmiljöutbildningen, som Suntarbetsliv har tagit fram.

– Det är helt avgörande att man gör det med chefer och skyddsombud tillsammans. När man använder utbildningen som det är tänkt menar jag att man lägger grunden för att en framtida samverkan ska fungera! För mig är det som en tvåstegsraket. Och omvänt: klarar man inte av ens att genomföra arbetsmiljöutbildningen gemensamt, är det svårt att tro att man kan få en bra samverkan!

– Vi skulle också gärna vilja utveckla samverkansavtalet FAS 05 så att vi lyfter fram arbetsmiljön mer, och dessutom tydliggöra vad parterna ska göra varje år. Ett exempel är hälsobokslut som synliggör alla kostnaderna för sjukskrivningarna och visa hur det ser ut i verksamhetens olika delar, säger han.

Sprida modeller för hälsobokslut

155x94eva-lotta-nilssonEva-Lotta Nilsson lyfter också fram hälsobokslut som en central del i att följa upp och mäta resultaten i arbetet med sjukskrivningarna. Det handlar inte bara om att räkna antalet sjukskrivna, hälsobokslut är ett bredare grepp där man också analyserar kända arbetsmiljörisker. Och Arbetsmiljörådet har beslutat att främja att man använder hälsobokslut och man siktar på att sprida modeller för hur man kan gå tillväga.

Hälsobokslut var mycket på tapeten när det senast var höga sjuktal, vid millennieskiftet, och sedan dess har åtskilliga kommuner och landsting använt den metoden. Så det finns mycket erfarenheter – men inte så många färska studier av hur de fungerar.

– Vi behöver nu ta tillvara dessa erfarenheter, för att få mer kunskap och en gemensam bild av hur man kan arbeta med detta på ett bra sätt. Det finns svårigheter med hälsobokslut, säger Caroline Olsson. Och vi ska ju inte hitta på nya modeller, om det redan finns sådana som fungerar.

Hjälp av expertteam

– Det stödpaket som vi ska ta fram för kommuner med hög sjukfrånvaro tror jag kommer att hjälpa många, säger Eva-Lotta Nilsson. I stödet ingår att vi ska erbjuda kommuner landsting hjälp av expertteam med allt från att ta itu med svag ekonomi till samarbetet med företagshälsovården, och utbildning av chefer och politiker.

Experterna ska inte komma in och lösa problem åt de ansvariga – men underlätta för dessa att själva lösa problemen, understryker Caroline Olsson.

– De ska hjälpa till med analyser, så att man ser mönster och förändringar över tid. Det kan göra att politiker och chefer ser problem på ett nytt sätt, med nya infallsvinklar, och få inspiration och ökad kompetens. De själva måste komma fram till vilka förändringar de behöver göra, för att det ska fungera på längre sikt.

Caroline Olsson lyfter också fram företagshälsovården, rätt utformad. som en viktig faktor för det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

– Här finns en stor potential. Men företagshälsovård får inte bara handla om rehabilitering, den ska vara en naturlig del i arbetet.

Till stödinsatserna hör också att få olika former av metodstöd för att arbetet med sjukskrivningar, påpekar Johan Ingelskog.

– Det finns redan en del metodstöd som Försäkringskassan och AFA Försäkring har tagit fram, men vi behöver utveckla dem. Och kunskapen om att de finns är låg ute på arbetsplatserna, så det gäller att sprida kännedom om dem.

Fakta

Åtta huvudspår i parternas avsiktsförklaring

1. Utveckla styrning och ledning i verksamheterna
2. Stärk samverkan mellan parterna
3. Ge stödinsatser som är lokalt anpassade
4. Förstärk chefernas förutsättningar för att arbeta för att minska sjukfrånvaron
5. Använd företagshälsovården på ett bättre sätt
6. Finn nya vägar tillbaka från sjukskrivning
7. Ta bättre tillvara engagemanget hos de anställda
8. Utveckla och genomför insatser som är specifika för olika verksamheter och yrkesgrupper (skola, vård, omsorg, socialtjänst).

Text: Mats Utbult