På Oskarströms äldreboende i Halmstad har man skapat ett välfungerande system för vak vid livets slut. Det ger ökad trygghet för de boende, de anhöriga och personalen.
Den kyliga höstvinden rycker med sig ett och annat gyllene löv som sakta singlar till marken.
Inne på Oskarströms äldreboende har enhetschefen Rose-Marie Karlsson tänt kaminen och en go värme sprider sig i fikarummet där initiativtagarna till vak-teamet samlats, förutom Rose-Marie undersköterskorna Karin, Ingela och Jennifer.
Samtliga runt bordet har lång erfarenhet av äldreomsorg och ett starkt engagemang för att skapa bästa tänkbara vård för de boende. De tre undersköterskorna är tre av fyra kvalitetsansvariga på Oskarström.
– De fungerar som en länk mellan mig och den dagliga verksamheten på avdelningarna. Jag skulle säga att de brinner lite extra för sitt arbete, förklarar Rose-Marie.
Personalen känner de boende och utvecklar en fingertoppskänsla för hur kunden får det så tryggt och bra som möjligt även på slutet av livet. Det kan vara små saker som vilken sida en person föredrar att ligga på, vilken filt kunden tycker om, vilken beröring som känns bra eller om hen vill vara ifred.
– Det är viktigt att vaket blir så lugnt och tryggt som möjligt för de berörda. Det handlar om värdighet, säger Karin Larsson med 36 års erfarenhet av vård- och omsorg.
Tidigare timvikarier och studenter
För att det ska bli ett värdigt avslut krävs rätt förutsättningar även för personalen. Vårdpersonal har naturligtvis alltid suttit vak men fram till i fjol såg upplägget annorlunda ut. Även då bestämde en sjuksköterska när det behövdes vak. Vem som skulle få uppgiften var dock inte lika tydligt.
– Jag fick börja ringa runt och blev superstressad när jag inte fick tag i folk, minns Rose-Marie. Det hände att jag blev tvungen att beordra in ledig personal eller ordinarie personal som inte kände sig bekväma med att vaka. Det var fruktansvärt.
Var inte någon av de två enhetscheferna på plats fick bemanningsavdelningen ta vid. Fanns ingen ordinarie personal att tillgå kunde det komma timvikarier som aldrig sett någon ta sitt sista andetag förut. De vågade kanske inte tacka nej av rädsla att inte få mer jobb.
– Det hände att någon tog vaket för att kunna plugga till en tentamen dagen därpå. Hen var uppenbart inte där för personen som låg för döden. Det kändes inte bra, säger Ingela Karlsson, som även är skyddsombud.
Vakteam med ordinarie personal
Rose-Marie och de tre undersköterskorna runt bordet – alla hade de tankar kring hur den avslutande tiden kunde förbättras.
– I hemtjänsten gjorde vi små grupper kring den som behövde vår hjälp. Det var något att ta fasta på, ansåg Karin Larsson.
Rose-Marie hade startat ett särskilt vakteam när hon var chef inom hemtjänsten. Kunde det vara lösningen även på Oskarström? De kvalitetsansvariga var med på noterna och satte tillsammans med Rose-Marie igång att diskutera förutsättningarna för hur vakteamet skulle fungera. Därefter skickade Rose-Marie ut en intresseanmälan bland personalen.
– Allra viktigast är att man vill vaka av fri vilja. Även om man arbetar inom vården passar det inte alla, säger Rose-Marie.
På Oskarström kom man fram till att enbart ordinarie personal kan komma i fråga för vak. Teamet startade med fyra, utökades till åtta personer och är idag ett år senare 15 personer.
– I början fick jag bromsa. Det var viktigt att vi kunde bygga upp vakteamet riktigt från början. Nu har vi ett välfungerande team och vet vad som krävs, säger Rose-Marie.
Sköter bemanningen med Whatsapp
Utöver kravet på frivillighet och ordinarie personal har hon ytterligare några krav:
Man behöver vara flexibel och kunna vaka på alla avdelningar. Man ska kunna vaka inte bara dagtid utan även kvällar och nätter om det behövs. Av stor vikt är att man är stresstålig och kan bemöta de anhöriga på ett bra sätt. Är personalen trygg avspeglar det sig på de boende.
Det finns alltid folk som är beredda att gå in på ett vak.
Rent praktiskt har vakteamet löst bemanningen med chattprogrammet Whatsapp. I appen står inga personuppgifter, enbart att det handlar om vak och vilken avdelning det är. När sköterskan beslutar om vak kommer frågan ”Vem kan?” via appen till alla i teamet, som då enkelt fyller i vilka pass de kan ta. Även om ett vak-behov kan uppstå snabbt går det numera smidigt att lösa.
– Det går med en knäpp, säger Rose-Marie och knäpper illustrativt med fingrarna. Från att ha varit en enorm stressfaktor vet jag nu att teamet fixar det här. Då känner jag mig trygg och kan fokusera på mina andra ansvarsområden som chef.
– Vi är alla så engagerade och flexibla i vårt arbetssätt att det alltid finns folk som är beredda att gå in på vak, säger Jennifer Johansson Axén.
Aldrig för många kring ett vak
Teamet ser till att aldrig vara för många kring ett vak även om det tar flera dygn. Den som sitter vak behöver inte tänka på att hitta en ersättare för sitt ordinarie arbete, det ordnar bemanningsavdelningen. Eller finna en avlösare till följande vakpass, det sker via appen.
– Jag kan vara helt och fullt närvarande eftersom mitt enda ansvar är att se till att den boende har det så bra som möjligt, säger Ingela.
Jag kan vara helt och fullt närvarande.
– Övrig personal på avdelningen är minst lika viktiga eftersom de gör det möjligt för oss att fokusera på vaket. Alla vinner på det här, säger Jennifer.
Allt som behövs under vaket finns samlat i en vakväska. Där finns sådant som munvård och broschyrer till anhöriga om vård i livets slutskede. Karin visar vakpärmen med instruktioner och schema över vilka som kommer att vaka.
Vakpärm och vakdagbok
– Vi har också en vakdagbok där vi skriver ner vad som händer, säger Karin. Dagboken är viktig för anhöriga som inte har möjlighet eller ork att närvara. De har ofta frågor om hur allt gick till.
Det finns även en vakkorg med det som behövs efter att den boende gått bort. Nystrukna vita lakan och örngott med broderier, en vit broderad duk, elektriska ljus, psalmbok och bibel. Tidigare låg grejerna i en tejpad kartong. Nu har Jennifer köpt en fin svart korg och ansvarar för att det som behövs alltid finns där.
På grund av coronapandemin gäller särskilda regler. Från mitten av mars till sista oktober rådde besöksförbud.
– Men vi har gjort undantag vid vak. Då har max två anhöriga fått besöka den döende på det allra yttersta. Anhöriga har fått låna skyddsutrustning och endast befinna sig på det aktuella rummet. Under besöket har vakpersonalen väntat utanför i korridoren, säger Rose-Marie.
Hittills har varken personal eller boende på Oskarström drabbats av covid-19. Men om det sker är det full skyddsutrustning och hygienkrav för personalen som gäller även vid vak.
Meningsfullt uppdrag
Det är kanske inte så stora förändringar som skett på Oskarström. Men det frivilliga vakteamet och de tydliga rutinerna har medfört en klar förbättring för alla berörda. Kanske handlar det om meningsfullhet. Eller som Ingela uttrycker det:
– Det är en ynnest att få hålla en boende i handen när hon eller han drar sitt sista andetag och veta att man gjort den stunden så fin som möjligt. Det låter kanske märkligt men det skapar faktiskt arbetsglädje.