Mitt i centrala Stockholm har Rålambshovsskolan byggt en trygg plats för elever och personal. Säkerhetsarbetet genomsyrar allt; från spontana samtal i trappan till noggrann uppföljning av incidenter. I arbetet har de stort stöd av material från Stockholms stad.
– Hej, är skolsköterskan här idag?
En elev passerar förbi, när Suntarbetsliv är på besök för att prata om Rålambshovsskolans trygghetsarbete. Medan vi står i trappuppgången och fotar skolpersonalen passerar många elever förbi.
Det märks att alla känner alla här, och eleven får ett snabbt svar. En annan elev stannar till och pratar om en händelse i klassrummet. Ytterligare några elever spexar bakom fotografens kamera. Stämningen är familjär.
Relationer skapar trygghet
– Vi arbetar jättemycket på att bygga relationer med eleverna. Det är en viktig grund i att skapa trygghet i skolan, säger skolans kurator Susanne Eklund.
– Det gäller också personalgruppen. Vi bygger en trygg personalgrupp där vi alltid kan be varandra om hjälp, säger biträdande rektor Anna Karlsson.
Vi bygger en trygg personalgrupp där vi alltid kan be varandra om hjälp
Anna Karlsson, biträdande rektor
En app för att be om förstärkning
För skolor är generellt en plats där hot och våld kan uppstå. Elever kan ryka ihop och skolpersonal blir skadade när de går emellan. Elever ge sig på lärare, och vårdnadshavare kan bli hotfulla.
Ett annat säkerhetshot är personer utifrån som tar sig in på skolans område. Det är en aktuell fråga, inte minst på Rålambshovsskolan som ligger mitt i Stockholm och alldeles intill den populära Rålambshovsparken, Rålis.
Susanne Eklund berättar om en händelse innan sommaren:
– Jag såg några ungdomar som jag inte kände igen på skolgården, och de gick inte iväg fast jag sade till dem. Då använde jag vår säkerhetsapp i mobilen för att be om förstärkning, och genast kom ett gäng från personalen ut på gården för att stötta upp.
Inga obehöriga i lokalerna
Personalen håller ständig koll på vilka som rör sig på området. Under Suntarbetslivs besök kommer en hantverkare gående i trappan, och får omedelbart ett par trevliga men vaksamma frågor om vad han ska göra på skolan.
För här inne ska ingen obehörig vara. Alla elever har ”blippar” för att komma in, och personalen är noga med att poängtera att de inte ska släppa in någon utan blipp.
Men ett undantag finns.
– Polisen och fältassistenterna har en stående inbjudan att komma hit och luncha, och de kommer ofta förbi. De hjälper oss att ha örat mot marken. Så vi får veta direkt om det till exempel varit en stor fest i Rålis med berusade elever, berättar rektorn Cecilia Rosman.
Polisen och fältassistenterna har en stående inbjudan att komma hit och luncha.
Cecilia Rosman, rektor.
Mycket material från Stockholms stad
En fördel med att vara en Stockholmsskola är att man har en stor skolförvaltning i ryggen. Staden tillhandahåller hr, jurister och en säkerhetsavdelning, bland annat.
– Från förvaltningen får vi också information om det aktuella säkerhetsläget och vad som händer i kommunen.
Och på stadens intranät finns det en uppsjö av material kring hot och våld. Härifrån kan skolan plocka material till arbetsplatsträffar och samverkansmöten, bland annat. Här finns också sådant som filmer, checklistor och skyddsronder.
Fullmatat arbetsmiljöårshjul
Härifrån har Rålambshovsskolan hämtat material att stoppa in i sitt fullmatade arbetsmiljöårshjul. I hjulet finns inritat sådant som:
- Brandövning, utrymning, inrymning och lockdown. Skapande av övningsplan för när och hur övning skall ske. Två gånger per år.
- KIA – Incidentrapportering. Genomgång och analys av arbetsskador och tillbud på en övergripande nivå på arbetsplatsen. Två gånger per år.
- Planering av användning av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall i Chemsoft (kemikaliehanteringssystemet). En gång per år.
- Uppföljning och uppdatering av rutiner, t.ex. hot och våld, trakasserier, krisplan och larm. En gång per år.
– Materialet ligger inne på stadens intranät. Men vi delar gärna med oss av våra arbetssätt även till skolor i andra kommuner. Det är bara att höra av sig, säger rektor Cecilia Rosman.
Allt ska rapporteras och följas upp
En annan viktig del i trygghetsarbetet är incidentrapporteringen. Skolan har arbetat mycket med att få in rapporter för alla incidenter och tillbud. De är också noga med att det som rapporteras ska följas upp.
– Jag tycker att vi är duktiga på att påminna varandra om att allt ska anmälas. Och alla anmälningar tas upp på nästa samverkansgruppsmöte. Vi är jättenoga med att saker ska följas upp. Det säger Ida Losman, socialpedagog och skyddsombud för Vision.
Vi är jättenoga med att saker ska följas upp
Ida Losman, socialpedagog och skyddsombud för Vision
Sveriges lärare har för tillfället inget lokalt skyddsombud utan representeras istället av huvudskyddsombudet Elisabeth Sandstedt.
– Jag jobbar ju inte på skolan men jag tittar också regelbundet på alla anmälningar som kommit in. Både på incidenter och tillbud. När något har hänt har jag också kontakt med skolans ledning kring åtgärder och uppföljning.
Tät samverkan mellan fack och arbetsgivare
Skyddsombudet Ida Losman tycker att skolan också har gjort ett bra jobb med att få upp trygghetsfrågorna på agendan.
– Det finns ett bra snack i personalgruppen kring hot och våld.
Susanne Eklund, som förutom att vara kurator också är fackombud för Vision, håller med. Hon tycker också att fack och arbetsgivare är bra på att arbeta tillsammans.
– Grunden i det är våra mötesformer, där vi ses varje vecka i våra olika forum. Eftersom vi ses så ofta lär vi känna varandra väl, och då vågar vi också prata med varandra om allt.
Eftersom vi ses så ofta lär vi känna varandra väl, och då vågar vi också prata med varandra om allt. Det säger Susanne Eklund, fackligt ombud på Rålambshovsskolan.
